ProblemstÀllning: Det existerar idag en betydande forskning som berör digitala system för kunskapsöverföring. Emellertid ser vi en tydlig brist i forskningen kring anvÀndandet av de olika systemen. Detta beror till stor del pÄ problemet med att kunna mÀta att en medarbetare verkligen anvÀnder systemet för kunskapsöverföring. Genom att studera kunskapsutbytet i organisationerna hade det varit möjligt att kartlÀgga de omrÄden som pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring. FrÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring? Syfte: Syftet Àr att skapa en modell som visar de faktorer som pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring, samt att genomföra en första prövning av modellens giltighet genom en studie av tre företag.

SkönlitterÀra texter bidrar till att definiera vilka sociala identiteter, och dÀrmed könsroller, som Àr möjliga i samhÀllet (Fairclough 2010:75). Undersökningen syftar till att medvetandegöra hur könsroller, och maktstrukturer mellan dessa, reproduceras genom den grammatiska kodningen av romanpersoner i spÀnningslitteratur.Genom en anpassad systemisk-funktionell transitivitetsanalys (Halliday 2004) undersöks mÀns och kvinnors dynamiska potential, samt deras processers riktning och agentivitet. DÀrtill analyseras i vilken utstrÀckning mÀn och kvinnor nyttjar talarutrymmet i texten.Materialet bestÄr av spÀnningssekvenser ur tre romaner av Camilla LÀckberg, Stieg Larsson och Lars Kepler.Resultaten visar att kvinnor i processfördelningen framstÄr som mer dynamiska Àn mÀn, men att mÀns processer i större utstrÀckning riktar sig mot yttre deltagare och pÄverkar dessa. Kvinnor blir oftare föremÄl för andras processer och pÄverkas i lika stor mÄn som de sjÀlva kan pÄverka. MÀn dominerar Àven talarutrymmet.Slutsatsen blir att Àven om kvinnor framstÄr som mer dynamiska Àn mÀn, framstÄr mÀn som mer handlingskraftiga och förmögna till pÄverkan Àn kvinnor..

MÄnga företag vÀljer att inleda samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthÄllbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap krÀver vÀl genomtÀnkta val gÀllandepartnerorganisation, mÄlsÀttningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska varuhus arbetar med samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de tvÄ typerna av samarbeten.FrÄgorna undersöks genom intervjuer pÄ tre IKEA-varuhus, en representant frÄn IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.

Internet har utvecklats till en ?Web 2.0? version, dĂ€r nu anvĂ€ndare Ă€r interaktiva med varandra. NĂ€tverksajten Facebook, en av tjĂ€nsterna som ingĂ„r i begreppet sociala medier, har bara funnits pĂ„ Internet i nĂ„gra Ă„r och har redan över 500 miljoner anvĂ€ndare runt om i vĂ€rlden. Sociala medier Ă€r ett enkelt sĂ€tt för att skapa kontakt och tillgĂ€nglighet med sina vĂ€nner och kan bli ett verktyg för sĂ„vĂ€l privatpersoner, företag och organisationer att nĂ„ sina mĂ„lgrupper. Även de statliga verksamheterna kan anvĂ€nda sociala medier för att kommunicera med sina kunder, intressenter och allmĂ€nheten.

Ett barn som blir utsatt för övergrepp stÄr inför flera utmaningar. För det första Àr det vanligt att barnet inte berÀttar för nÄgon om det som hÀnt och pÄ sÄ sÀtt försvÄras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rÀttsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan pÄ barnet. NÀr flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsomrÄden och prioriteringar kopplas in pÄ ett och samma fall Àr det inte ovanligt att barnet kommer i klÀm. Barn har inte samma rÀttssÀkerhet som vuxna dÄ de stÄr i mentalt underlÀge i alla situationer.

MÄlet med det hÀr examensarbetet var att pÄ datorsimulerat vis placera ut ett antal spridare och göra ultraljudsavbildning pÄ dessa, och dÀrefter ur ultraljudsbilden försöka skatta hur mÄnga spridarna var. Detta Àr en början pÄ ett forskningsarbete som har som mÄl att kunna mÀta porösitet med hjÀlp av ultraljud. Tanken Àr att spridarna ska vara en förenklad modell av porösitet. För att förhoppningsvis kunna skatta egenskaperna i bilden, skattas bildens autoregressiva (AR) motsvarighet. AR-modellen skattas i sin tur med hjÀlp av minsta kvadratmetoden.

Det mest anvÀnda sÀttet för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete Àr att anvÀnda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag Àr att uppmuntra de anstÀllda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter nÄgot utöver de vanliga. Men frÄgan Àr om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivÄn med hjÀlp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka tvÄ olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen Àr baserad pÄ elva intervjuer, fyra av intervjuerna Àr genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag.

Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och Àgarna i aktiebolag har fÄtt en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen pÄ de etiska reglerna har förvrÀngts. Skandalerna har duggat tÀtt i hela vÀrlden och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte nÄgot undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.

Svensk fotboll bygger för framtiden. I Sveriges tre största stÀder byggs det fotbollsarenor för nÀrmare 2,5 miljarder kronor. Den största arenan byggs i Solna och blir den nya nationalarenan för Svensk fotboll. Göteborg river Gamla Ullevi och bereder plats för en ny frÀsch arena för storklubbarna. I Malmö har Malmö FF öppnat plÄnboken och bygger en ny arena.Nya arenor skapar nya möjligheter för Svensk fotboll.

Studien behandlar intern employer branding, företags interna arbete i syfte att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumÀrke. Intern employer branding innebÀr hur företagets ledning genom kommunikation förmedlar innehÄllet i arbetsgivarvarumÀrket till de anstÀllda för att utveckla en arbetsstyrka som Àr trogen organisationens vÀrderingar och mÄlsÀttningar. Syftet med studien var att bidra till en ökad kunskap för hur medarbetares förstÄelse av den egna organisationens varumÀrke formas inom ramen för organisationens interna kommunikation.  Resultatet samlades in genom en kvalitativ metod med sex intervjuer av medarbetare frÄn tvÄ organisationer. Vidare tolkades resultatet utifrÄn ett analytiskt ramverk och behandlades bland annat utefter en teoretisk utgÄngspunkt som berör kommunikativt lÀrande. Studiens resultat visade att företagen kommunicerar arbetsgivarvarumÀrket till medarbetarna via olika kommunikationskanaler pÄ ett flerdimensionellt och tydligt sÀtt.

I takt med den ökande globaliseringen blir det allt viktigare för organisationer att aktivt arbeta för att sÀkerstÀlla sin kompetensförsörjning. Det rÄder en brist pÄ fÀrdiga chefer och organisationer behöver dÀrför se över sin interna chefsförsörjning. Med anledning av detta har vi, med hjÀlp av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, genomfört en fallstudie av SkellefteÄ kommuns interna chefsaspirantprogram med fokus pÄ deltagarnas upplevelser av programmet och hur programmet fungerat som strategiskt verktyg i syfte att skapa fÀrdiga chefer. Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk ansats och har en kvalitativ design i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att vilja Àr nyckeln för att medarbetare ska kunna axla rollen som chef.

Svansbitning Àr ett stort problem i slaktsvinsproduktionen ur sÄvÀl djurvÀlfÀrdsmÀssig som ekonomisk synvinkel. Etiologin bakom problemet anses vara multifaktoriell och Àr ej helt utredd. Man kan dela in faktorerna i interna riskfaktorer och externa riskfaktorer. De interna riskfaktorerna avser genetiska egenskaper med avseende pÄ ras och hÀrstamning, beteende, rangordning, kön, exteriör, vikt, Älder och allmÀn hÀlsostatus. De externa riskfaktorerna avser faktorer i miljön, som belÀggningsgrad, möjlighet att böka, berikning i miljön, strömaterial, temperatur, ventilation, ljus, sÀsong pÄ Äret, boxens utformning, utfodringssystem och fodrets sammansÀttning. Detta Àr en retrospektiv studie dÀr prevalensen svansbitningar i en slaktsvinsbesÀttning har jÀmförts före och efter en Àndring i utfodringsrutiner.

Tidigare forskning frÄn andra lÀnder har visat att klass fortfarande Àr en pÄverkansfaktor vad gÀller avancemangsmöjligheter, medan vi inte har hittat nÄgon tidigare forskning pÄ svensk arbetsmarknad dÀr avancemangsmöjligheter kopplas till klass. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken pÄverkan klass har pÄ upplevda interna samt externa avancemangsmöjligheter, samt att se om det finns nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor vad gÀller upplevda avancemangsmöjligheter. Vi fokuserar endast pÄ hur individer upplever sina möjligheter till avancemang, det vill sÀga frivillig mobilitet uppÄt. VÄr uppsats bygger pÄ kvantitativa data, dÀr det datamaterial som har anvÀnts Àr frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) frÄn Är 2010. I vÄr uppsats kommer vi endast att titta pÄ individer som uppbar arbete, samt var i Äldrarna 25 till 44 Är, vid det tillfÀllet dÄ LNU 2010 genomfördes.

AffÀrssystem Àr nÄgot som företag kan anvÀnda i sin ekonomistyrning. Det som Àr gemensamt för affÀrssystem Àr att de oftast Àr standardprogram dÀr alla anvÀndare av programmen fÄr samma funktioner. Det hÀr kan leda till problem eftersom de standardiserade affÀrssystemens prestationsmÄtt kanske inte alltid kommer att stÀmma överens med de prestationsmÄtt företag vill anvÀnda sig av i sin ekonomistyrning. För att undersöka effekter ett standardiserat affÀrssystem kan fÄ pÄ företags ekonomiska styrning med hjÀlp av prestationsmÀtningssystem har vi gjort en fallstudie pÄ ett producerande företag. Vi har i vÄr undersökning funnit att man bÄde anpassar sitt prestationsmÀtningssystem efter affÀrssystemet och tvÀrtom.

Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.