Examensarbetet utfördes pÄ Saab Dynamics, ett företag dÀr man har framtagning av bland annat understödsvapen. Produkterna Àr under stÀndig förnyelse och utveckling, i strÀvan efter stÀndig förbÀttring. Projektet handlade om att undersöka möjligheterna att ta fram tÀndsystemsdetaljer till ett lÀgre pris med funktionsmÀssigt tillrÀckliga egenskaper. Under arbetet undersöktes en rad olika tillverkningsmetoder och material teoretisk för att finna lÀmpliga alternativ till ersÀttande framtagningsmetoder. Bland annat analys av precisionsgjutning i zink, ett förslag som redan var under diskussion pÄ företaget.

För nya studenter vid högskola eller universitet Ă€r det ofta mĂ„nga system och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt att vĂ€nja sig vid. Just vid Kungliga Tekniska Högskolan, och speciellt pĂ„ ICT-skolan i Kista, Ă€r det mĂ„nga informationssystem att hĂ„lla reda pĂ„. DĂ€rför erbjuder ICT-skolan kursen ?II1310 Introduktionskurs i datateknik?, som trots namnet Ă€mnar introducera nya studenter i skolans IT-miljö. Även om detta inte framgĂ„r av kursnamnet syftar kursen ocksĂ„ till att ge en kunskapsgrund inom programmering.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

VÄrt examensarbete handlar om ett förÀndringsarbete dÀr sex förskolor gÄr frÄn individuella utvecklingsplaner till att anvÀnda pedagogisk dokumentation. Syftet och frÄgestÀllningen Àr inriktade pÄ att studera hur pedagoger frÄn förskolorna yttrar sig om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning som vi valt att anknyta till Àr den etiska aspekten pÄ pedagogisk dokumentation, ett förÀndringsarbete dÀr den pedagogiska dokumentationen Àr central, individuella utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade varje förskola. VÄrt resultat visar att vÄr undersökningsgrupp överlag Àr negativa till att anvÀnda den individuella utbildningsplanen i förskolan.

Huvudsyftet med detta arbete Àr att Àr att undersöka skillnaderna mellan undervisningen i moderna sprÄk idag och tidigare traditionell sprÄkundervisning. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka metoder/arbetssÀtt som anvÀnds vid sprÄkinlÀrning. Arbetet innehÄller en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lÀrare i tyska. Resultatet visar att det som skiljer lÀroplanen i moderna sprÄk ifrÄn tidigare lÀroplaner Àr betoningen av kommunikation, internationell informationsteknik samt kultur. Vi sprÄklÀrare ska lÀra eleverna att kommunicera Ànnu bÀttre sÄ att de kan göra sig förstÄdda internationellt.

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra vilka vanor eleverna i tvÄ skolor med avsevÀrda skillnader i studieresultat har nÀr det gÀller lÀxlÀsning. Eleverna vi tillfrÄgat gÄr i Ärskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkÀtstudie undersöks vad som pÄverkar elevernas lÀxlÀsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkÀter av 130 möjliga. UtifrÄn nationell och internationell forskning analyseras frÄgestÀllningen om vilka lÀxvanor eleverna i de tvÄ skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst pÄverkan pÄ elevernas lÀxlÀsning.

Med ett förÀndrat klimat förvÀntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hÄrdgjorda ytor i stÀderna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förvÀntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det nÀrmaste seklet. I mÄnga stÀder har de naturliga avrinningsomrÄdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostÀder byggs pÄ olÀmpliga platser med stor översvÀmningsrisk. Behovet av en hÄllbar dagvattenhantering Àr betydande för att undvika negativa konsekvenser i stÀderna framöver.

Debatten om Sveriges ursprungsbefolkning samernas rÀttigheter har alltid vÄllatstarka kÀnslor och motstridigheter. Konflikten i lappmarken berör en mÀngdaktörer och intressen. FrÄgan om samernas rÀtt till mark och vatten involverar intebara boende i nÀromrÄdet utan Àr en frÄga som mer eller mindre berör helaSverige. Ursprungsbefolkningars rÀttigheter diskuteras Àven pÄ ett internationelltplan, framförallt inom FN:s ramar. 1989 fÀrdigstÀlldes konvention ILO 169, ettregelverk som ska verka för att stÀrka och skydda ursprungsbefolkningarsrÀttigheter till egendom, mark och kultur.

From an Evolutionary psychology point of view focusing on Attachment theory will this essay describe how adopted adults think about their roots. To find an answer to this purpose a several miner questions has been asked: Are their any earlier research according to Evolutionary psychology about internationally adopted? Is it possible to understand the creation of the identity in relation to the Attachment theory? In what way do the adoptees think that their youth has effected their situation of life? And finally, is there any specific time when the adoptees have had even more thoughts about their roots?We have tried to find the answer on these questions through a qualitative study. Questions have been asked to eight internationally adopted adults, in age between 24-33 years.The result from the study makes it even that adopted individuals thoughts about their roots get incensed in some specific periods in life. One period is adolescence, another is parenthood.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har om de kommunikationsorienterade mÄlen i Lpo94. Syftet med mitt arbete Àr ocksÄ att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker nÀr flerstÀmmigheten gestaltas i en konstnÀrlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare i grundskolans tidigare Är kom jag fram till att lÀrarna strÀvar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. LÀrarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli.

Syftet med denna studie Àr att analysera vilka kommunikativa och retoriska strategier som anvÀnds i kriskommunikation samt hur bruket av dessa strategier pÄverkar förtroendet för sÀndaren. Genom en kvalitativ analys av dÄvarande utrikesminister Laila Freivalds och Fritidsresors informationschef Lottie Knutssons kommunikation i media under de första dagarna i anslutning till flodvÄgskatastrofen 2004, visar denna studie pÄ vilka retoriska och kriskommunikativa strategier som byggde respektive raserade förtroendet för dem. Krisberedskapsmyndighetens omfattande undersökning angÄende förtroende för inblandade aktörer utgör ett unikt ?facit? gÀllande allmÀnhetens uppfattning i förtroendefrÄgan. De kommunikativa praktikerna frÄn Freivalds och Knutssons sida granskas i ljuset av kriskommunikativ teori, samt retoriskt med fokus pÄ stil och tilltalssÀtt samt perspektiv.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat tre informanter vilka arbetar som resurspersonal i förskolan. Syftet med studien Àr att synliggöra deras bild av sitt uppdrag. FrÄgestÀllningen löd följaktligen: Hur resonerar resurspersonalen kring sitt uppdrag, det vill sÀga arbetet med funktionsnedsatta barn? Vilken roll har resurspersonalen i den dagliga verksamheten? Vilka faktorer anser resurspersonalen vara av största betydelse för barnets utveckling? I studien diskuteras resultatet i förhÄllande till Enös (2005) om förskolepersonalens professioner. DÀr vill hon synliggöra personalens kompetens och kunskap. Tideman (2005) och Lutz (2009) tar upp begreppen normalitet och avvikande och menar att alla ska inkluderas i den pedagogiska verksamheten.

Studien syftar till att undersöka om och i sÄ fall hur de olika kommunerna i VÀstraGötalandsregionen anvÀnder sig av insatsen sÀrskilt kvalificerad kontaktperson. Dennainsats infördes i socialtjÀnstlagen 2007 och syftar till att stötta och vÀgleda ungdomarmed problematik sÄsom missbruk, kriminalitet och annat socialt nedbrytande beteende.Studien jÀmför ocksÄ denna insats med insatsen kontaktperson. För att besvara studiensfrÄgestÀllningar anvÀnds en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, i form aven intervjuundersökning och en enkÀtundersökning. Resultatet har analyserats medhjÀlp av teorierna organisationsteori och symbolisk interaktionism.Studiens resultat visar att insatsen anvÀnds i lÄg utstrÀckning i de 21 kommuner sombesvarade enkÀten. Endast ett fÄtal kommuner verkar ha integrerat insatsen i sinverksamhet och att insatsen Àr sÄ pass ny antas vara en orsak till att den Ànnu inte anvÀndsi sÄ hög grad dÄ organisationsförÀndringar ofta tar lÄng tid.

Syftet med studien Àr att försöka ta reda pÄ om alkoholmissbrukare har inflytande över sin situation och behandling i kontakt med socialtjÀnst. För att göra detta har vi fÄtt tillgÄng till Ätta avidentifierade behandlingsutredningar frÄn en skÄnsk kommun. Alla utredningar Àr gjorda under Är 2006. För att fÄ fram resultat har vi noggrant gÄtt igenom utredningarna och delat upp dem i olika kategorier för att se om inflytandet har behandlats olika beroende pÄ bland annat kön, Älder, motivation, hemsituation eller ohÀlsa. Vi har Àven analyserat utifrÄn teorier kring makt, genus, roller, pedagogik och skam.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.