Sökresultat:
1051 Uppsatser om Internationell rätt - Sida 4 av 71
Vuxnas instÀllning till dator/TV-spel : En kvantitativ analys om vuxnas instÀllning till dator och tv-spel
Denna rapport behandlar tvÄ teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka Àr sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta tvÄ olika inriktningar, och pÄ sÄ sÀtt utröna om nÄgon av dessa kunde anvÀndas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats sÄ att tre konflikter har studerats för att finna bevis för nÀrvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de tvÄ teoriinriktningarna.FrÀmst tryckta verk har nyttjats, men Àven nÄgra digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har ocksÄ anvÀnts.Slutsatsen efter studiens genomförande Àr att ingen av de tvÄ teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter pÄ den internationella arenan. Dock har resultatet visat pÄ att en kombination av de tvÄ effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..
Bristande kvalitet i anvÀndbarhetskrav ? Internationell standard kontra praktiken
MÄnga utav de krav som idag utformas uppfyller inte kriterierna för att vara högkvalitativa. Denna undersökning behandlar hur anvÀndbarhetskrav formuleras i kravspecifikationer. Vi har i vÄr undersökning utgÄtt ifrÄn en internationell standard (ISO/IEC/IEEE-29148), som innehÄller kriterier för hur bÄde individuella och uppsÀttningar av krav ska formuleras, som teoretisk modell. Dessa kriterier har vi forskningsförankrat genom att studera vad andra forskare sagt om dessa och dÀrefter har vi anvÀnt modellen för att genomföra en dokumentanalys av fem olika kravspecifikationer för fem olika informationssystem. VÄra slutsatser pÄvisar att det kan finnas en brist pÄ kunskap kring hur krav bör formuleras i en kravspecifikation och vi belyser Àven de samband som finns mellan olika grader av uppfyllelse för kriterier hÀmtade frÄn ISO/IEC/IEEE-standarden och praktiken.
En svensk investerares möjligheter till internationell diversifiering
Uppsatsens syfte Àr att undersöka en svensk investerares möjligheter till internationell diversifiering. I vÄr undersökning vill vi undersöka om möjligheten förÀndrats de senaste decennierna och om det med effektiva investeringsstrategier gÄr att lyckas bÀttre Àn med en inhemsk placeringsstrategi. Metoden vi anvÀnt för att utreda om möjligheterna till diversifiering har förÀndrats Àr genom att undersöka om korrelationen mellan vÄra 20 utvalda I-lÀnder förÀndrats mellan perioden 1993-1998 och 1999-2006. För att undersöka magnituden av nyttan med internationell diversifiering har vi valt att pÄ ex ante basis skapa ett flertal effektiva portföljer bestÄende av tillgÄngar frÄn vÄra lÀnder och sedan investerat efter dessa vikter pÄ ex post basis. De strategier vi valt Àr minsta variansportföljer och tangentportföljer.
Internationella förhandlingar vid industriella inköp
Allteftersom internationell handel vÀxer i förhÄllande till inhemsk, ökar ocksÄ frekvensen av affÀrsförhandlingar mellan mÀnniskor frÄn olika lÀnder och kulturer. Det unika med internationella affÀrsförhandlingar Àr inverkan av kulturskillnader pÄ bÄde förhandlarna och genomförandet av förhandlingarna. Uppsatsens syfte var att beskriva internationella förhandlingar vid inköp av industriella produkter. Att beskriva den internationella förhandlingsprocessen och nationalkulturens pÄverkan pÄ den var de forskningsfrÄgor som stÀlldes. För att besvara forskningsfrÄgorna gjorde vi en kvalitativ undersökning av tre fall, nÀmligen förhandlingar med franska, engelska och österrikiska motparter.
Svenska modeföretags internationella marknadsföring : - En studie om standardisering vs. anpassning pÄ utlÀndska marknader
Bakgrund och problem:Idag expanderar allt fler modeföretag utomlands, och det krÀvs mycket av företagen för att de ska lyckas konkurrera pÄ en internationell nivÄ. Uppsatsens problem ligger i huruvida svenska modeföretag bör justera sin ursprungliga marknadsföringsstrategi eller inte nÀr de gÄr ut pÄ nya internationella marknader. Ska marknadsföringen anpassas helt och hÄllet eller rÀcker det med att anpassa mindre delar? Denna debatt har lÀnge pÄgÄtt och det finns argumentationer för att tillÀmpa bÄde standardiserad eller anpassad strategi. ForskningsfrÄga:Hur anpassar svenska modeföretag sin internationella marknadsföring pÄ de utlÀndska marknader de Àr etablerade pÄ? Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse i vilken utstrÀckning de utvalda fallföretagen anvÀnder sig av anpassad eller standardiserad marknadsföring pÄ internationella marknader.
Harmonisering av redovisningsregler: drivkrafter och hinder ur svenska normbildares perspektiv
Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat sÄ pass att det nÀstan varit omöjligt att göra jÀmförelser mellan företag, utan att göra betydande förÀndringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det bÄde drivkrafter och hinder. Exempel pÄ drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel pÄ hinder kan vara nationalism och sprÄk. Syftet med uppsatsen har varit att fÄ en förstÄelse hur de svenska normbildarna ser pÄ dessa drivkrafter och hinder som pÄverkar harmoniseringsprocessen.
Effekter av diversifiering och storlek pÄ innovationsförmÄga
För att överleva i det nya konkurrenslandskapet med pĂ„gĂ„ende globalisering, snabb teknologisk utveckling, avreglering och informationstĂ€thet blir företags förmĂ„ga till innovation allt viktigare. Den hĂ€r uppsatsen handlar om hur grad av internationell diversifiering, produktdiversifiering och storlek pĂ„verkar produktinnovationsförmĂ„ga. Studien baseras pĂ„ en kvantitativ analys av 12 företag som utvecklar och tillverkar switchar och routrar eller komponenter till switchar och routrar. Studien ger ingen tydlig indikation pĂ„ om diversifiering och storlek pĂ„verkar innovationsförmĂ„ga i enlighet med hypoteserna. Ă
tta av 12 företag uppvisar vÀrden pÄ innovationsförmÄga som kan anses stÀmma överens med vad de förvÀntas att vara.
Internt Kunskapsutbyte : Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmÀklarföretag
SammanfattningTitel:Internt kunskapsutbyte ? Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmÀklarföretagNivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Josefin Löflund-Wikström & Sara WennertorpHandledare:PÀr Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst HollanderDatum:2014-06Syfte:Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur svenska tjÀnstebaserade företag pÄ en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor.Metod:Vi har valt att intervjua ledare inom vÀlkÀnda fastighetsmÀklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar pÄ stor geografisk bredd. Vi har gÄtt utanför landsgrÀnser.
Kulturens inverkan pÄ lokal marknadsföring i ett globalt företag McDonald's i Frankrike
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa att teoretikernas anvÀndning av McDonald's som paradexemplet för globak standardisering av marknadsmixen inte Àr helt rÀttfÀrdigat. För att illustrera detta har jag anvÀnt mig av McDnald's i Frankrike. Jag har stÀllt mig tvÄ huvudsakliga frÄgor; Vilka kulturella barriÀrer har McDonald's mött i Frankrike och hur har de anvÀnt sig av standardisering respektive anpassning av marknadsmixen? I en diskussion om kultur, kulturella skillnader och internationell marknadsföring skapar jag en grund för ett resonemang runt standardisering och anpassningsstrategier av marknadsmixen. Jag förklarar i min analys med hjÀlp av mitt empiriska material hur McDonald's har anpassat sig efter den franska kulturen samtidigt som de behÄllet ett standardiserat koncept vÀrlden över.Jag avslutar uppsatsen med fria reflektioner om frÄgestÀllningar som dykt upp under arbetets gÄng samt en kort slutsats som sammanfattar min analys om McDonald's anpassningsstrategier som jag alltsÄ hÀvdar motsÀger teoretikernas pÄstÄende..
Lex Mercatoria: det nya handelsbruket
Ă
r 1989 ratificerade Sverige CISG med ett sÀrskilt förbehÄll. DÄ svenska avtalslagen betraktas som förÄldrad i jÀmförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mÄn om att öka effektiviteten pÄ den inre marknaden. UniP och PECL, Àr andra internationella principer som kan pÄverka avtalslagens utveckling, pÄ sÄ vis att hÀnvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av grÀnsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, dÄ dess frÀmsta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk pÄ kontraktsrÀttens omrÄde.
SexmÄnaders- och ettÄrsregeln : -tillÀmpningen vid arbete och bosÀttning i olika lÀnder
I dag Àr det allt vanligare att en anstÀlld nÄgon gÄng under sitt arbetsliv arbetar utomlands under en period. I en sÄdan situation finns risk för att inkomsten frÄn utlandet blir dubbelbeskattad. För lindrande eller undanröjande av internationell juridisk dubbelbeskattning finns bland andra regler i IL för att förhindra sÄdan dubbelbeskattning. Dessa regler kallas sexmÄnaders- och ettÄrsregeln och kommer till uttryck i 3 kap 9§ IL. Reglerna leder till hel eller delvis skattefrihet för de inkomster den utsÀnde har under utsÀndningstiden. SexmÄnaders- och ettÄrsregeln Àr enkla att tillÀmpa och undanröjer effektivt internationell juridisk dubbelbeskattning.
Reflektioner kring ledarskap : En fallstudie frÄn Afghanistan med utgÄngspunkt i Utvecklande ledarskap
Kompaniledningen har upptrÀtt som förmyndare för hela förbandet och har ej lÀmnat ansvar till helt vuxna soldater som alltsÄ inte Àr grundutbildnings-ungdomar. FrÄn början jobbade vi alla jÀrnet men befÀlen körde GU-stuket och tog civilisten ur oss varvid sjÀlvstÀndigheten och initiativförmÄgan försvagadesDessa ord frÄn soldater finns nedtecknade i avhandlingen MilitÀrt ledarskap som undersöker ledarskapet under internationella insatser och pÄvisar en brist i ledarskapet. Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem innebÀr att förbanden kommer att bestÄ av anstÀllda soldater och den erfarenhet som Försvarsmakten har av anstÀllda soldater Àr frÄn de som befunnit sig pÄ internationell tjÀnstgöring. Ett framgÄngsrikt ledarskap under internationell tjÀnstgöring torde dÀrför kunna verka som en inriktning för hur ledarskapet skulle kunna vara i den nya Försvarsmakten.Denna uppsats söker svar pÄ hur en chef som uppskattas av anstÀllda soldater kan vara, om utvecklande ledarskap Àr aktuell som modell och om uppdragstaktik Àr en metod att leda anstÀllda soldater med. Slutsatserna Àr att soldater uppskattar ledaregenskaper som Àrlig, rÀttvis, förebild, engagerad och lyhörd.
Misstags reducering vid internationell order : En utredande rapport om Eaton Corporation i Hengelo NederlÀnderna och GE Healthcare i Uppsala Sveriges ÄtgÀrder för misstags reducering pÄ Front Office
Rapporten utreder de speciella karaktÀrsdragen en kundanpassad produktion har pÄ företagen Eaton Corporation, Hengelo i NederlÀnderna och Ge Healthcare, Uppsala i Sverige. En djupgÄende utredning av vad företagen i frÄga gör för att reducera misstag vid internationell order. AlltsÄ det som sker frÄn att sÀljavdelningen fÄr kontakt med kunden till att Projektledare/orderhanterare fÄr bestÀllningen. Fallgroparna vid internationell order som tas upp Àr t.ex.: kunskapsgap frÄn sÀljsidan, inga standardiserade dokument för order, skrÀddarsydda lösningar utan moduler i ERP systemet, ERP system som inte uppdateras systematiskt, kundanpassade produkter, budgeteringsmall beroende pÄ ERP system och vilket land budgetering sker i, restriktioner i ERP systemet, kommunikationsprotokoll mellan berörda avdelningar, integrationen mellan de berörda avdelningarna, kommunikation mellan de berörda avdelningarna och kundens inblandning i projektet. Det som syns genom studien Àr att företagen Àr fullt medvetna om att det sker misstag vid Front Office men vÀljer att inte kvantifiera eller analysera sina misstag.
Den illegale kombattanten och kriget mot terrorismen
Syftet med denna studie var att komma till insikt, dels om hur kriget mot terrorismen har prÀglat diskursen kring det rÀttfÀrdiga kriget med dess sÀrskilt utmÀrkande preventiva krigföring, och dels om huruvida begreppet "illegal kombattant" kan betraktas som legalt eller inte. Denna studie visar hur krigskonceptet har blivit alltmer diffust sedan det kalla kriget och hur attackerna gentemot USA den elfte september 2001 innebar en brytpunkt gÀllande diskussionerna kring rÀttfÀrdig krigföring. Studien visar ocksÄ att begreppet "illegal kombattant", med dess preventiva syfte, tillvisso skulle kunna betraktas som legitimt i kontext till omfattningen av ovan nÀmnda attacker men att dess innebörd inte kan betraktas som legalt i vare sig nationell eller internationell bemÀrkelse. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera en diskursiv företeelse och lyfta fram dess legalitets- och legitimitetsaspekter och genom att identifiera en juridisk företeelse och lyfta fram syftet med dess innebörd med fokus frÀmst pÄ dess legalitetsaspekter. Med en diskursanalys har jag undersökt talet om det rÀttfÀrdiga kriget efter den elfte september, och genom en juridisk analys har jag prövat begreppet "illegal kombattant" gentemot nationell och internationell rÀtt.
OMX Nordiska Börs, en integrerad handelsplats. Vilket medlemsland erhÄller störst diversifieringseffekt ur ett portföljfrontsperspektiv?
Möjligheter till internationell diversifiering Ă€r en av de frĂ€msta drivkrafterna bakom den konsolidering och internationalisering mellan vĂ€rldens börser som sker idag. Ăven de nordiska börserna har speglats av denna utveckling. I Oktober 2006 invigdes OMX Nordiska börs och den svenska, danska samt finska börshandeln integrerades dĂ€rmed till en handelsplats. FrĂ„n ett teoretiskt portföljvalsperspektiv vĂ€xer dĂ€rmed respektive domestik marknad till ett gemensamt urval av de tre lĂ€ndernas noterade bolag. Fler investeringsmöjligheter borgar for diversifiering och dĂ€rmed reduktion av ickesystematisk risk.