SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har mÄnga tvÄsprÄkiga elever svÄrt att nÄ mÄlen skolan stÀller pÄ dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lÀgre andel av andrasprÄkseleverna nÄr mÄlen för grundskolan Àn de som Àr födda i landet.Forskning och kunskap finns inom omrÄdet om hur framgÄngsrik andrasprÄksinlÀrning skabedrivas. Varför bestÄr och till och med ökar andelen andrasprÄkselever som inte nÄr mÄlen?För att uppnÄ syftet att urskilja faktorer som avviker frÄn dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lÀrare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andrasprÄkselever kommunicerar i lÀgre grad Àn vad som Àr nödvÀndigtför att utveckla sprÄket. I textproduktionen finns krav pÄ elevernas abstraktionsförmÄgamen i muntliga situationer utmanas inte sprÄknivÄn.

HumanitÀr intervention Àr ett begrepp inom internationella relationer som vÀcker mÄnga kÀnslor och frÄgor. Trots att idén om att anvÀnda vÄld för att stoppa brott mot de mÀnskli-ga rÀttigheter kan verka attraktivt frÄn ett moraliskt perspektiv, vilket man i Ärhundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende pÄ den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters anvÀn-dande av militÀrt vÄld.Synen pÄ humanitÀra interventioner har Àndrats i överensstÀmmelse med de förÀndringar som skett inom det internationella systemet. Dessa Àndringar har, till viss del, medfört en förÀndrad syn pÄ de normer som legitimerar anvÀndandet av vÄld inom det internationella samfundet.HumanitÀra interventioner som begrepp och praktik innehÄller mÄnga dilemman i vÄr tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suverÀnitet och ickeintervention, som Àr de frÀmsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Enligt Lpo 94 ska skolan erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vÄr undersökning var att försöka förstÄ lÀrarnas instÀllning till rörelse och hur de förhÄller sig till rörelse i skolans vardag. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av fem lÀrare pÄ en grundskola med daglig fysisk aktivitet i form av en lektion som benÀmns rörelse. Vi har Àven genomfört ett frÄgeformulÀr för att försöka fÄ en mer övergripande bild pÄ lÀrarnas instÀllningar till rörelse. VÄrt resultat visade att det fanns olika instÀllningar bland lÀrarna.

Det finns gott om internationell forskning om högpresterande och begÄvade elever, men i Sverige Äterfinns ytterst lite forskning. UtifrÄn teorier om attribution och faktorer för högpresterande elever har  resultat frÄn en enkÀtundersökning visat att motivation Àr det dominerande attributet bland dessa nyantagna lÀrarstudenter. Det finns Àven indikation pÄ skilllnader nÀr det gÀller tillskrivna attribut beroende pÄ den egna matematiska sjÀlvskattningen. .

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir nÀr det gÀller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat pÄ enkÀten inte anser att de fÄr tillrÀcklig information nÀr det gÀller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sÀttas i perspektiv till att 79 procent av eleverna sjÀlva Àr intresserade av internationell erfarenhet. AlltsÄ finns det ett behov av information som inte Àr tillfredsstÀllt..

Denna uppsats har till syfte att studera de lagar vi har i Sverige gÀllande kvinnlig könsstympning samt omskÀrelse av pojkar. Lagarna skiljer sig Ät, pÄ sÄ vis att den ena lagen innebÀr ett totalförbud mot att könsstympa kvinnor, samtidigt som den andra lagen Àr en reglering av att omskÀra pojkar. Uppsatsen har en komparativ karaktÀr dÄ den lyfter fram resonemang i förarbetena till de tvÄ lagarna. SynsÀttet i uppsatsen Àr, att det i bÄda fallen handlar om omskÀrelse, dÄ de bÄda ingreppen pÄ mÄnga sÀtt Àr likvÀrda och följaktligen dÄ ocksÄ jÀmförbara. Ur ett barnperspektiv formuleras frÄgor kring varför flickor och pojkar bedöms olika.

Inledning: FrÄn och med 1950-talet har Sveriges gastronomiska utveckling genomgÄtt en omvÀlvande utveckling och en matkultur som fÄtt en högre internationell klass har skapats. ?Fine dining? Àr ett begrepp som anvÀnds flitigt i beskrivningar av restaurangers utbud och har en internationell klang. Vilken definition det har i Sverige Àr oklart.Syfte: Syftet Àr att tydliggöra begreppet ?fine dining? och ta reda pÄ vad som krÀvs för en restaurang att tillhöra ?fine dining?- kategorin.Metod och material: För att fÄ en tyngd i undersökningen valdes en triangulering att göras för att undersöka begreppet ?fine dining? frÄn olika hÄll.

I uppsatsen intervjuas: samordnare, metodutvecklare och boendestödjare om sin syn pÄ social dokumentation och om hur arbetet gÄr till pÄ deras arbetsplats. Social dokumentation handlar om att dokumentera vid handlÀggning och vid genomförande inom verksamheter styrda enligt SoL, LSS, LVU och LVM. Uppsatsens syfte Àr att visa pÄ olika sÀtt att se pÄ den sociala dokumentationen inom fÀltet boendestöd och att exemplifiera vad social dokumentation kan vara. Resultatet visar att social dokumentation sker i ett sammanhang och variationen mellan olika boendestöd Àr stor. Uppsatsen exemplifierar olika aspekter av dokumentationen genom att beskriva dokumentationen med beslut, genomförandeplan, uppföljning av insats, förbÀttringsÄtgÀrder och visa pÄ den sociala dokumentationens potential..

I denna studie analyserar vi huruvida euron har pÄverkat den bilaterala handeln. DÄ det fortfarande finns lÀnder som vÀljer att stÄ utanför EMU, finns det ett intresse att undersöka eventuella effekter av valutasamarbetet. För att ta reda pÄ detta har vi valt att anvÀnda oss av gravitationsmodellen som analysverktyg och studerar handeln frÄn perioden 1990 till 2009. LÀnderna som deltar i analyserna Àr anslutna till OECD, EU, EMU och BRIK. Datamaterialet och statistiken Àr framtaget av OECD, WTO, IMF och Eurostats databaser.  Studien indikerade att en valutaunion ökar den bilaterala handeln med 5-26,5%..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir nÀr det gÀller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat pÄ enkÀten inte anser att de fÄr tillrÀcklig information nÀr det gÀller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sÀttas i perspektiv till att 79 procent av eleverna sjÀlva Àr intresserade av internationell erfarenhet. AlltsÄ finns det ett behov av information som inte Àr tillfredsstÀllt..

Genom studie av nationell och internationell litteratur samt en mindre etnografisk skolstudie i en Är 7-9 skola har jag undersökt hur flickors datoranvÀndning kan se ut. För att fÄ en helhetsbild av situationen har jag ocksÄ gjort jÀmförelser med pojkars datoranvÀndning. Det jag funnit Àr att det finns skillnader mellan flickors och pojkars datoranvÀndning. Jag har ocksÄ sett att flickorna ligger efter pojkarna nÀr det gÀller datorvana. Detta pÄ grund av att flickorna i en mindre omfattning Àn pojkar vÀljer datorn som aktivitet pÄ sin fritid..

SyfteVÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att redogöra för hur begreppet integration anvÀnds och definieras i aktuell forskning inom omrÄdet internationell migration och etniska relationer. Vi vill Àven undersöka hur skolpersonal pÄ grundskolor i Göteborgsförorter resonerar kring begreppet integration, samt hur personalen förhÄller sig till centrala begrepp relaterade till integration.FrÄgestÀllningar? Hur anvÀnds och definieras integrationsbegreppet i aktuell forskning inom omrÄdet internationell migration och etniska relationer?? Hur resonerar skolpersonal kring begreppet integration?? Hur förhÄller sig skolpersonal till centrala begrepp i integrationsdiskussionen?Metod Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ material frÄn fem intervjuer. Informanterna representerar olika yrkesgrupper som har skolan som arbetsplats. Som teoretisk utgÄngspunkt i uppsatsen har vi tidigare forskning om Àmnet integration i skolan samt litteratur om begreppet integration.

Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar repatrieringen och utveckla en modell för hur man pÄ ett mer överskÄdligt sÀtt kan arbeta med repatrieringsprocessen i fallföretaget, och i förlÀngningen andra företag. Den praktiska anledningen till detta Àr att framhÄlla repatriater som vÀrdefulla inslag i organisationens utveckling i en alltmer globaliserad vÀrld och dÀrmed en kÀlla till konkurrensfördelar. Den forskningsmÀssiga grunden Àr för att visa var IHRM befinner sig i nulÀget, var repatriering brister i nulÀget, samt i vilken riktning vi anser att forskningen bör gÄ för att knytas an till den strategiska utvecklingen av organisationen. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie. VÄrt empiriska material bestÄr av primÀrdata i form av 16 intervjuer med personer som varit inblandade i utlandstjÀnst hos fallföretaget.

Vi vill presentera och jÀmföra svenska och amerikanska regelverk som reglerar redovisningen av bonus- och incitamentsprogram, undersöka hur redovisning av bonus- och incitamentsprogram har utvecklats i Sverige och koppla denna utveckling till det rÄdande lÀget i USA. KÀrnan i vÄr slutsats Àr att Sveriges företag tenderar att utforma sin redovisning av bonus- och incitamentsprogram mer och mer i likhet med hur dessa redovisas i USA. Vi har i vÄr undersökning sett att skillnaderna mellan lÀnderna, bÄde gÀllande regelverk och hur redovisningen ser ut i praktiken, har minskat..

Företag upplever idag en allt hĂ„rdare internationell konkurrens och dĂ€rmed ökande krav pĂ„ att skapa sig konkurrensfördelar för att överleva. DĂ„ Sverige och mĂ„nga andra industrialiserade lĂ€nder till följd av bland annat höga lönekostnader inte kan konkurrera med hjĂ€lp av pris, har tillgĂ„ng till kunskap och kompetensutveckling blivit avgörande för Sveriges möjligheter att kunna hĂ€vda sig i den internationella konkurrensen. Även staten Ă€r beroende av ett framgĂ„ngsrikt nĂ€ringsliv som genererar skatteintĂ€kter vilket Ă€r en förutsĂ€ttning för fortsatt vĂ€lfĂ€rd. Den internationella konkurrensen utgör sĂ„ledes ett hot inte bara för det svenska nĂ€ringslivet utan Ă€ven för samhĂ€llet, vĂ€lfĂ€rden och staten. Inför detta hot har stat och marknad ett ömsesidigt intresse och behov av att hjĂ€lpas Ă„t och dĂ€rför har staten utarbetat strategier för att uppmĂ€rksamma företag och organisationer pĂ„ vikten av kunskap och kompetensutveckling.