I denna uppsats redovisas en benchmarkingstudie i syfte att jÀmföra Sveriges försvar mot ett urval av andra lÀnders försvarsmakter, nÀmligen EU- och NATO-lÀnderna samt Schweiz. Studien har skett med avseende pÄ kostnadseffektivitet och fokus pÄ output i internationella insatser, som har kommit att vara allt mer prioriterade i vÀstvÀrldens försvarsmakter under senare Är. Vidare genomförs en kvantitativ jÀmförelse mellan vÀrnplikt och andra personalförsörjningssystem genom att lÀnder med likartade personalförsörjningssystem förs samman i fyra kategorier: vÀrnpliktsbemanning av stÄende styrkor, vÀrnpliktsbemanning av mobiliserande styrkor, blandsystem respektive professionella styrkor. Kategorierna sÀrskiljs genom kvantitativa data, dels andelen vÀrnpliktiga i de aktiva styrkorna, och dels storleken pÄ reserverna i relation till de aktiva styrkorna. TvÄ olika outputmÄtt har utnyttjats, dels faktisk personalvolym i internationella insatser, och för EU-lÀnderna ocksÄ storleken pÄ de styrkebidrag som utlovats till EU:s gemensamma insatser.

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har mÄnga tvÄsprÄkiga elever svÄrt att nÄ mÄlen skolan stÀller pÄ dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lÀgre andel av andrasprÄkseleverna nÄr mÄlen för grundskolan Àn de som Àr födda i landet.Forskning och kunskap finns inom omrÄdet om hur framgÄngsrik andrasprÄksinlÀrning skabedrivas. Varför bestÄr och till och med ökar andelen andrasprÄkselever som inte nÄr mÄlen?För att uppnÄ syftet att urskilja faktorer som avviker frÄn dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lÀrare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andrasprÄkselever kommunicerar i lÀgre grad Àn vad som Àr nödvÀndigtför att utveckla sprÄket. I textproduktionen finns krav pÄ elevernas abstraktionsförmÄgamen i muntliga situationer utmanas inte sprÄknivÄn.

Försvarsmakten skall kunna bistÄ det svenska samhÀllet vid svÄra pÄfrestningar i fred. Vilket i förlÀngningen kan innebÀra attFörsvarsmaktens resurser skall kunna utnyttjas av en annan myndighet vid en insats, för att stödja det svenska samhÀllet viden pÄfrestning. Polisen har till uppgift att förbereda, planera och sÀkerstÀlla en god förmÄga att med kort varsel kunna hanteraen svÄr pÄfrestning pÄ samhÀllet i fred. Ett effektivt samutnyttjande av resurser med andra myndigheter Àr viktigt, frÀmst setttill den gemensamma samhÀllsnyttan som skapas. Men Àven till de ekonomiska fördelar som kan uppnÄs vid en samverkanmellan myndigheterna.BÄda organisationerna har vid en första anblick ett antal likheter, exempelvis bÄda fÄr anvÀnda det yttersta vÄldsmedlet för attlösa sina uppgifter, de Àr hierarkiska organisationer, personalen bÀr uniform och de Àr statliga instanser.Min avsikt Àr att beskriva samverkan mellan Mellersta MilitÀrdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms LÀn pÄ ennationell regional nivÄ.

De skattepliktiga informationsutbytesregelverken finns till för att lÀnder ska ha möjlighet till en korrekt beskattning av sina medborgare. Det hÀr arbetet Àr en granskning av hur bra de skattepliktiga informationsutbytesregelverken fungerar i praktiken. För att granska effektiviteten har jag granskat informationsutbytesavtalen mellan Sverige och tre före detta ansedda skatteparadis, Luxemburg, Liechtenstein och Schweiz..

Ett uttryck som har uppkommit inom den internationella beskattningsrÀtten under det senaste Äret Àr BEPS. Begreppet stÄr för Base Erosion and Profit Shifting, och syftar till det projekt som OECD driver Ät G20:s vÀgnar. Projektets syfte Àr att skapa förutsÀttningar och verktyg för lÀnder att motverka aggressiv skatteplanering som eroderar lÀnders skattebaser. Projektets resultat Àr i skrivande stund inte fÀrdigt, men det finns mycket som tyder pÄ att vi kommer att se en förÀndring inom bÄde intern och internationell dubbelbeskattningsavtalsrÀtt inom de kommande Ären.Ett av fokusomrÄdena inom projektet Àr OECD:s modellskatteavtals omdiskuterade definition av fast driftstÀlle. En definition som vi i Sverige delvis anvÀnder oss av vid utformning av definition till fast driftstÀlle i IL 2:29, och dÀr modellskatteavtalets kommentarer anvÀnds vid tolkning av paragrafen.

LÀraryrkets stÀllning Àr ett Äterkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlÀgga hur lÀraryrkets stÀllning sÄg ut pÄ 1800-talet, genom att jÀmföra enskilda lÀrares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om Àmnet idag, samt genom en internationell jÀmförelse. LÀrarminnena som utgör kÀllmaterialet till denna studie Àr skrivna av fyra manliga folkskollÀrare och en kvinnlig smÄskolelÀrarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgrÀnsat tre strukturer som formar lÀraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lÀrares agentskap. Uppsatsens syfte Àr att öka kunskapen om lÀraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har pÄverkat lÀrarens stÀllning.

This thesis paper is based on Ian Manners Normative Power Europe-theory with a focus on EU?s military operation in Somalia. By examining documents from EU institutions in the form of reports concerning EU NAVFOR ? Operation ATALANTA ? EUTM Somalia ? EUCAP NESTOR. This study shows that the Normative Power Europe-theory can get expressed and that the EU continues its normative statements in Somalia. This result is an interesting contribution to the theory of Normative Power Europe witch have gotten a lot of critic about how a military operation should effect and diminish the theory..

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning sÄvÀl inom som utom EU. PÄ grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrÀtt i nÀstan alla lÀnder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd Àr relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-lÀnderna, finns dock inga krav pÄ att lÀnderna ska införa regler om informationsförelÀggande och interimistiskt förbud. Reglerna Àr införda i alla EU-lÀnders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebÀr en betydlig förenkling för upphovsmannen nÀr det gÀller att identifiera intrÄngsgöraren och stoppa intrÄnget. Utöver intrÄngsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU Àven klara regler gÀllande internationell privatrÀtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara sÀker pÄ var denne fÄr föra process och vilket lands lag som ska anvÀndas.

Avtal med internationell karaktÀr Àr idag vanligt förekommande, dÄ handel inte enbart sker inom ett lands grÀnser. En frÄga som oftast aktualiseras nÀr tvist uppkommer mellan parter i ett internationellt avtalsförhÄllande Àr vilken lag som ska tillÀmpas. För att lösa tvisten och lagvalsfrÄgan, finns olika tvistlösningsalternativ, bl.a. tvistlösning vid allmÀn domstol dÀr lagvalsfrÄgan avgörs med tillÀmpning av den s.k. Rom I-förordningen, eller tvistlösning genom internationellt kommersiellt skiljeförfarande.

För att uppfylla kraven pÄ kvalitetssÀkring samt evidensbaserad praktik mÄste hörapparatanpassning utvÀrderas objektivt. Syftet med studien Àr att redovisa nya forskningsresultat gÀllande objektiv utvÀrdering av hörapparater med hjÀlp av hörselgÄngsmÀtning, samt att beskriva en modern, evidensbaserad och kliniskt anvÀndbar metod för de vanligaste typerna av elektro-akustiska hörapparater med olika typer av insats. Studien bestÄr av en allmÀn litteraturstudie som beskriver tidigare rekommendationer samt en systematisk litteraturstudie dÀr nya rön gÀllande metodiken vid hörselgÄngsmÀtning presenteras. UtifrÄn hörselgÄngsmÀtningens olika delmoment undersöker studien vilka konsekvenser de nya rönen har för utförandet vid hörselgÄngsmÀtning. I slutsatsen presenteras en metod för objektiv utvÀrdering av moderna hörapparater..

Fo?rfattarna till detta examensarbete har intresserat sig o?ver hur innovationer kan sprida sig till olika nationer genom exempelvis sma? innovativa verksamheter. I denna forskningsstudie underso?ker fo?rfattarna hur innovationer sprider sig till andra nationer och om innovationsspridningen kan relateras till en internationaliseringsmodell, delforskningsfra?gan grundar sig i Rothwells femte generationens innovationsprocess. Fo?rfattarna har valt att anva?nda sig av en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats da?r underso?kningen har sin utga?ngspunkt fra?n teorin.

LÀraryrkets stÀllning Àr ett Äterkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlÀgga hur lÀraryrkets stÀllning sÄg ut pÄ 1800-talet, genom att jÀmföra enskilda lÀrares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om Àmnet idag, samt genom en internationell jÀmförelse. LÀrarminnena som utgör kÀllmaterialet till denna studie Àr skrivna av fyra manliga folkskollÀrare och en kvinnlig smÄskolelÀrarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgrÀnsat tre strukturer som formar lÀraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lÀrares agentskap. Uppsatsens syfte Àr att öka kunskapen om lÀraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har pÄverkat lÀrarens stÀllning.

Den 11 mars 2010 beslutade Sveriges riksdag att erkÀnna folkmordet 1915 pÄ armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker. Förutom en viss upprÀttelse för folkmordets offer innebÀr den svenska riksdagens erkÀnnande en pÄtryckning pÄ Turkiet att göraupp med sin historia. Trots den stora enigheten inom forskningsvÀrlden och ett brett faktaunderlag som bevisar folkmordets existens, Àr ett erkÀnnande av folkmordet inget som stÄr pÄ den turkiska statens agenda utan nÄgot som i den turkiska statens ögon utgör en brottslig handling. Detta arbete syftar till att besvara frÄgan om folkmordet 1915 kan medföra rÀttsliga konsekvenser för Turkiet. Med denna huvudfrÄga vÀcks andra frÄgor som först behöver besvaras i förevarande uppsats.

Kubera Production som har sitt kontor i SkellefteÄ Àr en strategisk kommunikationsbyrÄ som interesserar sig för hur kulturella skillnader mellan hemsidor kan analyseras och dokumenteras. Inledningsvis presenteras de tvÄ frÄgorna som ligger bakom den hÀr rapporten. De Àr:Hur pÄverkar kulturella skillnader utvecklingen av nya hemsidor runt om i vÀrlden?Hur kan man eventuellt se och dokumentera de kulturella skillnaderna?MÄlet Àr att skapa en broschyr med klara riktlinjer som företaget kan ha anvÀnding av vid etablering utomlands. Vad som inte ingÄr i det hÀr arbetet Àr grundliga undersökningar av ett land och dess kultur.I teoridelen kan lÀsaren ta del i hur hemsidor framstÀlls, vilka program som kan anvÀndas men ocksÄ om internationell marknadsföring och vad som Àr viktigt vid utlandsetablering av ett företag.

Syfte: var att undersöka vilken pedagogisk metod, instruktörsledd eller filmbaserad med facilitator som ger bĂ€st kunskap sĂ„vĂ€l kortsiktigt som lĂ„ngsiktigt vid hjĂ€rt-lungrĂ€ddningsutbildning (HLR) i Ă„rskurs sju. Syftet var Ă€ven att undersöka elevers motivation till att ingripa i en akut hjĂ€rtstoppssituation.Teori DĂ„ lĂ€rande enligt lĂ€roplanen ska ske i social miljö, genom samspel har jag i studien valt att utgĂ„ frĂ„n det sociokulturella perspektivet dĂ€r kontexten Ă€r viktig i ett sammanhang, i kombination med praktikorienterad teori för att beskriva lĂ€randet.Metod Datainsamling har skett genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Åttio elever utförde treminuters praktiskt test direkt efter utbildningstillfĂ€llet i HLR samt efter tre mĂ„nader. Bedömning av medvetandekontroll och andningskontroll utfördes genom direktobservation. Kvalitet pĂ„ utförd HLR registrerades via en övningsdocka kopplad till ett datorbaserat program, Leaerdal PC skill reporter.