Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Kvalitetsledning är ett ämne som företag ständigt behöver förbättra för att hålla sig uppdaterade i dagens dynamiska marknad. Företag X har på senare år vuxit organisatoriskt och gjort stora omorganiseringar, men kvalitetsarbetet på företaget har halkat efter och glidit ifrån företagets nya verksamhet, vilket bidragit till många kundreklamationer på grund av bristande kvalité.Företag X är därför i behov att uppdatera och utveckla dess kvalitetsledning för att sänka deras interna kostnader och öka kvalitén inom organisationen.Denna rapport syftar till att undersöka hur Företag X kan förbättra dess kvalitetsledning genom att undersöka teorier och litteratur inom kvalitetsledning. För detta syfte har en kvalitativ studie genomförts där data har samlats in genom 16 semi-strukturerade intervjuer inom organisationen.Det framgår att Företag X har ett grundläggande sätt att arbeta med kvalitetsledning, vilket skapar många kvalitetsbrister inom företaget.Med hjälp av det teoretiska ramverket har empirin analyserats där två rotorsaker identifierats inom Företag X; intäktsbaserad strategi samt småföretagarmentalitet i en stor organisation. Det är viktigt att Företag X utvecklar sitt kvalitetsledningsarbete genom att definiera kvalité och kommunicera detta tvärs genom hela organisationen. Företag X behöver standardisera processer och aktiviteter så att alla inom organisationen arbetar på samma sätt och mot samma mål..

Att mailservern blir överbelastat är ett stående problem hos företag. De anställda rensar sällan sina mailinkorgar som växer för varje dag. E-mail är den vanligaste interna kommunikationsmedlet som används för att skicka mail till kunder, skicka information till sina anställda men även till att fråga arbetskamraten om vart de ska äta lunch eller liknande som inte alls är arbetsrelaterat. Denna studie kommer att handla om hur man kan använda en blogg som en informationsfördelning inom ett företag, hur en blogg kan tillfredställa de behov av information som finns samt även titta på det intranät företaget använder sig utav och se vilka brister som finns.Studien har bland annat baserats på intervjuer som gjordes på utvalda anställda i ett företag. Baserat på svaren har det gett en översikt över vilken information som saknas i dagens läge i företaget trots det intranät som företaget använder sig utav.

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundläggande drivkraft för förändring. I företagsintervjun har jag använt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förändra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhållande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmåga att modernisera och möta den nya efterfrågan från en musikintresserad allmänhet. Digitaliseringen har medfört en förändrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen på 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig användarvänlighet för varje producent och konsument av musik.

I den hårda konkurrens som råder måste företag arbeta strategiskt för att minska sina kostnader och fortsätta vara konkurrenskraftiga. När det gäller kostnadsreduceringar inom logistik har vanligtvis inte emballagehanteringens bidrag till effektivisering av försörjningskedjan uppmärksammats. Det finns dock ett betydande samband mellan emballagehantering och logistikkostnader. Detta då logistikkostnaderna påverkas både direkt och indirekt av hur företag väljer att hantera och styra ett system för användning av emballage. Direkt påverkan uppkommer genom inköpskostnader och avfallshantering medan indirekt påverkan uppkommer genom paketering, fysisk distribution av emballage och kundkrav.

Syfte: Då vi har funnit att en stor del av tidigare forskning kring varumärken fokuserar på konsumentmarknaden vill vi närmare undersöka varumärkets betydelse i en industriell kontext.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom ostrukturerade och öppna intervjuer. Vi utgick från våra respondenters svar och analyserade därefter svaren med hjälp av relevanta teorier. Undersökningen har således en induktiv ansats med ett tolkande synsätt. Teoretiska perspektiv: I vår teoretiska bas har vi samlat teorier från tre olika ämnesområden; nätverksbyggande och relationsmarknadsföring, inköpsteorier samt varumärkesteorier. Dessa tre områden ligger till grund dels för vår egen förståelse för ämnet samt för hur vi tolkar och analyserar det empiriska materialet.Empiri: Vårt empiriska material består av tio djupgående intervjuer på totalt fem företag.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov.

Frågeställning: Vilken uppfattning har bankanställda om begreppet whistleblowing och begreppets användning som metod för internrapportering?Hur tror bankanställda att deras arbetssituation kommer att påverkas av användandet av whistleblowing som internrapportering?Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelsen för anställdas uppfattning om begreppet whistleblowing och användandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten.Metod: Studien utfördes med en abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anställda på tre olika banker. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod.Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska använda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte något om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De säger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera själva om det var möjligt.

I takt med att de reviderade bolagens verklighet förändras, i och med ökatinternationellt ekonomiskt utbyte, ställs också krav på revisionsprocessens anpassningtill dessa nya förhållanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvärld harlett till ett behov av effektiviseringar, något som gjorts möjligt med hjälp avinformationsteknologi, men även ett behov av harmoniserad lagstiftning då företagverkar globalt över landsgränserna.Denna harmoniserade lagstiftning har på senare tid influerats starkt av det ökade fokuspå interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandalerresulterat i starkt samhällspåverkande konkurser.I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fått större fokus irevisionen, och dels börjat präglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar,främst i form av IT-system. Det är naturligt att revisorerna själva inte besitter dentekniska detaljkunskap som många gånger krävs för att på ett tillräckligt grundligt ocheffektivt sätt utvärdera dessa IT-system, varpå man engagerar en specialist; IT-revisorn.I regleringen ställs dock utförliga krav på att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorni dennes arbete och tolka dennes resultat, detta då det alltjämt är ordinarierevisor som är ansvarig för revisionen och dess resultat. Vår fråga är således omrevisorn har tillräcklig kunskap och förståelse för att ge IT-revisorn adekvatainstruktioner och utvärdera dennes arbete.Syftet med denna frågställning är att, med regleringen på området som grund, få klarheti vad som faktiskt krävs av revisorn gällande förståelse av det arbete som en IT-revisorutför. Samtidigt ställer vi oss frågande till vad som faktiskt kan krävas av revisorn ochvari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger.Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla de förhållanden som rör IT-revisionen istörre svenska bolag och som utförs av någon av Big Four-byråerna.Vi har använt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter atttolka de svar vi fått, och få respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter påområdet utan att bli styrda och hämmade av precisa frågeställningar från vår sida.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den institutionella kontexten i Brasilien påverkar svenska företag som avser att etablera sig i landet. Utifrån detta kommer vi även belysa hur företagen bör hantera de barriärer som den nämnda kontexten kan utgöra. För detta har vi använt oss av en kvalitativ ansats och fallstudie som forskningsstrategi. Teorikapitlets kärna utgörs av ett avsnitt om institutioner där en grundläggande modell fungerar som ett verktyg för att studera hur olika institutioner påverkar ett företags engagemang i ett land. Vi har jobbat utifrån vår teoretiska syntesmodell där den externa och interna miljön med hjälp av en brygga av nätverk har hjälpt till med valet av etablering. I empirin redogörs sedan för den erfarenhet och kunskap våra fallföretag bidragit med gällande den brasilianska marknaden. Analyskapitlet binder därefter samman empiri och teori för att belysa hur företagen påverkats av den institutionella kontexten vid etablering och eventuella barriärer hanteras. Uppsatsens slutsats påvisar att den institutionella miljö Brasilien utgör är förvånansvärt stabil.

Det finns mycket litteratur som visar hur viktigt det är att företag uppnår tillväxt, både för skapandet av nya arbeten och för landet som helhet. För att företagen skall lyckas med detta är det viktigt att de vet hur de skall gå tillväga. Det är därför väldigt angeläget att klargöra vilka faktorer, eller drivkrafter som förklarar tillväxten i företagen. Syftet med den här studien är att utveckla detta kunskapsområde ytterligare genom att utveckla och testa en modell över faktorer som kan förklara tillväxt i småföretag. Metodiken för att utveckla modellen har varit deduktiv, där tidigare forskning legat till grund för modellens uppbyggnad.

En avreglerad marknad har lett till nya förutsättningar för handel med spannmål. Svenska jordbrukare har numera större möjlighet att själva påverka försäljningspriset utifrån spannmålsmarknadens fluktuationer. En globaliserad marknad där prissättningen styrs av utbud och efterfrågeförhållanden ger även de småskaliga jordbrukarna större incitament att aktivt följa prisförändringarna. Denna studie ämnar utvärdera småskaliga lantbrukare i mälardalsregionen och deras inställning till att teckna kontrakt på råvaror. Vid analys av beslutsprocessen har riskattityder utgjort en betydande faktor för studien. I studien har fyra grundliga intervjuer med småskaliga lantbrukare genomförts. Samtliga jordbrukare har liknande förutsättningar och bedriver liknande verksamheter.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den frivilliga redovisning som börsföretag lämnar i årsredovisningen, samt att identifiera egenskaper som kännetecknar företag som publicerar samma typ av frivillig redovisning och skillnader mellan företag som väljer olika typer av frivillig redovisning.Vi avser vidare att teoretiskt förklara företagens motiv för att publicera frivillig redovisning.Våra slutsatser är att företagen lämnar stora mängder frivillig redovisning av olika typer, men innehållet och formen varierar. Vi kan inte konstatera några generella mönster som kopplar redovisningstyper till företagsspecifika karakteristika. Praxis kan konstateras i den mening att många företag publicerar en viss typ av redovisning, men det finns ingen praxis för vad denna redovisning ska innehålla och hur den ska utformas. Grundläggande redovisningsprinciper som tillförlitlighet, jämförbarhet och väsentlighet är applicerbara på frivillig redovisning och bör gälla. Företagen tenderar att vara försiktiga med att redovisa detaljer om den interna verksamheten.

Syfte:Att analysera och beskriva hur strategiska modeller hanterar konkurrensdynamik Metod: I studien undersöks strategiska modellers hantering av konkurrensdynamik med fokus på IO och RBV. Detta har gjort genom en empirisk studie över ett antal betydande vetenskapliga artiklar och teorier inom respektive forskningsdisciplin. Uppsatsen har saknat en färdig analysplan, varvid vi utgått från en explorativ studie. Vi har använt oss utav en kvalitativ studie och grundad teori i analysprocessen. Utifrån det empiriska materialet har vi identifierat vissa mönster av de viktigaste förändringar och trenderna som skett mot mer dynamiska konkurrensteorier.

Bakgrund och problemDet finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde.