Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhĂ€llet mer mĂ„ngkulturellt vĂ€ckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrĂ€tt ur ett sĂ„vĂ€l nationellt som internationellt perspektiv, dĂ€r resultatet avsĂ„gs stĂ€llas i relation till svensk IP-rĂ€tt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarĂ€tt intrĂ€der om arvlĂ„tarens barn avlider innan honom eller henne, dĂ„ arvlĂ„tarens barnbarn Ă€rver istĂ€llet. Bröstarvingar har alltid en rĂ€tt till hĂ€lften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hÄllbar utveckling en enorm internationell uppmÀrksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser pÄ miljö- och utvecklingsomrÄdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio Är efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmÀktige och en folkrörelse hade startat dÀr politiker, tjÀnstemÀn och eldsjÀlar involverade allmÀnheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. PÄ detta sÀtt gjordes underifrÄnidealet till en demokratifrÄga dÀr tjÀnstemÀn och politiker överlÀmnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmÀnheten. Under senare Är finns dock en tendens som pekar pÄ att arbetet med hÄllbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrÄnperspektivet gÄtt förlorat.

Bakgrund:Att företag skapar tillvÀxt Àr en oerhört viktig del i ett lands ekonomiska hÀlsa. Detta dÄ tillvÀxt bidrar till att bÄde skapa sysselsÀttning och generera skatteintÀkter, vilket ocksÄ i sin tur medför att landets teknik och utveckling kan gÄ framÄt. Vid en internationell jÀmförelse har Sverige i dagslÀget en relativt lÄg andel tillvÀxtföretag. Kunskapen om vilka faktorer som Àr viktiga för att skapa och bibehÄlla tillvÀxt Àr idag relativt lÄg. Det Àr fÄ företag som Är efter Är ökar sin tillvÀxt och det Àr Ànnu fÀrre som klarar av att övertrÀffa branschtillvÀxten.

Bakgrund: Globalt ses en ökad internationell migration dĂ€r Sverige varje Ă„r tar emottiotusentals asylsökande. De asylsökandes rĂ€ttigheter skyddas av internationella deklarationer och konventioner om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, dĂ€r rĂ€tten till hĂ€lsa Ă€r central. ÄndĂ„ lider asylsökande av hög grad av ohĂ€lsa, mycket till följd av deras status som asylsökande och den utsatthet som det medför. Att dessutom vara gravid gör dem extra utsatta trots att de har rĂ€tt till mödrahĂ€lsovĂ„rd pĂ„ samma villkor som icke-asylsökande i Sverige, dĂ„ de inte har rĂ€tt till övrig sjukvĂ„rd. Barnmorskor inom mödrahĂ€lsovĂ„rden arbetar för vĂ„rd pĂ„ lika villkor utifrĂ„n kompetensbeskrivningen och den etiska koden, men utifrĂ„n lagstiftningens begrĂ€nsningar riskerar barnmorskorna stĂ€llas inför professionsetiska dilemman i vĂ„rden av asylsökande gravida kvinnor.

Since the 1st of May 2004 Cyprus is part of the European Union. The Republic of Cyprus as a whole is part of the Union, but all of the advantages of the Union membership cannot be enjoyed in all parts of the country. Since December 1963 the Cypriot administration has been separated into two, a Greek Cypriot and a Turkish Cypriot, and since 1974 the country is also territorially divided. The Greek Cypriot political administration is considered to be the legitimate representative of the Republic of Cyprus, the Turkish Cypriot administration is only recognised by Turkey. Since the disruption of the country in 1963 the UN has been trying to get the Cypriot parties to agree upon a peace solution in order to reunite the country.

This thesis explores how the Swedish magazine Morgonbris depicted women's new roles in the workforce during World War I and whether these depictions challenged or upheld contemporary gender structures. The study addresses two main questions, how Morgonbris portrayed women's new roles in the workforce and how this portrayal challenged or upheld contemporary gender structures. And also how the magazine integrated the ideal of respectability to engage and mobilize female workers, analyzed through Ronny Ambj?rnsson's descriptions of respectability ideals. Using Hirdman's gender system theory, which examines the maintenance of gender power structures through separation and hierarchy, and Ambj?rnsson's work on respectability ideals, the study employs a qualitative content analysis of articles from Morgonbris during the war years. By identifying and analyzing expressions of class and respectability ideals, the research uncovers strategies used to engage and mobilize female workers. The results show that Morgonbris portrayed women's entry into traditionally male-dominated labor sectors as a significant shift that challenged established gender roles.

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger pÄ en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjÀnst Àr den taktiska datalÀnken link 16. En avsikt med uppsatsen Àr att visa pÄ vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa tvÄ radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. PÄ grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns nÄgon internationell anpassningsförmÄga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmÄga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Stora förÀndringar har skett i vÄrt samhÀlle dÀr globaliseringsprocesser har fört samman nationer och dess ekonomier. Marknadsplatser har smÀlts samman till en global marknadsplats och skapat ett beroendeförhÄllande mellan vÀrldens nationer. Beslutsfattande börjar flyttas frÄn nationell till mellan- eller överstatlig nivÄ, och inom det kulturella omrÄdet kan en internationell likriktning av konsumtionsmönster och kultur mÀrkas. En förÀndrad marknadssituation har skapat en konkurrenssituation mellan stÀder, med krav pÄ stÀndigt nya innovationer och kontinuerlig tillvÀxt. MÄnga stÀder i vÀstvÀrlden har genom omstruktureringar inom industrin blivit av med sin funktion och i mÄnga fall ocksÄ sin identitet.

MÀnskligheten har, sedan urminnes tider, Àgnat sig Ät spel om pengar och i vÄr tid har omfattningen expanderat. Under Äret 2006 genererade den globala spelmarknaden cirka 1 805 miljarder kronor netto, vilket kan jÀmföras med Sveriges bruttonationalprodukt, som motsvarande Är uppgick till summan 2 832 miljarder kronor. PÄ den totala svenska spelmarknaden omsattes detta Är omkring 54 miljarder kronor brutto. Hasardspel Àr sÄledes en bred mondial företeelse, som Àr intressant att studera dÀrför att den har en stor influens pÄ mÄnga individers liv och ligger i tiden, vilket ocksÄ Äterspeglas av det massmediala intresset.Uppsatsens huvudsakliga mÄlsÀttning Àr att klarlÀgga hur spelandet har ökat under inledningen av det nya millenniet. De underliggande frÄgorna syftar till att förklara hur denna spelomsÀttningsökning Àr fördelad mellan marknadens aktörer och spelformer, samt i vilken utstrÀckning spelomsÀttningsökningen har genererats av den tekniska och den ekonomiska utvecklingen jÀmte spelbolagens marknadsföring. Syftet Àr att utreda hur hasardspelandet har ökat i Sverige under inledningen av det nya millenniet samt en ambition att öka lÀsarnas bildningsgrad av det svenska och mondiala fenomenet hasardspel.Data har insamlats genom en induktiv och huvudsakligen kvantitativ metod, dÀr utvalda teorier frÄn genomgÄngen kurslitteratur samt egna tillÀmpningar av dessa presenteras i de bÄda kapitlen om teori, medan svar frÄn enkÀtundersökningar sammanstÀlls i avsnittet om empiri.

Syftet med studien har varit att med hjÀlp av intervjuer och enkÀter undersöka hurKriminalvÄrden arbetar mot organiserad brottslighet. Uppsatsen fokuserar pÄ trefrÄgestÀllningar; 1) varför det finns skÀl för KriminalvÄrden att identifiera personer medkoppling till organiserad brottslighet, 2) enligt vilka kriterier en sÄdan identifiering sker samt3) vilka sÀrskilda ÄtgÀrder som riktas mot dessa individer. Organiserad brottslighet har funnitsi nÄgon form under alla tider men har pÄ senare Är fÄtt ett allt större utrymme i sÄvÀl mediasom inom politiken. Det förefaller finnas en allmÀn uppfattning om organiserad brottslighetsom ett vÀxande hot mot det svenska samhÀllet. Regeringen iscensatte 2006 en nationellmobilisering mot organiserad brottslighet, en satsning som visat sig vara förhÄllandevisframgÄngrikt med att lagföra personer för brott.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förÀldrars upplevelser kring bortförandet av deras barn och hur stöd och hjÀlp frÄn samhÀllet upplevs. Tidigare forskning pekar pÄ att kvarlÀmnade förÀldrar drabbas svÄrt av ett bortförande dÄ det orsakar emotionell stress. En del av forskningen som inriktar sig pÄ riskfaktorer och kÀnnetecken för bortföranden visar att bortföranden ofta Àger rum i samband med vÄrdnadstvister och föregÄs av hot. KvarlÀmnade förÀldrar drabbas ocksÄ ekonomiskt av ett bortförande. Forskning tyder ocksÄ pÄ att det finns brister i stöd och hjÀlp för drabbade förÀldrar.

Internationell handel Àr snarare en regel Àn undantag i dagens globala samhÀlle, och en del av denna handel genomförs dagligen genom landsöverskridande kredittransaktioner. Som konsekvens av detta har standardavtal utvecklats pÄ kreditrÀttens omrÄde, med syfte att kunna anvÀndas av parter oavsett land. Dessa standardavtal Àr författade pÄ engelska och utgÄr ifrÄn anglosaxisk rÀtt.Emedan kreditavtal, utformade enligt anglosaxisk standardavtalsmodell, Àr mycket omfattande Àr uppsatsens syfte att utreda i vilken mÄn dessa avtal kan förkortas och göras mer lÀtthanterliga. Syftet Àr Àven att ge parter som anvÀnder sig av kreditavtal, utformade efter nÀmnd standardavtalsmodell, en anvisning om hur utvalda delar i dessa avtal överensstÀmmer med svensk lag. Med ett förenklat avtal skulle berörda parter vinna tid och dÀrmed göra ekonomisk vinning.

Begreppet hÄllbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten Är 1987 blivit mer och mer anvÀntöver hela vÀrlden. Begreppet kan dock definieras pÄ mÄnga olika sÀtt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhÀllet. Ambivalensen kring begreppet har pÄ en internationell nivÄ lett till svÄrlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre vÀl utforskad Àr hur medborgare pÄlokal nivÄ uppfattar begreppet hÄllbar utveckling och varifrÄn de fÄr sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet Àr sÀrskilt intressant att undersöka dÄ utbildningssystemetÀr ett effektivt medel för att förÀndra mÀnniskors tankesÀtt i en hÄllbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hÄllbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

Bakgrund:NĂ„gonting som blir allt vanligare inom musikbranschen i relationen mellanbolag och artist Ă€r sĂ„ kallade 360-avtal, vilket innebĂ€r ett heltĂ€ckande avtal.Teoriböckerna sĂ€ger att i ett 360-avtal ska allting frĂ„n inspelning, mixning och master, tillmarknadsföring och distribuering till hela livesidan komma frĂ„n en och samma aktör.Även om böckerna talar mycket om det hĂ€r samt att det idag Ă€r ett vardagligt utryck förmusikbranschen Ă€r det extremt ovanligt att sĂ„dana hĂ€r avtal förekommer. IstĂ€llet sĂ€gerbolagen att de har 360-avtal trotts att de inte erbjuder samtliga sidor. Varför kallar de sigdĂ„ 360-avtal? Vad Ă€r det som skiljer definitionen i praktiken frĂ„n teorin?Syfte:Syftet med uppsatsen Ă€r kunna definiera 360-avtal pĂ„ ett tydligare sĂ€tt visa fördelarnackdelar som kommer av avtalet Syftet Ă€r Ă€ven att redogöra för liknelser mellan 360-avtalens fördelar och nackdelar med de traditionella skivkontrakt dĂ€r skivförsĂ€ljningen Ă€rden enda intĂ€ktskĂ€llan. Detta för att försöka fĂ„ en bĂ€ttre förstĂ„else kring valet att anvĂ€nda360-avtal.Metod:Att genom en kvalitativ metod med induktiv ansats genomföra en explorativstudie.

I denna framstÀllning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlÀtta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utlÀndska finansiella tillgÄngar. FATCA förmÄr utlÀndska finansiella institut vÀrlden över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och Àgare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i vÀrlden eftersom FATCA Àr en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utreda hur FATCA pÄverkar svenska finansiella institut.