Folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker. Ett folkmord som idag kan medföra konsekvenser för Turkiet?
Den 11 mars 2010 beslutade Sveriges riksdag att erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker. Förutom en viss upprättelse för folkmordets offer innebär den svenska riksdagens erkännande en påtryckning på Turkiet att göraupp med sin historia. Trots den stora enigheten inom forskningsvärlden och ett brett faktaunderlag som bevisar folkmordets existens, är ett erkännande av folkmordet inget som står på den turkiska statens agenda utan något som i den turkiska statens ögon utgör en brottslig handling. Detta arbete syftar till att besvara frågan om folkmordet 1915 kan medföra rättsliga konsekvenser för Turkiet. Med denna huvudfråga väcks andra frågor som först behöver besvaras i förevarande uppsats. En av dessa frågor är huruvida folkmordskonventionen kan tillämpas på folkmordet 1915. Visserligen anses alla stater vara bundna av folkmordskonventionen eftersom att den utgör internationell sedvanerätt, men då folkmordet 1915 ägde rum hade folkmordskonventionen ännu inte skapats. Vidare utgör folkmord onekligen ett ?jus cogens?-brott och frågan som uppstår är vilken påverkan jus cogens har för bedömningen av om folkmordet 1915 kan medföra rättsliga konsekvenser för Turkiet. En ytterligare aspekt som måste beaktas är att folkmordet ägde rum i det Osmanska riket och att den turkiska staten således ännu inte existerade. Turkiet anses vara det Osmanska rikets efterträdare och frågan som behöver besvaras är om en succession av de rättsliga konsekvenser som härrör från folkmordet har skett från det Osmanska riket till Turkiet.