VÄr studie syftar till att undersöka vad hemlösa personer vill utifrÄn sin livssituation. Ambitionen Àr att lÄta hemlösa mÀnniskor fÄ berÀtta hur de uppfattar att eventuellt stöd och insatser bör utformas samt vilka eventuella krav samhÀllet bör kunna koppla till det som erbjuds. Vi hoppas att vi genom vÄr studie kan skapa en större förstÄelse hos professionella för och kring hemlösa personers livssituation, önskningar och behov. För att uppnÄ vÄrt syfte sÄ har vi utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad vill en hemlös mÀnniska utifrÄn sin livssituation? Hur anser han eller hon att eventuellt stöd eller insats bör utformas? Vilka krav anser den hemlöse personen att socialtjÀnsten samt andra aktörer har rÀtt att stÀlla i samband med givet stöd och insats? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av öppna intervjuer, dÄ vÄrt syfte varit att förstÄ en annan mÀnniskas livsvÀrld samt redogöra för individens syn pÄ densamma.Vi har tolkat vÄrt insamlade material utifrÄn en tematisk analys som framvuxit ur vÄr empiri och vÄra frÄgestÀllningar.

Responsinsatser vid extra ordinÀra hÀndelser sÄsom kriser och katastrofer karakteriseras av höga risker och stor tidspress i en förÀnderlig och komplex miljö. Vissa hÀndelser gÄr till viss del att förutse men dessvÀrre inte att hindra, exempelvis översvÀmningar eller orkaner, medan andra hÀndelser kan vara svÄra att förutse, exempelvis jordbÀvningar eller tsunamis. Kraven pÄ prestation av de involverade responsorganisationerna vid sÄdana extrema hÀndelser Àr höga samtidigt som kunskapen om situationen ofta Àr begrÀnsad. Improviserat arbete och anpassning efter rÄdande situation Àr dÀrför en förutsÀttning för en lyckad insats (Medonça, 2006).Tidigare forskning har visat att en rad svÄrigheter kan uppstÄ med att ha flexibla och improviserade roller under en insats, exempelvis en annan befattning eller funktion Àn den man vanligtvis har. Genom att studera en ledningsövning för Svenska Stödstyrkans samordningsstab dÀr deltagare fÄtt ta pÄ sig en roll de inte Àr utbildade för syftar denna studie till att nÀrmare undersöka förutsÀttningar och förmÄgor som ligger till grund för ett lyckat improviserat arbete.En kvalitativ fallstudie av den genomförda ledningsövningen gjordes.

Sjöfartens internationella karaktÀr har skapat ett rÀttsomrÄde som utgör en hybrid mellan nationell och internationell rÀtt. Detta gÀller sÀrskilt betrÀffande skeppet, som har tillagts ett slags nationalitetsstatus enligt de sjörÀttsliga regelverken. SÄ lÀnge flagg Àr oförÀndrad Àr Àven skeppets internationellrÀttsliga status relativt konstant. En förÀndring av flagga innebÀr emellertid att den rÀttsliga kontext varinom skeppet befinner sig förÀndras, nÄgot som inte bara pÄverkar frÄgan om tillÀmplig rÀttsordning utan Àven skeppet position under internationell rÀtt. Direkt uppstÄr konsekvenser i form av att fartyget underkastas en annan stats exklusiva jurisdiktion.

SammandragInternationell forskning har visat pÄ en stor geografisk och kulturell spridning av tystnadskulturer och ett genomslag inom hart nÀr alla samhÀllssektorer. En tystnadskultur innebÀr att en enskild har kÀnnedom om information som behöver uppmÀrksammas och ageras pÄ, men denne avstÄr frÄn att föra kunskapen vidare till de som kan agera pÄ den av rÀdsla för att ett sÄdant handlande kan fÄ negativa Äterverkningar pÄ den enskilde sjÀlv. Detta kan medföra att nödvÀndiga ÄtgÀrder inte sÀtts in i tid vilket i sin tur kan leda till förluster av allt ifrÄn ekonomiska vÀrden till mÀnniskoliv. För den enskilde blir följden stress dÄ denne pressas mellan att göra vad som uppfattas som rÀtt och rÀdslan för de konsekvenser som antas bli följden.Inom svensk forskning Àr tystnadskulturer ett nÀrmast oskrivet blad. TvÄ avhandlingar har gjorts men ingen av dessa berör tystnadskulturer i samband med projektarbete.

Syftet med denna uppsats var att beskriva under vilka omstÀndigheter skolpsykologer upplever att deras kompetens tillvaratas i elevhÀlsan. Sju intervjuer genomfördes utifrÄn Critical Incident Technique och analyserades med innehÄllsanalys. Resultatet visade att 1) insats som genererar psykologisk insikt hos mottagaren, 2) kontroll över yrkesroll, 3) anpassning till given organisationsform, 4) ledning som har psykologisk kunskap och 5) vÀlfungerande elevhÀlsoteam Àr viktiga omstÀndigheter för att psykologisk kompetens ska tillvaratas. Resultatets vÀrde för att förstÄ skolpsykologers psykosociala arbetsmiljö diskuterades och en generell slutsats som drogs var att resurser behöver prioriteras till utvecklingsarbete av elevhÀlsan..

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har mÄnga tvÄsprÄkiga elever svÄrt att nÄ mÄlen skolan stÀller pÄ dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lÀgre andel av andrasprÄkseleverna nÄr mÄlen för grundskolan Àn de som Àr födda i landet.Forskning och kunskap finns inom omrÄdet om hur framgÄngsrik andrasprÄksinlÀrning skabedrivas. Varför bestÄr och till och med ökar andelen andrasprÄkselever som inte nÄr mÄlen?För att uppnÄ syftet att urskilja faktorer som avviker frÄn dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lÀrare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andrasprÄkselever kommunicerar i lÀgre grad Àn vad som Àr nödvÀndigtför att utveckla sprÄket. I textproduktionen finns krav pÄ elevernas abstraktionsförmÄgamen i muntliga situationer utmanas inte sprÄknivÄn.

PÄ grund av dagens hÄrdare företagsklimat Àr det viktigt för företag att styra sina affÀrsprocesser sÄ effektivt som möjligt. För att detta ska vara möjligt krÀvs det att företaget har ett effektivt ekonomiarbete. En viktig del av detta ekonomiarbete Àr hantering av likvida medel, det vill sÀga cash management (CM). I internationella företag Àr det viktigt att styrningen av CM-arbetet sker effektivt mellan företagets enheter för att de ska kunna arbeta med CM pÄ det mest effektiva sÀttet för företaget. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att beskriva de skillnader och likheter som kan finnas mellan sÀljenheter i en internationell koncerns sÀtt att styra CM samt att förklara hur dessa skillnader och likheter kan ha uppstÄtt.

Bakgrund: Internationalisering har blivit en given aktivitet för mÄnga företag, oavsett storlek. Anledningen Àr för att globala företagsaktiviteter har ökat dramatiskt under de senaste Ärtionden och grÀnsen mellan nationella och internationella marknader Àr idag tunn. Trots att mÄnga forskare har undersökt fenomenet och mÄnga modeller samt koncept har konstruerats som förklarar företags internationalisering, Àr de inte alltid entydiga med det empiriska stödet om hur företag internationaliseras och vad som pÄverkar deras internationaliseringsutveckling. DÀrmed hÀvdar mÄnga studier att det behövs mer forskning kring företags internationalisering, i synnerhet bland smÄ och medelstora företag dÄ de Àr viktiga aktörer inom vÀrldshandeln. Syfte: Denna studie Àmnar ge en större förstÄelse kring hur företag gÄr tillvÀga nÀr de internationaliseras och vad som har en pÄverkan pÄ företagens internationaliseringsutveckling.

Den aktuella studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys med en analytisk induktion. I undersökningen har den aktuella forskningssituationen kring skolinspektion granskats. KÀllmaterialet bygger pÄ nationell sÄvÀl som internationell forskning, som undersökt effekter och bieffekter som Àr förenade med inspektion. Med utgÄngspunkt i forskningssituationen har Àven förÀldrars, lÀrares samt skolledares Äsikter kring inspektionen undersökts. Vidare har möjligheterna till att verkliggöra skolutveckling via inspektion undersökts.

Det finns ett antal teorier som pÄ ett eller annat sÀtt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsÀgelser mellan tre teoriers syn pÄ maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats Àr Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna frÄn analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, dÀr den politiska realismen fokuserar pÄ bÄde materiella ochimmateriella faktorer och dÀr konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen frÀmst utgörs avsamhÀllets idéer och den kulturen som rÄder i samhÀllet. Analysen har Àven visat att de treteorierna ser det militÀra maktmedlet som centralt för en stat, nÀr det Àr handlar omexistentiella frÄgor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu rÄder, gynnar stora och mÀktiga stater pÄ bekostnad av smÄ stater.

I den hÀr uppsatsen argumenterar jag för att den internationella adoptionsinstitutionen kan studeras som en del av ett kulturellt system av prestationer och motprestationer vilka följer reciprocitetsprincipen och uttrycker maktrelationer och exploaterande praktiker. I första hand Àr detta en uppsats som syftar till att utjÀmna relationen Vi-Dom. I andra hand en inbjudan till diskussion; inte EN punkt för diskussionen...Please email Cidah789@hotmail.com for the English version..

Idrottsmarknaden har gÄtt igenom stora förÀndringar de senaste Ärtiondena, vilket har lett till en pÄ mÄnga sÀtt ökad internationell konkurrens. FrÄn en tid nÀr Àven mÄnga av de stora stjÀrnorna sÄgs som glada amatörer har professionalismen inom idrotten ökat och allt fler utövare försörjer sig pÄ sitt idrottande. PÄ lagidrottsomrÄdet spelar lÀndernas interna regler stor roll för klubbarnas konkurrenskraft dÄ de pÄverkar möjligheten att erbjuda löner och villkor som kan locka de stora stjÀrnorna. Med hÀnsyn till att harmoniseringen pÄ skatteomrÄdet Àr högst begrÀnsad inom EU kan de regionala skillnaderna i skattesystemen variera avsevÀrt, varför det finns anledning att se nÀrmare pÄ hur dessa samspelar med idrotten.Utövare inom de individuella idrotterna har större möjlighet att sjÀlva vÀlja sin bosÀttning Àn vad lagidrottarna har, eftersom de förstnÀmndas idrottande inte pÄ samma sÀtt Àr bundet till en viss plats eller land. För dessa utövare Àr praktiska skÀl ofta huvudorsaken vid val av bosÀttning, men Àven ett lands skatteregler Àr nÄgot som mÄnga gÄnger tas hÀnsyn till.

Syftet med denna studie var att utvÀrdera Perrongen, en insats med kvalificerade kontaktpersoner för ungdomar i riskzonen för missbruk eller social problematik, och följa upp de ungdomar som medverkat i insatsen. 8 ungdomar deltog i den kvalitativa studien, och intervjuades under ungefÀr en timme vardera om deras bakgrund, insatstid och om livet efter insatsen med utgÄngs-punkt i ungdomarnas familj och nÀtverk. Resultatet var övervÀgande positivt, och samtliga ungdomar lever idag ett, i olika grader, betydligt mer hÀlsosamt liv Àn vid perioden för insatsen. .

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till ökad förstÄelse för vilka utmaningar svensk flygstridsledning stÄrinför i utvecklandet av en internationellt fungerande flygstridsledning. Begreppet interoperabilitet har inledningsvisbeskrivits ur Försvarsmaktens perspektiv för att dÀrefter ges en vidare tolkning genom MichaelCodners teorimodell. En enkÀtundersökning stÀlld till flygstridsledare visade att de viktigaste faktorer förinteroperabilitet pÄ stridsteknisk nivÄ inte överensstÀmde med militÀrstrategiska nivÄns tekniska fokus förinteroperabilitet.Flygstridsledarnas identifierade faktorer, stridsledningsteknik samt luftrumsprocedurer, utnyttjades vidare isyfte att klarlÀgga skillnaderna mellan svensk och brittisk flygstridsledning, samt hur dessa pÄverkar möjlighetenatt uppnÄ svensk interoperabel flygstridsledning. Analysen visar pÄ avgörande skillnader mellansvensk och brittisk flygstridsledning. I huvudsak kan dessa skillnader hÀnföras till kulturella och beteendemÀssigafaktorer.Avgörande för att utveckla en interoperabel svensk stridsledning Àr tillgÄng till fullstÀndig och aktuell dokumentationavseende taktik, metoder och procedurer, för bÄde flygstridsledare och piloter.

Sedan urminnes tid har folk sysslat med mÀtning av olika slag. Tid, lÀngd, höjd, area, energi, volym och styrka Àr nÄgra exempel pÄ vad som behövde mÀttas. Att mÀta Àr att jÀmföra verklighet med en fördefinierad enhet. En sekund, en meter, ett watt Àr nÄgra exempel pÄ enheter som brukas för att kunna definiera en mÀtning. I dagens samhÀlle Àr det viktigt med exakt mÀtning för att kunna till exempel producera rÀtt tjÀnst i rÀtt tid, just in time, för att kunna utnyttja sina resurser effektivt.