Syftet med denna studie var att analysera livsmedelsfo?retaget Findus AB och dess arbete med Corporate Social Responsibility i relation till ha?stko?ttskandalen. Studien a?mnar att underso?ka vilka skillnader det finns i deras CSR-kommunikation fo?re respektive efter incidenten, vilket omfattar perioden 2012-2013. Vi vill dock belysa att vi inte ser ha?stko?ttskandalen som en sja?lvklar orsak till en eventuellt utvecklad CSR-kommunikation.Metod och material: Retorisk textanalys med hermeneutisk ansatsHuvudresultat: Utifra?n va?rt resultat kan vi urskilja att det finns skillnader i deras sa?tt att kommunicera CSR mellan 2012 och 2013.

Detta examensarbete handlar om hur berättandedrama kan stimulera till samspel och kommunikation mellan barnen och om hur barns lärande kan uppstår under dessa omständigheter. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som ser lärande som socialt och kontextuellt betingat. Av särskilt intresse är hur barnen samspelar och kommunicerar med varandra under berättandedramats tre områden: berättande, bokskapande och drama. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer vid nio aktivitetstillfällen. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder fyra utmärkande drag som de som i huvudsak kännetecknar kommunikation och samspel mellan barnen under berättandedrama, nämligen barnens tendens att: använda konkreta föremål och egen kropp vid samspelet, ge och söka bekräftelse, stötta varandra och förhandla med varandra.  Sammantaget präglas barns samspel och kommunikation under berättandedrama av konkretisering, bekräftelsebehov, stöttning och förhandling.

Sunwing Resort Fañabé på Teneriffa har en mångfaldig kulturell personal. Därför måste företagsledningen ta hänsyn till dessa olika kulturella bakgrunder och få personalen att ha gemensamma mål och värderingar. En korrekt, smidig, tvåsidig intern kommunikation är därmed företagets viktigaste redskap..

Teamarbete och kommunikation är en utmaning för anestesisjuksköterskan. Vid akuta tillstånd omhändertas patienten enligt ABCDE som är hämtat från konceptet Advanced Trauma Life Support (ATLS) som är standard på skadeplatser och akutmottagningar i Sverige. Luftväg, andning och cirkulation utgör en del av anestesisjuksköterskans spetskompetens och anestesisjuksköterskan ska kunna medverka vid olyckor och i vården av svårt skadade personer. Forskning har visat att patienter kan dö till följd av dålig kommunikation mellan vårdarna. I kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor och under området säkerhet och vårdmiljö beskrivs vikten av tydlig kommunikation i förhållande till vårdteamet.

De skattepliktiga informationsutbytesregelverken finns till för att länder ska ha möjlighet till en korrekt beskattning av sina medborgare. Det här arbetet är en granskning av hur bra de skattepliktiga informationsutbytesregelverken fungerar i praktiken. För att granska effektiviteten har jag granskat informationsutbytesavtalen mellan Sverige och tre före detta ansedda skatteparadis, Luxemburg, Liechtenstein och Schweiz..

Vi har i det här arbetet inriktat oss på att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska ämnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det är en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fältet. Vår undersökning har grundat sig i följande frågeställningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa ämnen? Kan dessa ämnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i så fall hur? Dessa frågeställningar har vi undersökt med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer på två skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska ämnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekräftar vi de praktisk-estetiska ämnenas plats i grundskolan.

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom särskolan möter jag elever som har begränsningar i sin kommunikativa förmåga. För vissa av dem innebär det att de inte har ett talat språk. Deras kommunikation kan bestå av bilder, ljud, kroppsspråk, tecken mm. och benämns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat språk och personalen det möter på förskolan.FrågeställningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer används?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer används?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet använts då detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man läsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation är och vad pedagogen har för roll. För att ta reda på vilka sätt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgång. Här får pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vänster m.m. När observationerna utfördes var det snö och kallt ute.

Examensarbetet inleddes med en förstudie där olika förbättringsområden inom organisationen identifierades. Kommunikation i praktiken kan liknas vid ett förstärkningsverktyg vilket påverkar de vanligaste faktorerna för ett lyckat förändringsarbete. Idag måste en ledare och chef vara kommunikativ och det fungerar inte längre med att peka med hela handen. Medarbetarna måste förstå sin chef och ledare och det måste finnas ett samspel mellan dem. För att chefer och ledare ska styra förändringsprocessen behövs kommunikation.Syfte med examensarbetet är att undersöka hur kommunikationsprocessen kan användas som styrmedel mot en social förändring.

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumärke, publika relationer samt sociala medier, berörs studiens fyra frågeställningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmål? Vilka strategier går att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur använder Sveriges Radio sociala medier i sin kommunikation? På vilket sätt påverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprätthåller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumärke, bland annat genom sociala medier.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med representanter från Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material från SR:s officiella sociala medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmål som är en del av verksamhetsmålen.

Ett uttryck som har uppkommit inom den internationella beskattningsrätten under det senaste året är BEPS. Begreppet står för Base Erosion and Profit Shifting, och syftar till det projekt som OECD driver åt G20:s vägnar. Projektets syfte är att skapa förutsättningar och verktyg för länder att motverka aggressiv skatteplanering som eroderar länders skattebaser. Projektets resultat är i skrivande stund inte färdigt, men det finns mycket som tyder på att vi kommer att se en förändring inom både intern och internationell dubbelbeskattningsavtalsrätt inom de kommande åren.Ett av fokusområdena inom projektet är OECD:s modellskatteavtals omdiskuterade definition av fast driftställe. En definition som vi i Sverige delvis använder oss av vid utformning av definition till fast driftställe i IL 2:29, och där modellskatteavtalets kommentarer används vid tolkning av paragrafen.

Detta examensarbete utgörs av en brukarorienterad utvärdering med syfte att kartlägga patienters upplevelse av bemötande från beroende-verksamheten alConsulta. Examensarbetet har genomförts på uppdrag av verksamheten. Syftet är att jämföra resultatet med Priebe et al:s (2011) fem grundläggande riktlinjer för ett gott bemötande och en god kommunikation samt utreda om det finns någon annan viktig faktor utöver de riktlinjer som beskrivs av Priebe et al. (2011). Utvärderingen har skett i form av intervjuer med tidigare patienter hos alConsulta.

AbstractForskning visar att verksamheter ställs inför omfattande arbetsrelaterade problem därverksamheter förlitar sig på team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet iteamen föds då teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som måste utföras.Studiens syfte är att få en ökad förståelse för skapandet av delade mentala modeller, genomatt undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samtcentrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete medatt uppnå effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om treteammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse avskapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevssom viktig och där faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har storpåverkan..

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av kommunikation med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Vidare var syftet att beskriva vad det kunde finnas för hinder för en god kommunikation dem emellan. Ett ytterligare syfte var att beskriva de faktorer som kunde underlätta kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter som har afasi till följd av stroke. Metod: Artikelsökning till denna litteraturöversikt gjordes i PubMed, CINAHL, Cochrane och Vård i Norden. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010 samt skrivna på svenska eller engelska.

Bakgrund: Tidigare litteratur tyder på att patienter med cancer upplever mycket smärta och många får ej optimal smärtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smärta till vårdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmärta uppfattar mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, två artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. De kvalitativa artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans analysmetod som bestod av 5 steg, detta resulterade i 3 kategorier.