Denna uppsats undersöker vad som har hÀnt med den bilaterala handeln mellan EU och Chile sedan associeringsavtalet mellan dem trÀdde i kraft för fyra Är sedan. Teorin om effekter av tullsÀnkningar sÀger att ett borttagande av en tull bör leda till vÀlfÀrdsvinster genom prissÀnkningar. I uppsatsen framkommer att det Àr tveksamt om nÄgra sÄdana uppstÄtt dÄ tullarna redan innan avtalet var lÄga och inte mÄnga tullar har sÀnkts. Inte nÄgon av parternas export tycks ha ökat avsevÀrt till följd av avtalet. Analysen av varuhandeln visar att parterna varken före eller efter utnyttjar nÄgra stordriftsfördelar i handeln utan att det snarare handlar om en typisk nord-syd-handel med anvÀndande av komparativa fördelar.Uppsatsen avslutas med ett ifrÄgasÀttande om huruvida ökad handel till följd av tullsÀnkningar och en större gemensam marknad egentligen var parternas syfte med att inleda samarbetet..

Det jag ville uppnÄ med denna uppsats var att fÄ insyn i förÀldrars uppfattning om deras barns matematiklÀxa och om hur matematiklÀxlÀsningen ser ut pÄ hemmaplan samt hur de stÀller sig till frÄgan om en lÀxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskÄnsk by, fÄr jag i stora drag reda pÄ att cirka en tredjedel av förÀldrarna gÀrna ser en skola utan lÀxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan lÀxor. En tredje lite mindre grupp har mÄnga Äsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till lÀxfritt. Jag fÄr ocksÄ reda pÄ enligt min tolkning av materialet att tvÄ tredjedelar av förÀldrarna nÄgon gÄng upplevt en stökig lÀxsituation. Uppsatsen tar ocksÄ upp internationell samt svensk forskning kring lÀxor, rÄdande för- och nackdelar med fokus pÄ matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn pÄ lÀrande, socioekonomiska skillnader och matematiksvÄrigheter kopplat till matematiklÀxor..

Syftet med studien var att studera hur fenomenet sjÀlvlÀkning framstÀlldes i nationell och internationell forskning. Studien omfattar tre frÄgestÀllningar: (1) Hur definieras alkoholmissbruk i artiklarna? (2) Hur definieras sjÀlvlÀkning i artiklarna? (3) Hur framstÀlls sjÀlvlÀkningsprocessen i artiklarna? För att besvara dessa frÄgestÀllningar gjordes en selektiv kunskapsöversikt och en kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som metod. Kunskapsöversikten utgjordes av tio forskningsdokument vilka omfattades av kvalitativa och kvantitativa undersökningar mellan Ären 1996-2007. Studiens position Àr postmodern.

Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de frÀmsta företrÀdarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn Àr Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man mÄste dÀrför försöka uppfatta vÀrlden utifrÄn USA:s horisont och försöka tolka samt sÀtta sig in i den amerikanska positionen pÄ den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att fÄ insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militÀra styrka, enligt Kagan, pÄverkar dess beteende pÄ den internationella arenan, men Àven hur Kagan ser pÄ USA:s kommande globala engagemang.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnader inom bistÄndsbedömningen i Stockholm stad nÀr det gÀller promenader. De centrala begreppen som anvÀnds Àr promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs bistÄndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen gÄr tillvÀga teoretiskt och ute pÄ fÀltet. Det Àr bistÄndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig pÄ. Metod delen bestÄr av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad.

EU-NAVFOR Àr den första insatsen som den Europeiska Unionen skapat och den första okonventionella konflikten till havs som ska bekÀmpas med konventionella medel. ForskningslÀget angÄende hur dessa konventionella styrkor ska agera mot denna typ av motstÄndare Àr vÀldigt begrÀnsad.Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka om Wayne P. Hughes konventionella krigföringsteorier Àr anvÀndbara i en nutida konflikt samt att se om det finns nÄgra likheter eller skillnader mellan dessa teorier och den taktik ME02 anvÀnde sig av under insatsen utanför Somalia.Denna uppsats baseras pÄ en kvalitativ metod dÀr Wayne P. Hughes teorier om ?The Great Constants? studeras och beskrivs för att sedan nyttjas som analysverktyg i en teoriprövande fallstudie pÄ ME02.

I denna uppsats unders?ks hur r?tten till en r?ttvis r?tteg?ng enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR) efterlevs inom Internationella brottm?lsdomstolens (ICC) r?ttsliga processer. Genom en r?ttsdogmatisk och komparativ analys belyses de utmaningar som uppst?r n?r ett regionalt r?ttighetsskydd m?ter en internationell jurisdiktion, d?r ICC:s processer inte alltid motsvarar de standarder som EKMR fastst?ller. S?rskilt fokus ligger p? domstolens oavh?ngighet och opartiskhet samt r?tten till r?tteg?ng inom sk?lig tid, d?r uppsatsen identifierar b?de strukturella och praktiska skillnader mellan EKMR och Romstadgan.

Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemĂ„let mellan Sverige och Finland kring Ålands statstillhörighet under första vĂ€rldskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frĂ„gan om varför Sverige valde att hĂ€nskjuta Ă€rendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgĂ„ngspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande dĂ€refter. Erik Palmstierna var behörigt statsrĂ„d i frĂ„gan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna pĂ„verka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först Ă€r genom mĂ€nsklig tolkning som ett skeende kan fĂ„ betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..

Syftet med studien Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ha tagit emot praktikanterfrÄn arbetsmarknadsprojektet Korta vÀgen. MÄnga utlÀndska akademiker idag gÄr arbetslösatrots att Sverige har en stor efterfrÄgan pÄ kvalificerad arbetskraft. Som en lösning pÄ att försökaÄtgÀrda arbetslösheten hos denna mÄlgrupp har Sverige utformat olika arbetsmarknadsinsatserför att underlÀtta intÄget av utlÀndska akademiker pÄ arbetsmarknaden. Forskning har visat attpraktik Àr den mest fördelaktiga insats som genererats i de arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdersom idag finns. TyvÀrr rÄder hög arbetsbelastning pÄ svenska arbetsplatser vilket gör att mÄngatackar nej till att ta emot praktikanter.

Personlig assistans Àr en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhÀllssystem som syftar till att tillgodose vÄra mÀnskliga rÀttigheter. De mÀnskliga rÀttigheterna speglar olika mÀnskliga behov och inskrÀnkningar av dessa leder till att behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nÄ sin fulla potential och uppleva vÀlbefinnande Àr det avgörande att individens behov tillgodoses. Insatsen personlig assistans Àr en del av samhÀllets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska vÀrdena om bland annat delaktighet och sjÀlvbestÀmmande. I detta examensarbete fokuseras pÄ dem som fÄr personlig assistans genom LuleÄ kommuns försorg, och Àr en kvantitativ inventering av tillfredsstÀllelsen av de grundlÀggande behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och vÀlbefinnande.

I denna studie undersöker vi hur tvÄ utrikespolitiska aktörer, USA och EU, i tre empiriska fall tolkat element ur folkrÀtten. Vi lÄter tvÄ diskurser som bottnar i FN-stadgans rÀttighet till sjÀlvförsvar samt en nyare norm som berör statens ansvar att skydda sina medborgare belysa hur aktörerna förhÄllit sig till folkrÀtten.Genom en kvalitativ textanalys av aktörernas folkrÀttsliga beteende i dessa fall visar vi att bÄda aktörerna söker att förankra sitt utrikespolitiska agerande i folkrÀttsliga termer. Vidare visar vi att folkrÀtten Àr ett tÀnjbart begrepp för aktörerna, framför allt för USA.Med hjÀlp av en teori om att det internationella systemet i första hand Àr strukturerat av folkrÀtt förklarar vi det bÄda aktörerna sÀger folkrÀttsligt, medan det de faktiskt gör mÄste förklaras med hjÀlp av andra teorier inom internationell politik..

VÄr undersökning pÄbörjades med ett starkt intresse och en uppriktig undran vad det var som drev mÀnniskor som arbetade inom riskfyllda yrken att fortsÀtta med sina yrken efter att de utsatts för en konkret risk, till exempel att som polis bli skjuten i tjÀnsten. Eftersom vi hade lite förestÀllningar om varför och eftersom det inte heller verkade finnas nÄgon forskning pÄ omrÄdet valde vi att sjÀlva generera en Grundad Teori för att fÄ en förklaring. Detta gjorde att vi kunde undersöka vÄrt forskningsomrÄde förutsÀttningslöst. Som respondenter valdes personer inom riskyrken. Dessa intervjuades och svaren analyserades. Det svar vi kom fram till var att dessa personer kÀnner engagemang, intresse och trivsel i sitt arbete.

Syftet med studien var att beskriva förekomst och typ av patienters eventuella oro inför anestesi. Litteraturöversikten har baserats pÄ vetenskapliga artiklar av bÄde kvantitativ och kvalitativ art. Trettioen artiklar granskades och 21 av dessa valdes ut till resultatet.De flesta studier som behandlade oro inför anestesi var av kvantitativ art. Oro i form av olika slags olustkÀnslor definierades av flera författare utförligt och pÄ flera sÀtt. Resultatet pÄvisade att oro var ett vanligt förekommande fenomen och kunde objektivt mÀtas med hjÀlp av sjÀlvskattningsskalor, dÀr de vanligast förekommande Àr Visuel Analog Skala (VAS) och State Trait Anxiety Inventory (STAI).

Det ingÄr ett flertal projekt som ligger under arbetet med ?En Nationell Polis?, och vi har för avsikt att redogöra för tvÄ av dem. Det ena Àr framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Vi har för avsikt att redogöra för vad tanken bakom ?En Nationell Polis? Àr och vad dessa tvÄ ovan nÀmnda projekt innebÀr.

Sjuksköterskor inom akutsjukvÄrden har ett varierande yrke. Ingen dag Àr den andra lik och av sjuksköterskor krÀvs snabba beslut och ett lugnande arbetssÀtt. I ett rum kan en patient vÄrdas för en fiskekrok i fingret medan patienten i rummet bredvid Àr döende. Detta kan göra att personalen mÄr dÄlig och blir stressad vilket kan leda till brister i omvÄrdnaden mot patienterna. Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplevelser av avlastningssamtal.