Studien syftar till att undersöka vilka externa respektive interna faktorer som påverkar valet av etableringsstrategi då svenska tjänstebolag etablerar sig på den ukrainska marknaden. Med etableringsstrategi menar vi valet mellan uppköp(acquisition), kapitalallians(joint venture) eller nyetablering(green-field). I teoridelen redogör vi för de faktorer vi valt att utgå ifrån och vad tidigare forskning säger om deras inverkan på val av etableringsstrategi. De externa faktorerna är kulturella skillnader, marknad, landsrisk och produktion. De interna faktorerna är kontroll och risk, produkten och resurser.Kvalitativa intervjuer har genomförts på plats i Kiev med fem representanter som haft ledande positioner innan och under etableringen.

Syftet med denna undesökning var att ur ett ekologiskt perspektiv undersöka betydelsen av interna och externa resurser för integrationen för nyanlända flyktingar i Fagersta kommun, och om något upplevts särskilt viktigt för integrationen som bidragit till känsla av hopp och framtidstro. Två delstudier genomfördes. En kartläggning gjordes av lagar och regleringar som påverkar flyktingpolitiken samt en dokumentanalys av lokala policy- och styrdokument i Fagersta kommun. Åtta semistrukturerade ntervjuer genomfördes med fyra kvinnliga och fyra manliga flyktingar bosatta i Fagersta. Resultatet, som överensstämmer med tidigare forskning, visade att flyktingar behöver ges möjlighet att vara aktiva i sin egen anpassningsprocess.

AbstractSedan Kubas revolution 1959 har landet genomgått stora förändringar. Denna uppsatsundersöker hur utvecklingen av Kubas sjuk- och hälsovårdssystem mellan åren 1959-1996 harpåverkats av såväl interna som externa faktorer. Detta har gjorts ur ett empiriskt och ettteorikonsumerande perspektiv. Statistik har legat till grunden för den empiriska delen och deteoretiska perspektiv som används är hämtade ur legitimitetsteori, biståndsteori ochsanktionsteori. I denna uppsats har vi använt oss av ett avvikande-perspektiv på Kubas sjuk-och hälsovårdssystem.

Vårt syfte med denna uppsats är att ta fram ett teoretiskt ramverk som skapar förståelse för vilka faktorer som är relevanta vid beslut rörande ett företags strategiska profil. Detta har vi gjort genom att undersöka ett antal strategiteorier och tagit med dem som vi anser vara relevanta vid den typen av analys som vi ämnar studera. De flesta av teorierna är tämligen vedertagna strategiska teorier medan andra härrör ur beslutvetenskapliga kretsar. Eftersom det finns variabler både i den interna och i den externa omgivningen som påverkar ett företags strategiska profil redogör vi för områdena var för sig. Vidare har vi använt oss av företaget Expert som referensföretag för att ge exempel på hur det kan fungera i verkligheten.

På dagens konkurrensutsatta marknad spelar varumärken en allt större och viktigare roll i konsumenters val av produkter eller tjänster. Konsumenter vill kunna identifiera sig med sitt valda varumärke och bygga en djupare relation med det. En ny sorts varumärken, s.k. corporate brands, har vuxit fram för att tillfredställa konsumenternas behov. Men corporate branding är än så länge ny mark och sällan utövat eftersom de på många sätt är mer invecklade och svåra att bygga än de traditionella produkt-/tjänstevarumärken, då de bl.

Problemställning: Vilka är de interna samt externa kritiska faktorer som skall tas hänsyn till, vid fastställandet av en Time pacing-rytm?Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra vilka interna och externa faktorer som är kritiska, av största vikt, för fastställandet av en Time pacing-rytm i ett företag. Dessutom ämnar vi ordna dessa faktorer i en modell som skall hjälpa företag vid fastställandet av rytmen, vid användandet av Time pacing-strategin.Metod: Uppsatsen är genomförd med kvalitativ inriktning, och dess primärdata är inhämtat dels genom intervjuer med externa konsulter, dels genom intervjuer hos fallföretaget.Slutsatser: Vi har utrönt vilka de kritiska faktorerna är som påverkar Time pacing-rytmen. Detta har vi visualiserat i en modell, i vilken vi även rangordnat faktorerna kronologisk gentemot varandra. Således har vi fastslagit att det finns faktorer som är mer kritiska än andra vid fastställandet av rytmen, samt att det går att rangordna dem kronologiskt..

Under den senaste tiden har antalet av de externa köpcentrumen ökat kraftigt. Människor har blivit mer villiga att åka längre sträckor för att handla. Detta har bidragit till att de externa köpcentrumen hela tiden måste finna nya sätt att konkurera på. Denna uppsats fokuserar på konkurrensmedlen intern och extern miljö samt service och underhållning, och hur de använder sig utav dessa för att konkurera på marknaden. Teorin har valts utifrån dessa konkurrensmedel och det har genomförts en kvalitativ undersökning genom intervjuer med centrumledare för olika köpcentrum.

Livskraftiga företag har en förmåga att använda sig av externa resurser för att kunna lösa sina problem där de interna resurserna inte är tillräckliga. Småföretag har inte möjlighet att ha alla resurser själva utan måste specialisera sig för att kunna bli mer konkurrenskraftiga i en ständigt ändrande omvärld.Syftet med denna undersökning är belysa vilka olika kommunikationskanaler småföretag använder sig av och vilka faktorer som påverkar valet när de söker externa resurser. Det teoretiska ramverket består av kommunikationsprocessen och kommunikationskanaler. Kommunikationskanalerna består av nätverk, internet, mässor och reklam.  Denna kvalitativa studie är utförd på småföretag inom metallbearbetningsindustrin.

Enligt Kirsh (2010) stärker människor sin kognitiva förmåga på ett flertal sätt vid användandet av externa representationer. Inom design används externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes två workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer användes och om tillhandahållet material påverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer används men att materialet inte nödvändigtvis påverkar skapandet av fysiska externa representationer.

Sammanfattning Titel: Designutmärkelser- Designutmärkelsers effekter på vinnande företag, sett ur företagets perspektiv, med fokus på den externa och interna konkurrenskraften. Seminariedatum: 2009-01-16. Ämne/Kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivå, 15 poäng. Författare: Joakim Bergsten, Susanna Karlsson och Helena Ousbäck. Handledare: Björn Carlsson, Roland Knutsson.

Denna uppsats behandlar fenomenet organisationskultur, och undersöker hur organisationskulturen kan ha kommit att förändrats på ett företag i samband med en organisationsförändring i form av ett uppköp. Detta undersöks genom att två valda teoretiska ramverk används, och att aspekter som tid och förändring inkluderas i studien. Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie på ett enskilt företag, där semistrukturerade intervjuer av anställda gjorts.Uppsatsen syftar till att undersöka hur bättre förståelse av organisationskultur kan erhållas när en kombination av två teoretiska modeller appliceras i samband med att en organisationsförändring har skett, där det både tas hänsyn till interna nivåer och externa faktorer.Studien visade att en rad olika förändringar gällande organisationskulturen har skett efter det att organisationsförändringen har ägt rum. Studien kan sägas ha bidragit till en djupare förståelse för organisationskultur som enskilt fenomen, och hur fenomenet på olika sätt kan påverkas. .

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka rådande praxis bland konsultföretagen vad det gäller redovisningen av projekt som löper över mer än en redovisningsperiod. Vi vill klargöra hur successiv vinstavräkning går till samt varför företagen redovisar de pågående projekten på det sätt de gör. För att få en så bra bild som möjligt vill vi jämföra olika konsultbranscher och företag i olika storleksklasser för att eventuellt kunna finna likheter och skillnader i dessa variabler. Metod: För att uppfylla vårt syfte med uppsatsen och för att kunna svara på vår problemställning började vi med att studera det som var skrivet inom området. Dock fanns det inte tillräckligt med information att finna.

Extern validitet hos personlighetstest kan studeras genom att testet ställs motvariabler som mäter arbetsprestation. Syftet med studien var att undersökavaliditeten hos det arbetslivspsykologiska personlighetstestet UPP (Sjöberg,2008). Ett hundra anställda inom polisen, varav 50 kvinnor, tog testet via enInternetplatform. Som externa kriterier användes i studie 1 (N = 100)polisens lönekriterier och i studie 2 (N = 46) ett objektivt kriterium i form avantal förhör för utredare. Resultaten indikerar att vissa variabler i UPPtestetvisade tillfredsställande validitet mot de externa kriterierna.Emotionell stabilitet uppvisade tillfredsställande validitet mot kriterierna ienlighet med tidigare forskning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur en börsintroduktion påverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes på företaget Waterjet i Ronneby med hjälp av kvalitativa intervjuer med anställda på ledande positioner i organisationen. Slutsatser: Både internt och externt ser vi skillnader jämfört med hur det var före introduktionen. Den största förändringen är i den externa kommunikationen, där företaget nu måste hantera fler ägare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras på bästa vis.

CSR är en förkortning för Corporate Social responsibility och innebär kortfattat att företag eftersträvar ansvarstagande genom att arbeta med sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det finns relativt lite forskning kring den interna kommunikationen av CSR-relaterad information i jämförelse med den externa kommunikationen. Samtidigt är den interna kommunikationen av CSR-relaterad information betydelsefull för att den interaktiva kommunikationen, mellan de anställda och konsument ska vara välfungerande. Slutkonsumenter skapar sedan en huvudsaklig uppfattning om ett företag baserat på den utvärdering de gör av företagets totala verksamhet. Företag som arbetar med att kommunicera CSR-relaterad information på ett samordnat sätt genom samtliga kommunikationskanaler kan därmed skapa kundrelaterade konkurrensfördelar på marknaden.