Omfattningen av de obligatoriska upplysningar som noterade bolag, enligt internationell reglering, mÄste lÀmna i notsystemet i sina Ärsredovisningar har ökat och fortsÀtter att öka vÀsentligt. Det saknas dock en definition pÄ vad dessa typer av upplysningar egentligen innebÀr, regleringen anger endast exempel pÄ vad som kan innefattas. Vidare saknas det mer kunskap om hur olika anvÀndare ser pÄ och anvÀnder sig av de obligatoriska upplysningarna.Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en inblick i hur analytiker anvÀnder de obligatoriska upplysningarna och om de kan anses vara tillrÀckliga, saknar betydelse eller om det krÀvs ytterligare information för att de skall vara anvÀndbara.Studien har avgrÀnsats till att endast omfatta en anvÀndargrupp, det vill sÀga analytiker. Vidare bestÄr urvalet endast av analytiker som följer stora svenska bolag i industribranschen, vilka inte bedriver finansieringsverksamhet i nÄgon större omfattning.DÄ syftet för studien endast Àr att fÄ en inblick i hur analytiker anvÀnder sig av och ser pÄ de obligatoriska upplysningarna, efterstÀvas inget generaliserbart resultat. SÄledes tillÀmpas ett kvalitativt angreppssÀtt och för att undersöka de valda frÄgestÀllningarna genomfördes intervjuer.Av de intervjuer som gjorts har det framkommit att analytiker frÀmst anvÀnder de obligatoriska upplysningarna som ett komplement till andra informationskÀllor som finns tillgÀngliga mer löpande under Äret.

Det sÀgs att en fjÀrils vingslag i Brasilien kan utlösa en storm i Texas. I vÄr alltmer globaliserade samtid ligger det troligen mer sanning i det sagda Àn nÄgonsin tidigare. FöremÄlet för föreliggande uppsatsen Àr en rÀttsgrundsats ? en av Högsta domstolen etablerad rÀttsprincip ? betecknad pÄstÄendedoktrinen, nÀrmare bestÀmt doktrinens betydelse i skiljetvister i allmÀnhet och i investeringstvister i synnerhet. Bakgrunden till de problemstÀllningar varom uppsatsen handlar stÄr att finna i Högsta domstolens avgörande NJA 2008 s 406, vari Högsta domstolen, med undanröjande av skiljenÀmndens dom, gjorde följande synnerligen intressanta uttalande: ?Det Àr en etablerad grundsats i svensk rÀtt att skiljemÀnnen vid [behörighetsprövningen] skall tillÀmpa pÄstÄendedoktrinen.

Bakgrund: Andelen överviktiga barn har ökat konstant och dramatiskt de senaste decennierna. Rapporter som kommit de senaste Ären uppvisar tendenser att ökningen stannat av och nÄtt en platÄ. Fetmaproblematiken Àr fortsÀttningsvis ett stort problem, som krÀver en större insats för att kommas tillrÀtta med.Ett sÀtt att förhindra och motverka fetma- och överviktsproblematik i vuxen Älder kan vara genom ett förebyggande arbete redan hos barn, nÄgot som uppvisat positiva resultat. Risken att överviktiga barn före 3 Ärs Älder förblir överviktiga i vuxen Älder Àr liten, men redan i förskoleÄldern och med stigande övervikt, ökar risken för att övervikten/fetman ska bestÄ.  Förutom hemmet och familjen Àr förskolan en viktig arena med stor möjlighet att pÄverka barnets syn pÄ hÀlsa och vÀlmÄende, speciellt med tanke pÄ att 93,5 % av alla Sveriges barn mellan 3 och 5 Är tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan.Metod: Undersökningen skedde i form av en web-baserad enkÀtstudie med fokus pÄ hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder och det aktuella lÀget pÄ varje enskild förskola.

Försvarsmakten deltar i allt större utstrÀckning i operationer utomlands. Hittills har dock inte artilleriförband deltagit men möjligheten att tungt understöd kan komma att behövas verkar inte minska. Syftet med min forskning Àr att försöka belysa och ta tillvara de slutsatser som dragits av svenska förband inom funktionen indirekt eld vid internationella operationer. PÄ detta vis hoppas jag kunna bidra till att begrÀnsa de problem som hittills har funnits och ta tillvara vad som har fungerat bra. Problemformuleringen lyder: Vilka faktorer samt hur har dessa pÄverkat anvÀndandet av funktionen indirekt eld vid svenska internationella insatser? Jag har genomfört en fallstudie pÄ det indirekta eldsystemets nyttjande i Kongo och Kosovo. För inhÀmtning av information har jag anvÀnt mig av tekniken enkÀtundersökning samt intervju.NÄgra av de viktigaste resultat jag erhÄllit Àr att personalen inom funktionen indirekt eld mÄste ha djup förstÄelse och en bred kunskapsbank inom artilleritjÀnsten för att kunna lösa problem som kan uppkomma vid internationell tjÀnst.

I denna studie har vi undersökt förutsÀttningarna för likvÀrdig bedömning i den nya lÀroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien Àr vÄrt intresse för den skoldebatt som under flera Är lyft frÄgor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregÄende lÀroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielÀrare pÄ fyra lika skolor, verksamma inom Àmnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de anvÀnder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutÀndan pÄverkar likvÀrdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter frÄn utbildningsdepartementet, Skolverket och andra myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrÄgor i samband med Gy 2011. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ en ökad tilltro till den nya lÀroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig Àn den föregÄende lÀroplanen Lpf94.

Syfte: Att skapa förstÄelse för hur mÀnniskor inom HR-avdelningar upplever de olika rollerna som arbetet krÀver. Vi Àmnar skapa en större medvetenhet för den utsatta position som HR-arbetare befinner sig i, för att belysa och möjliggöra förebyggande ÄtgÀrder. En ökad förstÄelse för rollproblematiken hos HR-arbetare kan Àven underlÀtta orienteringen och förhÄllningen till de roller som individer och avdelningar sjÀlva intar samt de roller som de pÄtvingas. Resultaten Àmnar Àven mynna ut i ett underlag för reflektion om HR-arbetares egen nutida samt framtida roll i organisationen och hur de kan nÄ en önskvÀrd position dÀr fler intressenter blir nöjda.Metod: Studien baseras pÄ en fallstudie i ett stort företag som ingÄr i en internationell koncern. Arbetet har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsstrategi, som fokuserar pÄ intervjuer, samt en deduktiv ansats.Resultat: Studien pÄvisar brister i befintlig teori gÀllande HR-arbetares utsatta position.

Brf Hallqvistska gÄrden Àr belÀgen pÄ KÀvlingevÀgen 36 i Lund. Föreningen bestÄr av sex hushÄll, vilka gemensamt nyttjar och ansvarar för hur trÀdgÄrden ska disponeras ochskötas. TrÀdgÄrden utmÀrker sig genom att den Àr ritad av Ulla Molin och dessutom kom att bli denna tongivande trÀdgÄrdskvinnas sista trÀdgÄrdsuppdrag. TrÀdgÄrden anlades1992-1993, dÄ Àven tre nya hus byggdes och de befintliga 1800-talshusen renoverades pÄ ett för helhetsintrycket kÀnsligt sÀtt av arkitekt Gunilla Svensson i samarbete medinredningsarkitekt MÀrta Bergström. Hus sÄvÀl som trÀdgÄrd har uppmÀrksammats för sin arkitektur och 1993 erhöll deras upphovskvinnor Lunds kommuns stadsbyggnadspris.

Allt fler svenska företag och organisationer vÀljer att etablera sig utomlands och Turkiet Àr en av de viktigaste marknaden för dessa framförallt för att det Àr ett billigare land Àn Sverige nÀr det gÀller arbetskraft, levnadskostnader samt det Àr billigare produktionskostnader dÀr .För att bli framgÄngsrik pÄ en frÀmmande marknad Àr det viktigt att besitta kunskap om affÀrskultur i det nya landet. Den turkiska marknaden Àr idag högintressant för den internationella industrin. Det sker stÀndigt nya etableringar i landet. I denna uppsats beskriver vi hur svenska företag lyckats med etableringen i Turkiet och vilka svÄrigheter de stöter pÄ samt Turkiets roll för svenska företag i marknadsexpandering.Handeln mellan Sverige och Turkiet strÀcker sig ut över en lÄng tid. Turkiet Àr genom sin höga tillvÀxt och det strategiska lÀget mellan Europa och Asien mycket intressant för den svenska industrin.Vi har intervjuat sju svenska dotterbolag etablerade i Turkiet, samtliga var nöjda med att finnas dÀr.

The aim of this study was to explore how young students can be taught during their first year of learning English towards the A1 level according to The European Framework of Reference for Languages, and how the students understand their own learning. The study was carried out in two different classes but with the same teacher, who is qualified to teach English to young learners. The result is based on the analysis of a total of twelve observations of English lessons in two classes in school year one and eight group interviews with the students. Recurrent ingredients through all lessons were activities such as listening to teacher talk, watching films or film clips, singing songs and doing rhymes, using drama activities, talking about the meaning of learning English, practicing guessing competence and learning new vocabulary. The teacher consistently talked about and taught different strategies for language learning.

LKAB Àr en internationell högteknologisk mineralkoncern som Àr vÀrldsledande producent av förÀdlade jÀrnmalmsprodukter för stÄltillverkning. LKAB anvÀnder prognos och mÄltavlor som Àr en variant av det balanserade styrkortet. Det balanserade styrkortet Àr till hjÀlp för att skapa balans mellan de finansiella och de icke finansiella mÄlen och mÄtten. Syftet med denna uppsats var att studera infrastrukturavdelningens funktioner, fastighetsservice och besiktnings styrkort. Detta genom att identifiera de ickefinansiella mÄtten som kan vara drivande för att nÄ de finansiella mÄlen.

Sammanfattning Titel: Hur uppfattas image i olika kulturer? Problemformulering:Det första steget i vÄr problemundersökning Àr att studera vilken image BabyBjörn vill föra ut pÄ de olika nationella marknaderna och vilka tankar som ligger bakom den eller de images man för ut. DÀrefter stÀlls följande frÄgestÀllning: Hur inverkar kultur pÄ image och uppfattas imagen olika i den svenska respektive franska kulturen? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur ett företags image kan te sig pÄ en internationell marknad samt att se hur köpbeteendet skiljer sig tvÄ lÀnder emellan. Undersökningen strÀvar efter att förstÄ hur internationellt imageskapande kan utvecklas och hur image uppfattas av konsumenter frÄn olika kulturer och om de olika kulturerna, till vilket företaget vÀnder sig, pÄverkar uppfattningen av företagets image.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka uppfattningar skidskyttetrÀnare och utövare har, om hur en yttre feedback kan pÄverka utövarnas sjÀlvförtroende. För att fÄ mer information om hur utövarna reagerar pÄ feedback togs Àven trÀnarnas upplevelser och tankar med, eftersom det kan vara svÄrt att som individ analysera sitt eget sjÀlvförtreonde och se vad som pÄverkar en sjÀlv. UtifrÄn intervjuer med 8 skidskytteutövare och 3 skidskyttetrÀnare som verkat pÄ internationella tÀvlingar för Sverige, samlades information in om deras tankar och upplevelser inom yttre feedback och dess pÄverkan pÄ utövarnas sjÀlvförtroende. Resultatet visade att yttre feedback pÄverkar utövarnas sjÀlvförtroende, varav en direkt yttre feedback ansÄgs mest kunna pÄverka sjÀlvförtroendet. En indirekt yttre feedback ansÄgs vara bra för sjÀlvförtroendet i lÀngden, om den innehöll konstruktiv information.

Trots att djurskyddslagstiftningen krÀver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter faststÀller att strömedlets mÀngd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsÀttnings- och komfortbehov, sÄ Àr halmmÀngden sannolikt helt otillrÀcklig för mÄnga svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist pÄ halm leder till omriktade beteenden sÄsom svansbitning, nÄgot som direkt pÄverkar djurens vÀlfÀrd och hÀlsa. Detta arbete visar att halmen pÄ olika sÀtt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsÀttning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador frÄn hÄrda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen Àr dessutom ett av grisarnas favoritmaterial dÄ de sjÀlva fÄr vÀlja. Arbetet visar Àven att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör dÀrför inte ersÀtta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka faststÀlla den halmmÀngd som bÄde tillfredsstÀller grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mÀngden visade sig vara markant högre Àn den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhÄllarna.

Den 1 januari 2005 sker en stor omstĂ€llning för mĂ„nga av de svenska företagen avseende det sĂ€tt deras redovisning skall uppföras pĂ„. För noterade företag införs en tvingande lag som innebĂ€r att koncernredovisningen skall ske efter internationell standard, istĂ€llet för de tidigare rekommendationerna utgivna av svenska RedovisningsrĂ„det. De onoterade företagen dĂ€remot har sedan tidigare haft möjlighet att vĂ€lja mellan tvĂ„ normgivare, den 1 januari 2005 tillkommer sĂ„ledes ytterligare ett val. Viktigt Ă€r dock, för sĂ„vĂ€l noterade som onoterade företag, att följa Årsredovisningslagen och begreppet God redovisningssed. SĂ„ vad styr dĂ„ valet av IASBs rekommendationer för de svenska onoterade aktiebolagen? För att svara pĂ„ ovanstĂ„ende frĂ„ga har denna studie utförts i enlighet med ett positivistiskt synsĂ€tt samt en deduktiv ansats.

The aim of this research is to examine the Göteborg International Film Festival Fund (GIFFF, 1998?2011) as a part of the festival's overall operations, to provide answers to questions about if/how the Fund can be understood as an expression of the festival's fundamental values, and how the Fund can be recognized within the festival's strategic development. The GIFFF is also discussed in relation to contemporary academic studies that interpret Western film funds for the developing countries ? such as Hubert Bals Fund and Fond Sud Cinéma ? as an expression of Eurocentrism.The investigation is based on the contemporary film festival research, previous academic studies on Göteborg International Film Festival, the festival?s printed material ? such as programs and press releases ? as well as interviews with the former festival director Gunnar Bergdahl, who initiated the Fund, and festival editor Ulf Sigvardson, who ran the Fund during its final years of existence.The conclusions are: The Fund's objectives ? such as to support filmmakers and film schools in the developing countries, and also to screen their films at the festival ? can be seen as a broader interpretation of the vision that was determined by the festival founders, that the festival should be a platform for independent filmmaking and also help screen the films that otherwise would not reach the Swedish audience. Also, the Fund was a significant part of the festival's expansion strategies during the 1990s.