Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur nÄgra kontaktfamiljer ser pÄ sina uppdrag, hur de upplever relationerna till kontaktbarnet och dess familj samt om dessa kontaktfamiljer upplever att de fÄtt stöd eller önskar fÄ stöd frÄn SocialtjÀnsten. Undersökningen har genomförts i form av halvstrukturerade intervjuer med Ätta kontaktfamiljer frÄn tre kommuner i Stockholms lÀn.Undersökningens resultat visar att det bland annat var viljan att göra en insats för ett barn och att göra nÄgot som Àr bra, som gjorde att dessa familjer valt att bli kontaktfamilj. TvÄ gemensamma faktorer kan utlÀsas i resultatet angÄende vilket kontaktfamiljerna ansÄg var syftet med deras uppdrag. Den ena Àr att kontaktfamiljerna pÄ nÄgot sÀtt ville stimulera kontaktbarnet socialt och det andra Àr att de ville bidra till att utöka barnets nÀtverk. Flertalet kontaktfamiljer beskrev relationen bÄde till kontaktbarnet och till dess familj, som god.

Vid invigningscermonin till den internationella brottmÄlsdomstolen, ICC, lovordades den av FN:s Generalsekreterare, trots att den Àr uppbyggd pÄ en multilateral traktat och inte Àr en FN-inrÀttning. Enligt vÄr mening, finns det dock faktorer som pÄverkar ICC:s möjlighet att verka som en effektiv och oberoende domstol. I Romstadgan regleras relativt komplicerade jurisdiktionsgrunder för ICC, vilket beror pÄ att stadgan Àr frukten av otaliga kompromisser stater emellan. Vidare regleras ett förhÄllande mellan ICC och FN:s SÀkerhetsrÄd. FörhÄllandet kan beskrivas som att SÀkerhetsrÄdet Àr en hegemon i förhÄllande till ICC.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för företags internationella etableringsstrategier och titta pÄ vilka möjligheter och hinder som finns i etableringsprocessen.Metod: Uppsatsens forskningsstrategi har varit att göra en fallstudie pÄ Kina och en surveyundersökning pÄ svenska företag som idag Àr representerade pÄ den kinesiska marknaden. Vidare kombinerar studien de tvÄ vetenskapliga angreppssÀtten kvalitativ och kvantitativ ansats. BÄde primÀrdata i form av surveyundersökningen och ett seminarium och sekundÀr data i form av olika litteratur sÄsom böcker, vetenskapliga artiklar och internet har anvÀnts för att knyta samman vÄra resultat.Resultat: Uppsatsen resulterar i att de största möjligheterna som finns för svenska företag pÄ den kinesiska marknaden Àr att öka sinlönsamhet och sÀnka sina produktionskostnader. De största hindren Àr lagar och förordningar, kulturella skillnader, tullavgifter, skatter och piratkopiering..

USA:s president George W. Bushs planer pÄ ett krig i Irak mottogs med blandade kÀnslor av Europas ledare. Frankrike och Tyskland var tvÄ av de lÀnder som tog tÀten för en stark opposition mot detta krig och deras beslut kom att orsaka en kris i de transatlantiska relationerna.Syftet med denna uppsats Àr att analysera vilka faktorer som lÄg bakom Frankrikes och Tysklands stÀllningstagande, och klarlÀgga hur olika faktorer kan resultera i ett liknande beslut. Studien Àr av komparativ art och genomförs pÄ de tre utrikespolitiska analysnivÄerna internationell systemnivÄ, statsnivÄ och individnivÄ. VÄr uppsats Àr en teorikonsumerande studie, vilket innebÀr att fallen stÄr i centrum.

Denna studie behandlar insatsen kontaktperson dÄ den ges enligt socialtjÀnstlagen. Syftet Àr att öka förstÄelsen för relationen mellan kontaktperson och klienter utifrÄn bÄda dessa parters perspektiv. De aspekter som tas upp Àr nÀrhet, distans och jÀmbördighet. Vidare undersöks huruvida det finns kontrollinslag i denna insats genom att studera hur detta i sÄ fall yttrar sig i relationen. En kvalitativ metod har anvÀnts, bestÄende av intervjuer med klienter och kontaktpersoner.

I uppsatsen har jag undersökt hur sambandet mellan handelsliberalisering och barnarbete ser ut. Uppsatsen inleds med en teori om internationell handel för att tydliggöra vad som sker inom ett land vid en liberalisering av handeln. DÀrefter presenteras tre olika teorier frÄn mikroteoretiskt nivÄ som beskriver sambandet mellan handelsliberalisering och barnarbete utifrÄn olika perspektiv. Varje teori följs upp av ett avsnitt dÀr empiriska data frÄn Vietnam analyseras med hjÀlp av teorin för att koppla samman teorin med verkligheten. Jag har valt att fokusera pÄ Vietnam för att det Àr ett bra typexempel av ett u-land som öppnat upp landet för handel med andra lÀnder de senaste Ärtiondet.

Motivation att lÀra tillsammans Àr rubrik pÄ min magisteruppsats, dÀr jag genomfört en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lÀra. HuvudfrÄgestÀllningen var om det var möjligt att stÀrka elevers lust att lÀra genom att arbeta tillsammans. Jag uppfattar lÀrandet som ett samspel mellan tre dimensioner; kognition, psykodynamik och samhÀllelighet. I aktionen har kognition representerats av Vygotskij, men Àven av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ?Àkta gruppuppgifter? och samhÀlleligheten av Person och hans indelning av elever i ?kunskapsvilliga?, ?marknadsanpassade? och ?skoltvungna?. Metoden jag anvÀnde mig av var att observera elever, indelade i kunskapsheterogena grupper enligt Persson, nÀr dessa arbetade med gruppuppgifter inom omrÄdet samband.

   Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra höglÀsning i förskolan pÄ olika sÀtt. Med den hÀr studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en lÀsaktivitet och dels hur de tÀnkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes pÄ fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en lÀsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som lÀste för barnen. DÀrefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen.Mitt resultat innehÄller flera olika sÀtt att genomföra en lÀsaktivitet dÀr pedagogerna hade varierande syften med lÀsningen.

Sammanfattning. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad en grupp elever i skolÄr 6 visste om sina resultat i Àmnet svenska i skolÄr 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var ocksÄ att försöka ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt med bÄde fria och fasta alternativ. Alla elever i tvÄ klasser, 31 elever, svarade pÄ enkÀten.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ varför lÀxor ges samt om dem bidrar till lÀrandet. Tidigare forskning visar pÄ att lÀxor kan ha bÄde positiva samt negativa effekter pÄ lÀrandet. De negativa effekterna Àr de mest förekommande i bÄde internationell och nationell forskning. Denna uppsats grundar sig pÄ en intervjustudie med sex verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är och besvarar följande frÄgestÀllningar: I vilka syften ger lÀrare i grundskolans tidigare Är lÀxor till elever? PÄ vilka sÀtt bidrar lÀxor till elevers lÀrande enligt verksamma lÀrare? Studien visade att lÀrarna har ett tydligt syfte med lÀxor samt ger en bild av lÀxor som en lÀrande del i skolarbetet förlagt till hemmet.

Denna uppsats har fo?r avsikt att na?rmare underso?ka hur ursprungsregler inom det multilaterala handelssystemet a?r utformade, hur de tilla?mpas och om de kan ta?nkas anva?ndas pa? ett protektionistisk eller diskriminerande sa?tt och da?rfo?r utgo?ra handelshinder. Det har under arbetets ga?ng visat sig att det finns bela?gg fo?r att ursprungsreglerna a?r mycket komplexa och sva?rhanterliga i ma?nga avseenden och att de administrativa procedurerna kring ursprungsregler a?r kunskapskra?vande, tidskra?vande och kostsamma. Att la?nder sja?lva ges mo?jligheten att utforma ursprungsregler medfo?r ocksa? risker fo?r att reglerna anva?nds pa? ett protektionistiskt sa?tt a?ven om de la?nder som antagit WTO:s avtal om ursprungsregler underkastat sig att respektera och fo?lja de grundla?ggande riktlinjer och principer som avtalet om ursprungsregler bygger pa?.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier Àr likvÀrdigt effektiva och att utfallet pÄverkas av sÄvÀl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi Àr ett samspelsfÀlt inkluderande tvÄ relaterandenivÄer sÄsom ram och interaktion. De tvÄ nivÄerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstÄnd, nÀrvaro och berördhet. I resultatet visades ocksÄ att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Syftet med studien var att undersöka socialtjÀnstens tillvÀgagÄngssÀtt för att ta reda pÄ och försÀkra sig om att familjehemmen utför ett bra arbete. Metoden för undersökningen var kvalitativ och intervjuerna bestod av tre socialsekreterare och tvÄ familjehems par, i tvÄ olika kommuner. Barn placeras i familjehem dels pÄ grund av bristande omsorg eller avvikande beteendemönster. För att uppnÄ god kvalité krÀvs goda och sÀkra insatser av kommunerna i form av utredningsmetoder, uppföljning samt handledning. I resultatet av denna studie framgÄr det att rekrytering av familjehem blir allt svÄrare.