Sökresultat:
1051 Uppsatser om Internationell rätt - Sida 38 av 71
Svenska företag i Kina : En studie över svenska företags etablering och lönsamhet i Kina
Asien har en enorm tillvÀxttakt som under senare Är har lockat mÄnga utlÀndska investerare och företag. Kina Àr ett av de lÀnder i Asien som har haft starkast tillvÀxt och har Àven den överlÀgset största konsumentmarknaden. Problem som Kina, liksom andra utvecklingslÀnder i tillvÀxtstadiet, har Àr den brist pÄ infrastruktur och fungerande distributionskanaler som en marknad behöver för att locka utlÀndska företagsetableringar. Det instabila politiska klimatet i Kina avskrÀcker fortfarande vissa utlÀndska företag att etablera sig. Syftet med undersökningen har dÀrför varit att studera vilka faktorer som pÄverkat lönsamheten för de svenska företagen pÄ den kinesiska marknaden.UtifrÄn en surveyundersökning över 55 svenska företag med dotterbolag i Kina, studerade vi hur tidigare erfarenhet, lokalanpassning och etableringsform pÄverkat lönsamheten.Resultaten frÄn undersökningen visar att majoriteten av svenska företagen etablerat sig via helÀgt dotterbolag trots att joint ventures haft en nÄgot bÀttre lönsamhet.
Adoptioner mellan Chile och Sverige : en kvalitativ studie
Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige Ären 1973-2005. Antagandet som lÄg till grund för detta var att ökad vÀlfÀrdsnivÄ i Chile inverkat pÄ den adoptionsverksamhet som pÄgick under dessa Är. Uppsatsen syftade ocksÄ till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras pÄ myndighetsnivÄ och med utgÄngspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick frÄn en sociologisk och tvÀrvetenskaplig ansats. VÀgledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet.
IT och globalisering. En essÀ.
Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida informationsteknik skapar möjligheter för tredje vÀrlden att utvecklas eller om IT i stÀllet ökar klyftan mellan industrilÀnder och utvecklande lÀnder. Centralt i min diskussion har varit frÄgorna om globalisering och IT kan bidraga till en ny politisk ordning som grundas pÄ dialog och samtycke i stÀllet för vÄld och makt samt om globalisering och IT kan bidraga till en mer rÀttvis vÀrld. Teoretisk utgÄngspunkt har varit Andrew Linklaters teori om "the triple transformation of political community". Tanken bakom den tredelade transformation Àr att skapa ökade sociala relationer som Àr mer universalistiska till sin natur, mindre ojÀmlika samt mer kÀnsliga för kulturella skillnader. I mitt arbete pÄvisar jag tendenser till att informationstekniken kan bidraga till ökad universalism samt till ökad kÀnslighet för kulturella skillnader.
Beslut över en grĂ€ns - en fallstudie av Ăresundsbro Konsortiet
NĂ€r företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Ăresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder pĂ„ att det finns en del olikheter i sĂ€ttet, pĂ„ vilket det vardagliga affĂ€rs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna Ă€r inte sĂ„ stora i en internationell jĂ€mförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvĂ€rs över den svensk-danska grĂ€nsen. VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„dana fall hur danskar och svenskar skilljer sig Ă„t vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer Ă€r ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.
Kan handel vara rÀttvis?
Fair trade har vuxit fram med en otrolig fart de sista Ären och frÄgan Àr hur detpÄverkar producenterna, om det existerar nÄgot sÄdant som rÀttvis handel och ommarknaden kan fortsÀtta vÀxa? För att diskutera dessa frÄgor presenterasnationalekonomiska modeller, argument för och emot fair trade samt ett antalfallstudier i Àmnet. De modeller som tas upp Àr H-O modellen tillsammans medStolper-Samuelsson teoremet. De visar att fair trades framgÄng beror pÄefterfrÄgeelasticiteten av produkten i frÄga.Fair trade har en speciell marknadsstruktur och dÀr olika typer av spelaresamverkar. Det finns en konflikt mellan de som anser att fair trades ?rÀtta? vÀrdeförstörs av att livsmedelsbutiker och stora multiföretag börjar sÀlja fair tradeprodukter och de som anser att fair trade bör kunna nÄ mÀnniskor genom sÄ mÄngakanaler som möjligt.
Metanol som marint brÀnsle : Alkohol som en lösning, inte ett problem
Sedan industrialismens start har mÀnniskan pÄverkat klimatbalansen genom förbrÀnning av fossila brÀnslen. Rökgasemissionerna förorsakade av internationell sjöfart kan inte tillskrivas nÄgon sÀrskild nations ansvar pÄ grund av dess globala och komplicerade verksamhet. FN:s sjöfartsorgan IMO har sÄledes Ätagit sig ansvaret att minska sjöfartens miljöpÄverkan. Införandet av nya miljömÄl har resulterat i strÀngare globala och nationella regler som tvingar sjöfartsnÀringen till omfattande anpassningar under kort tid. Som lösning för att uppfylla kommande krav gÀllande rökgasemissioner har flertalet alternativa brÀnslen diskuterats.
FEMINISTISK SĂKERHET EN FĂ FALLSTUDIE I FN:S BEAKTANDE AV FEMINIST SECURITY THEORY'S KRITIK I FREDSBEVARANDE OPERATIONER
Den tilltagande betydelsen av att skydda civilbefolkningen i fredsbevarande operationer har genomgÄtt en pÄtaglig utveckling, följt av delade meningar om vad sÀkerhet innebÀr. Jag framhÄller att utvecklingen skall förstÄs som specifikt problematisk i den meningen att kvinnor har blivit alltmer utsatta i konflikter, vilket samtidigt beskrivs som ett understuderat förhÄllande inom forskningsomrÄdet. Med utgÄngspunkt i Feminist Security Theory syftar den hÀr uppsatsen till att studera förekomsten av ett feministiskt perspektiv i internationell sÀkerhetspolitik. I samband med antagandet av UNSCR 1325 om kvinnor, fred och sÀkerhet Är 2000 beskrevs för första gÄngen kvinnorsstÀllning i konflikter i form av en sÀkerhetsfrÄga och dÀrmed inte lÀngre enbart inkluderat i FN:s mÀnskliga rÀttigheter. SÄledes bereddes utrymmeför nya möjligheter att hantera sÀkerhetsutmaningar pÄ.
Möjlighet till flyttning av juridiska personers sÀte inom EU : Finns det behov av ytterligare harmonisering?
The freedom of establishment is a fundamental right on the internal market which enables companies to take up and pursue activity in other member states, ?host states?, in a non discriminatory way. In situations where a company wishes to use the right to establish in a host state, complications will be discovered since the member states are applying different principles for deciding the nationality of a company. Since the Treaty of the Function of the European Union recognize both principles, and both of the legal areas company law and European international private law lack harmonization regarding companies wishing to perform such a transaction, the situation today brings the possibility that such a company could be covered by the legal system of several member states, or maybe no legal system at all.The Court of Justice of the European Union has through case law contributed to make the scope of the freedom of establishment a little bit clearer but there are still difficulties regarding situations when a company wishes to transfer its seat to another member state with a change of nationality. Today?s measures, for example the SE-company, is not enough to satisfy the companies wishing to transfer their seat to another member state.
Kariesprevalens i Irak och Sverige - en jÀmförelse och analys av faktorer
Som tandhygienist Àr det mycket intressant att studera karies-epidemiologiska undersökningar pÄ bÄde nationell och internationell nivÄ. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva och jÀmföra kariesstatus (DMFT) hos 12-Äringar i Sverige och Irak, och nÄgra av de faktorer som kan pÄverka DMFT komponenternas roll och inverkan.
För att besvara syftet anvÀndes information frÄn litteratur och tidskrifter samt WHO:s databas om lÀnderna.
Resultatet visar att DMFT för 12-Äringar i Irak var 1.7 (2003) och i Sverige 1.0 (2005). DT-komponenten, d.v.s. obehandlad karies, var hög hos irakiska barn medan FT- komponenten var hög för danska barn (inga data tillgÀngliga för Sverige).
Global Reporting Initiative: hÄllbarhetsredovisningens externa transparens i statliga företag
Global Reporting Initiative (GRI) Àr en oberoende internationell organisation som utfÀrdar riktlinjer för företag att följa nÀr de upprÀttar en hÄllbarhetsredovisning. Den svenska regeringen beslutade att lagstadga hÄllbarhetsredovisningen för statliga företag. Lagen började gÀlla den 1 januari 2009. GRI innehÄller tre nivÄer, A, B och C. Genom att företagen fÄr hÄllbarhetsredovisningen bestyrkt av en oberoende granskare fÄr de ett plustecken bakom bokstaven.
Att förbÀttra utbildningen för en hÄllbar utveckling : LÀrares utsagor om framgÄngsfaktorer i arbetet för en hÄllbar utveckling
För pedagoger Àr det viktigt att se det som skapar framgÄng och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjÀlpa till att fördjupa förstÄelsen för vilka faktorer som frÀmjar utbildning för hÄllbar utveckling. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr viktiga för att frÀmja och förbÀttra utbildning för hÄllbar utveckling. Enligt styrdokumenten Àr hÄllbar utveckling en nödvÀndig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lÀrare, inkluderar förskollÀrare, grundskollÀrare, gymnasielÀrare, representanter frÄn HÄll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hÄllbar utveckling inom framgÄngsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanstÀlldes sedan i löpande text.
Lex rei sitae och sÀkerhetsrÀtter i lösöre vid grÀnsöverskridande handel inom EU : Àr effekten av reglerna handelshindrande och Àr en harmonisering möjlig?
I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.
Giltighet och erkÀnnande av utlÀndska Àktenskap i Sverige : en internationellt privat- och processrÀttslig studie gÀllande Àktenskap och sÀrskilt barnÀktenskap
Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en Ă
RV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i Ă
RV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i Ă
RV som har störstpotential att öka aktieÀgarnas förstÄelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlÀtta i beslutssituationer angÄende köpa, sÀlja eller behÄllaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.
Prima eller Favorit? : En lÀromedelsanalys som undersöker aritmetik och algebra i lÀroböcker för Ärskurs 3.
Trends in International Mathematics (TIMSS) Àr en internationell studie som undersöker hur elever presterar i matematik och naturvetenskap i Ärskurs 4 och 8. Sedan första TIMSS undersökningen genomfördes Är 1995 har matematikresultatet för svenska elever i framförallt algebra sjunkit, jÀmfört med andra lÀnder som Àr med i undersökningen (Skolverket, 2012).Denna studies syfte Àr att undersöka förhÄllandet mellan aritmetik och algebrauppgifter i lÀromedel för Ärskurs 3. Studien har anvÀnt sig av tvÄ olika lÀromedelsserier, för att kunna genomföra studien behövdes ett utarbetat och trovÀrdigt analysverktyg som svarade pÄ studiens syfte. DÀrför anvÀnds Bernsteins (1990) begrepp klassifikation och ramar för att undersöka hur grÀnserna mellan de olika matematikomrÄdena aritmetik och algebra i matematiklÀromedel för Ärskurs 3 upprÀtthÄlls.Resultatet visar att de fyra olika analyserade lÀromedlen innehÄller vÀldigt fÄ uppgifter om algebra. Den ena lÀroboksserien har ett tydligt förhÄllande mellan aritmetik och algebrauppgifter, det vill sÀga att det finns en tydlig grÀns mellan matematikomrÄdena.
Elevers sociala bakgrund och skolprestation
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund och
skolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.
I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av mÀnniskor har
beroende pÄ att de delar likartade grundlÀggande materiella, sociala och existentiella villkor.
Den sociala bakgrund som en elev har pÄverkar hur han eller hon ser pÄ skolan, kunskap, sina
möjligheter, sin framtid mm.
Det Àr entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund och
skolprestation. Fram till och med grundskolans införande pÄ 60-talet och femton till tjugo Är
efter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvÀrdig utbildning försöka utjÀmna
klasskillnader. DÄ var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principen
om alla elevers rÀtt till en likvÀrdig utbildning finns fortfarande i skollagen.