Bakgrund: Alkohol är en stor riskfaktor för uppkomst av många sjukdomar. Det påverkar också det sociala livet. Ekonomi, psykisk ohälsa, uppväxt med missbrukande föräldrar och kulturen är faktorer som påverkar utvecklingen av alkoholberoendet. Alkoholen skapar både välbefinnande och lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med ett aktivt alkoholberoende.Metod: Litteraturstudien utgick från en kvalitativ ansats. Data samlades in från sju självbiografier skrivna av personer med alkoholberoende.

Ambitionen med denna uppsats är att förstå hur den autonoma marxismen analyserar förutsättningarna för politisk mobilisering och kamp i dagens samhälle. Det handlar om samhällets förändringar, det vill säga förändringar i produktionsordningen och processen i största allmänhet. Både hur yrken till sin natur har förändrats, och vad detta får för konsekvenser ur ett ontologiskt och politiskt perspektiv.Uppsatsen kommer sedan att föras mer explicit i förhållande till begreppet mängden, och undersöka huruvida detta är ett begrepp som är relevant som ett "motståndssubjekt" mot den rådande kapitalismen, eller om det inte är det.Jag förväntar mig att finna mer styrkor än svagheter som talar för att mängden är just det politiska subjektet som, så att säga, tar över efter folket, som var alltför knuten till staten och nationen för att kunna fungera i en globaliserad värld.Detta är först och främst ett försök till en positiv analytisk förståelse, som försöker förklara och positionera mängdbegreppets härkomst bland den autonoma marxismens teoretiker, och försöker förstå dess funktion i dagens sociala rörelser och dess roll i villkoren för social förändring med hjälp av rörelseforskare som Melucci, Della Porta och Diani. Uppsatsen har således både sina idéhistoriska drag då den försöker söka mängdens begreppsmässiga härkomst, och sina sociologiska drag, då den försöker koppla ihop mängdbegreppet med rörelseforskningen. Den använder sig dock i större utsträckning av Hardt och Negris analys av samhällets förändring än av sociologiska teoretiker.

Sverige har under en längre tid omvandlats till ett multikulturellt land samtidigt som samhället blivit allt mer komplext med ny avancerad teknik. Detta bidrar till en allt svårare riskkommunikation mellan räddningstjänster och allmänheten, med mål att skapa ett säkert samhälle. Samtidigt har det svenska samhället upplevt social oro vilket har startat en diskussion om räddningstjänsten kan användas för att motverka social oro. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har därför börjat undersöka räddningstjänsternas möjlighet att genom en fungerande riskkommunikation kunna motverka social oro.Syftet med föreliggande rapport är att klargöra om det sker något erfarenhetsutbyte mellan räddningstjänsterna, om det finns metoder och strategier för hur räddningstjänsterna arbetar med riskkommunikation i ett mångkulturellt samhälle och i så fall vilka. Vidare ska det undersökas om det finns möjlighet i praktiken för räddningstjänsterna att med riskkommunikation motverka social oro i samhället samt hur räddningstjänsterna ser på framtiden vad gäller riskkommunikationen i ett multikulturellt samhälle.Sex räddningstjänster har intervjuats.

Indien är en tillväxtmarknad med många möjligheter; det är en plats för nytänkande och frugala innovationer. Frugala innovationer är ett fenomen som Indien är välkänt för. I grunden uppstår frugala innovationer genom sparsamhet i processen för att ta fram effektiva lösningar. Kunskapen om frugala innovationer och dess förhållningssätt kopplat till svenska energiföretag som är inom branschen för förnybara energikällor är dock begränsad. Därför är innovationsmyndigheten Vinnova och Energimyndigheten intresserade av att se om det finns potential för ett antal svenska energiteknikföretag att lyckas etablera sig på Indiens marknad för förnybara energikällor, där effektivitet och sparsamhet är viktigt.

SammanfattningSyftet med studien är att få större kännedom och söka svar på vad som främst motiverar och driver grundskoleelever till att välja gymnasieskola och utbildning. Vi disktuterar även svar på hur elever upplever skolgången i gymnasiet med fokus på både skola och program och hur elevers framtidsplaner ser ut vad gäller vidare studer, arbete, boende, ekonomi och familj.Vår studie är genomförd på ett kvalitativt arbetssätt och bygger på fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, där två grupper med totalt åtta medverkande utgör vardera fokusgrupp som följer reflexiv intervjuform. Det som framkommer i studien är att skolors marknadsföring i form av gymnasiemässor och studievägledning i grundskolan inte påverkar eleverna nämnvärt i sina gymnasieval. Eleverna själva väljer helst gymnasieskola utefter familj och vänners referenser där föräldrarnas åsikter i både skol- och programval visar sig betyda mest och i vissa fall även är avgörande. Den geografiska närheten till skolan är också av stor betydelse då eleverna vill ha den komforten.

Islamologen Jan Hjärpe har en gång skrivit att ingen historieskrivning är oskyldig. Vilket även stämmer överens med den historia som presenteras i skolans undervisning. Historien är en del av såväl individens som nationens minne, därför måste den konstant reproduceras. Historikern Ulf Zander har påpekat att för att ens identitet skall övergå till en identifikation måste den aktiveras och ges en innebörd. Alltså måste en nationell, eller annan, identitet sättas i förhållande till någon eller något annat för att göras legitim och användbar.

På dagens konkurrensutsatta marknad finns ett behov för samtliga företag attkommunicera ut företagets mest särpräglande karaktärsdrag samt yttersta styrkor tilldess intressenter. Ett verktyg att finna dessa och därefter kunna hantera företagetsuttryckta budskap på rätt sätt är företagsidentitetskonceptet. Syftet med denna uppsatsär att identifiera och inventera fallföretaget m&m Ekonomi ABs företagsidentitet samtutröna deras företagsimage. Uppsatsen ämnar även utforska vilka likheter samtolikheter som finns mellan dessa två perspektiv. Författarna har utifrån ett teoretisktramverk identifierat de egenskaper vilka varit av betydelse för båda synsätten.

Cirkus Cirkör är en nycirkusgrupp som skapades av ett gäng människor som tröttnade på att drömma stort och leva litet. Idag har de internationell verksamhet med bas och hjärta i Alby, Botkyrka. Deras föreställningar är vida kända för sin kvalitet och kreativitet, men verksamheten huserar i en lättbetonglada som knappast lyckas manifestera organisationens hjärta och ledord - att allt är möjligt.Förslaget för en ny cirkusbyggnad i Alby baseras på Cirkus Cirkörs egna valspråk - att med hjälp av UPPKÄFTIGT ENGAGEMANG ge tillbaka till platsen och människorna, att med SOLIDARISK INDIVIDUALISM bjuda in besökare och betraktare att ta del av det som utövarna skapat och att med KVALITATIV GALENSKAP skapa unika, nytänkande upplevelser som håller i längden..

Titel:?Nytt toppmöte i sikte?? ?en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag av Göteborgs-postens rapportering från Israel-Palestinakonflikten i samband med OsloprocessenFörfattare:Irini Siga och Elmira BavelKurs:Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Höstterminen 2006Syfte:Att studera hur Göteborg-posten värderade och framställde nyheter från Israel- Palestinakonflikten under Osloprocessen.Metod:En kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag.Material:Publicerade artiklar från Göteborgs-posten i samband med Osloprocessen, under perioden 930813 ? 940213.Huvudresultat:Våra resultat visar att majoriteten av texterna i rapporteringen från konflikten mellan Israel och Palestina under den undersökta perioden, utgjordes av politiska artiklar med ett fredsinriktat perspektiv. Det huvudsakliga fokuset i dessa artiklar var hur man ska få till en fred mellan de två parterna genom politiska möten, samtal och förhandlingar. Det huvudsakliga perspektivet i artiklarnaär från konfliktens huvudparter Israel och PLO och representanter för dessa parter i form av politiska ledare och fredsförhandlare. De politiska aktörerna som förekommer framställs i huvudsak som aktivainitiativtagare till fred, dock utför de inga fysiska eller praktiska aktioner utan detta fastställs genom för freden positiva uttalanden.Resultaten av vår studie leder oss fram till slutsatsen att Göteborgs-posten värderade nyheter kring fredsprocessen mellan Israel och Palestina högt i processens inledande skede.

Att ekonomiundervisning är vanligt förekommande under kursen Samhällskunskap A är ett faktum, men hur skriver läroböckerna om ekonomi, och hur uppfattar eleverna undervisningen? Är den tråkig, svår och komplicerad, eller intressant och rolig? Det är undersökningens syfte att undersöka dessa frågor. Hypotesen som presenteras är att eleverna uppfattar undervisningen som tråkig och komplicerad för att denna inte kopplas till deras egen verklighet, utan bara är teoretisk.Studiens resultat bygger på dels en analys av hur läroböcker presenterar ekonomiämnet, och vad som ses som viktigt av författarna, samt kvalitativa intervjuer med sex elever som just nu läser eller nyligen har läst Samhällskunskap A om deras upplevelse av undervisningen.De slutsatser som kan dras av undersökningen är att läroböckerna i mångt och mycket liknar varandra i vad de väljer att ta upp, men att det finns viss variation, och att dessa brister i sitt ekonomiavsnitt när det kommer till ekologisk hållbarhet och historisk bakgrund. När det kommer till elevernas upplevelse av ekonomiämnet är de flesta positivt inställda till det, och tycker det är intressant. De intervjuade eleverna hade också haft en undervisning med stor verklighetsanknytning.

Sammanfattning Tanken på en internationell brottmålsdomstol växte sig starkare under andra halvan av 1900- talet mycket på grund av andra världskriget. Medvetenheten om brottsoffren och krigsbrottstribunalernas framgång bidrog till att detta arbete påskyndades och 2002 hade tanken blivit verklighet. På grund av att domstolens stadga är en överrenskommelse mellan stater är den fylld av kompromisser. Den är inte heller allmänt accepterad.Domstolen har satt upp ett flertal mål för sin verksamhet. Den ska verka för minskad straffrihet, rättvisa, ha avskräckande verkan men också påverka de nationella domstolarna.

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans.

This paper examines interpellations made in the swedish Riksdag and how they are rhetorically structured to effect and hold government officials accountable in climate policy.?The analysis methodology applied is rhetorical analysis, which aims to identify rhetorical argumentative strategies in the opposition's interpellations between three different periods, 2015-2018, 2019-2022 and 2022-2025. These strategies are ethos, pathos and logos, they are used as glasses in which a rhetorical analysis is conducted on the material. The study reveals that the rhetorical strategies differ between the time periods and that the political rhetoric has become more value loaded over time.? .

I denna uppsats utreds om Sverige bör beskatta inkomster från svenska aktiebolags utländska dotterbolag. De beskattningsalternativ som utreds är beskattning av utdelning från utländska dotterbolag samt löpande beskattning av moderbolagen för dotterbolagens inkomster. Frågan utreds utifrån frågor om skatteplanering, ekonomiska överväganden, praktiska och administrativa överväganden samt förenlighet med EU-rätten..

Guantanamofångarnas status - abstract Syftet med denna uppsats är att utreda Guantanamofångarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frågor: -Varför och på vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkänna Guantanamo-fångarna krigsfångestatus? -Vad har fångarna för möjlighet att få sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha någon inverkan på framtida internationell rätt? -Kan den uppkomna situationen påverka hur eventuellt tillfångatagna amerikaner i en framtida internationell väpnad konflikt blir behandlade? Svaren på dessa frågor har sökts genom litteraturstudier och inhämtande av information från internet. Faktablad och pressbriefings från Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa källor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare från olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer på fångar som är Talibanska soldater, samt fångar som är medlemmar i al-Qaeda.