Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av stÄndpunkter frÄn LO, TCO och Svenskt NÀringsliv kring lagen om anstÀllningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer pÄ företag. UtifrÄn en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav pÄ kompetens och flexibilitet utmanas vÀlfÀrdssystemet och den arbetsreglering som kÀnnetecknat och format Sverige.Uppsatsen frÄgar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt NÀringsliv lÀgger i begreppet kompetens nÀr de pratar om LAS och denna lag tar hÀnsyn till kompetens vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist i företag och i sÄ fall hur.Slutsatser Àr att parterna verkar ha sÀrdeles olika syn pÄ hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillÀmpas. LO och TCO rör sig bort frÄn det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillrÀckliga kvalifikationer och allmÀnna yrkeskunskaper. Svenskt NÀringsliv begreppsliggör mer kompetens som nÄgot som kan sÀttas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero pÄ att de representerar olika grupper pÄ arbetsmarknaden och att man företrÀder olika intressen och kanske Àven olika ideologier.En annan slutsats Àr att LO och TCO tycker att lagen om anstÀllningsskydd tar hÀnsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer pÄ företag genom turordningsreglernas tillrÀckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

 Uppsatsen behandlar miljöcertifikatet ISO 14001:s inverkan pÄ de svenska trafikhuvudmÀnnens miljöarbete. Certifikatet Àr en internationell standard som intygar att ledningssystemet uppfyller vissa krav samt att rutinerna stÀndigt utvecklas. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur det gÄr till nÀr ett ISO 14001-certifikat utfÀrdas och vilka drivkrafter som finns för att skaffa certifikatet. Vi utför Àven en enklare jÀmförelse för att undersöka eventuella skillnader i miljöresultaten mellan certifierade lokaltrafikföretag och icke-certifierade. Studien Àr utförd med hjÀlp av sekundÀra kÀllor, en enkÀtundersökning samt en intervju med en representant frÄn Storstockholms Lokaltrafik (SL).

Behovet inom FM att transportera militÀra förband i fredstid inför en övning eller vid mobilisering, har alltid varit stort inom Sverige. I och med att FM ominriktades sÄ uppstod bl.a. förÀndringar av förbandstyper. Detta i kombination med den tekniska utvecklingen pÄ civil och militÀr sida, kommer troligen att medföra bÄde problem och möjligheter vid transport av militÀra förband i framtiden. Uppsatsens syfte Àr att analysera vilka möjligheter FM kan komma att stÀllas inför, avseende utnyttjande av civil och militÀr transportutrustning i framtiden.

Asien har en enorm tillvÀxttakt som under senare Är har lockat mÄnga utlÀndska investerare och företag. Kina Àr ett av de lÀnder i Asien som har haft starkast tillvÀxt och har Àven den överlÀgset största konsumentmarknaden. Problem som Kina, liksom andra utvecklingslÀnder i tillvÀxtstadiet, har Àr den brist pÄ infrastruktur och fungerande distributionskanaler som en marknad behöver för att locka utlÀndska företagsetableringar. Det instabila politiska klimatet i Kina avskrÀcker fortfarande vissa utlÀndska företag att etablera sig. Syftet med undersökningen har dÀrför varit att studera vilka faktorer som pÄverkat lönsamheten för de svenska företagen pÄ den kinesiska marknaden.UtifrÄn en surveyundersökning över 55 svenska företag med dotterbolag i Kina, studerade vi hur tidigare erfarenhet, lokalanpassning och etableringsform pÄverkat lönsamheten.Resultaten frÄn undersökningen visar att majoriteten av svenska företagen etablerat sig via helÀgt dotterbolag trots att joint ventures haft en nÄgot bÀttre lönsamhet.

Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige Ären 1973-2005. Antagandet som lÄg till grund för detta var att ökad vÀlfÀrdsnivÄ i Chile inverkat pÄ den adoptionsverksamhet som pÄgick under dessa Är. Uppsatsen syftade ocksÄ till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras pÄ myndighetsnivÄ och med utgÄngspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick frÄn en sociologisk och tvÀrvetenskaplig ansats. VÀgledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida informationsteknik skapar möjligheter för tredje vÀrlden att utvecklas eller om IT i stÀllet ökar klyftan mellan industrilÀnder och utvecklande lÀnder. Centralt i min diskussion har varit frÄgorna om globalisering och IT kan bidraga till en ny politisk ordning som grundas pÄ dialog och samtycke i stÀllet för vÄld och makt samt om globalisering och IT kan bidraga till en mer rÀttvis vÀrld. Teoretisk utgÄngspunkt har varit Andrew Linklaters teori om "the triple transformation of political community". Tanken bakom den tredelade transformation Àr att skapa ökade sociala relationer som Àr mer universalistiska till sin natur, mindre ojÀmlika samt mer kÀnsliga för kulturella skillnader. I mitt arbete pÄvisar jag tendenser till att informationstekniken kan bidraga till ökad universalism samt till ökad kÀnslighet för kulturella skillnader.

NĂ€r företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder pĂ„ att det finns en del olikheter i sĂ€ttet, pĂ„ vilket det vardagliga affĂ€rs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna Ă€r inte sĂ„ stora i en internationell jĂ€mförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvĂ€rs över den svensk-danska grĂ€nsen. VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„dana fall hur danskar och svenskar skilljer sig Ă„t vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer Ă€r ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

Fair trade har vuxit fram med en otrolig fart de sista Ären och frÄgan Àr hur detpÄverkar producenterna, om det existerar nÄgot sÄdant som rÀttvis handel och ommarknaden kan fortsÀtta vÀxa? För att diskutera dessa frÄgor presenterasnationalekonomiska modeller, argument för och emot fair trade samt ett antalfallstudier i Àmnet. De modeller som tas upp Àr H-O modellen tillsammans medStolper-Samuelsson teoremet. De visar att fair trades framgÄng beror pÄefterfrÄgeelasticiteten av produkten i frÄga.Fair trade har en speciell marknadsstruktur och dÀr olika typer av spelaresamverkar. Det finns en konflikt mellan de som anser att fair trades ?rÀtta? vÀrdeförstörs av att livsmedelsbutiker och stora multiföretag börjar sÀlja fair tradeprodukter och de som anser att fair trade bör kunna nÄ mÀnniskor genom sÄ mÄngakanaler som möjligt.

Sedan industrialismens start har mÀnniskan pÄverkat klimatbalansen genom förbrÀnning av fossila brÀnslen. Rökgasemissionerna förorsakade av internationell sjöfart kan inte tillskrivas nÄgon sÀrskild nations ansvar pÄ grund av dess globala och komplicerade verksamhet. FN:s sjöfartsorgan IMO har sÄledes Ätagit sig ansvaret att minska sjöfartens miljöpÄverkan. Införandet av nya miljömÄl har resulterat i strÀngare globala och nationella regler som tvingar sjöfartsnÀringen till omfattande anpassningar under kort tid. Som lösning för att uppfylla kommande krav gÀllande rökgasemissioner har flertalet alternativa brÀnslen diskuterats.

The freedom of establishment is a fundamental right on the internal market which enables companies to take up and pursue activity in other member states, ?host states?, in a non discriminatory way. In situations where a company wishes to use the right to establish in a host state, complications will be discovered since the member states are applying different principles for deciding the nationality of a company. Since the Treaty of the Function of the European Union recognize both principles, and both of the legal areas company law and European international private law lack harmonization regarding companies wishing to perform such a transaction, the situation today brings the possibility that such a company could be covered by the legal system of several member states, or maybe no legal system at all.The Court of Justice of the European Union has through case law contributed to make the scope of the freedom of establishment a little bit clearer but there are still difficulties regarding situations when a company wishes to transfer its seat to another member state with a change of nationality. Today?s measures, for example the SE-company, is not enough to satisfy the companies wishing to transfer their seat to another member state.

Som tandhygienist Àr det mycket intressant att studera karies-epidemiologiska undersökningar pÄ bÄde nationell och internationell nivÄ. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva och jÀmföra kariesstatus (DMFT) hos 12-Äringar i Sverige och Irak, och nÄgra av de faktorer som kan pÄverka DMFT komponenternas roll och inverkan. För att besvara syftet anvÀndes information frÄn litteratur och tidskrifter samt WHO:s databas om lÀnderna. Resultatet visar att DMFT för 12-Äringar i Irak var 1.7 (2003) och i Sverige 1.0 (2005). DT-komponenten, d.v.s. obehandlad karies, var hög hos irakiska barn medan FT- komponenten var hög för danska barn (inga data tillgÀngliga för Sverige).

Global Reporting Initiative (GRI) Àr en oberoende internationell organisation som utfÀrdar riktlinjer för företag att följa nÀr de upprÀttar en hÄllbarhetsredovisning. Den svenska regeringen beslutade att lagstadga hÄllbarhetsredovisningen för statliga företag. Lagen började gÀlla den 1 januari 2009. GRI innehÄller tre nivÄer, A, B och C. Genom att företagen fÄr hÄllbarhetsredovisningen bestyrkt av en oberoende granskare fÄr de ett plustecken bakom bokstaven.

För pedagoger Àr det viktigt att se det som skapar framgÄng och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjÀlpa till att fördjupa förstÄelsen för vilka faktorer som frÀmjar utbildning för hÄllbar utveckling. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr viktiga för att frÀmja och förbÀttra utbildning för hÄllbar utveckling. Enligt styrdokumenten Àr hÄllbar utveckling en nödvÀndig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lÀrare, inkluderar förskollÀrare, grundskollÀrare, gymnasielÀrare, representanter frÄn HÄll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hÄllbar utveckling inom framgÄngsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanstÀlldes sedan i löpande text.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar pÄ det sociala mediet Facebook. Syftet Àr att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de lÀser och delar med sig av pÄ Facebook. Det vi vill undersöka Àr anvÀndandet av artiklar som opinionsbildande material - sÄ som krönikor, debattinlÀgg och nyheter. Fokus ligger pÄ att försöka se hur informanternas förhÄllande till deras Äsikter och vÀrderingar pÄverkas av vad de lÀser och delar pÄ Facebook, samt hur och varför de anvÀnder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 Är, bÄde kvinnor och mÀn. De övergripande frÄgestÀllningar vi ville besvara var; Varför vÀljer informanten att lÀsa artiklar pÄ Facebook? Varför vÀljer informanten att dela/dela vidare pÄ Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens Äsikter?För analysen har vi frÀmst anvÀnt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hÀmtat frÄn Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och NyhetsvÀrdering som baseras pÄ Galtung och RugeŽs kriterier för nyhetsvÀrdering, för att förklara vad de lÀser.