Elmarknaden i Sverige som sedan början av 1900-talet varit kontrollerad av staten avreglerades 1996 och öppnade för en fri konkurrens för handel med elektricitet. Negativ kritik har under de senaste åren riktats mot energibolagen där bland annat kundernas missnöje över höga priser och dålig kundservice uttryckts. Vid en avreglering kan problem uppstå då organisationen vuxit fram ur ett tänkande baserat på en monopolmarknad istället för på en konkurrensutsatt marknad. Konkurrensen och kundernas missnöje har medfört att energibolagen varit tvungna att internt ändra och anpassa sitt arbete efter marknaden och kunden. Syftet med uppsatsen är öka förståelsen för den interna kommunikationens betydelse för företag i omvandling mot en mer kund- och marknadsorienterad organisation.

Employer branding (som kan ses som ett företags arbetsgivarvarumärke) är ett begrepp som det under det senaste decenniet riktats mycket uppmärksamhet mot och i denna uppsats undersöks hur ett företags önskade interna employer brand överensstämmer med uppfattningen de anställda har om företaget i fråga. För att undersöka den interna uppfattningen har en kvantitativ undersökning genomförts i form av enkäter som sedan kompletterats med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer för att på så sätt få en djupare förståelse. Företaget som undersökts har nyligen tagit fram nya Brand Ideals som ligger till grund för deras önskade Employer Brand. Den empirska datan har tolkats utifrån de teoretiska begreppen ?värde & värdegrund?, ?företagskultur?, ?varumärke? och ?employer branding? samt tidigare forskning.

Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen.

Uppsatsens syfte är att förklara drivkrafterna som påverkade utvecklingen av den svenska marinen under åren 1999 - 2004. För att ta reda på svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom två olika perspektiv, avsikten är att ta reda på vilket perspektiv som har bäst förklaringskraft. Perspektiven baseras på två olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet.Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har även haft stor påverkan på hur marinen ser ut idag. I undersökning framgår det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning är. Flera olika påverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur hotellverksamheter praktiserar Revenue Management, genom att behandla interna och externa influenser..

Reklambrus och mediebrus är begrepp som blivit aktuella inom reklambranschen under de senaste åren. Den privata lika väl som den offentliga sfären är ständigt under attack av reklammakarnas tunga budskapsartilleri. Medborgarna har börjat bli immuna mot reklam och reklammakarna måste hitta nya vägar för att nå fram till dem. Med mer och mer reklam omkring är risken stor att övrig kommunikation inte når fram. Den kommunikation vi författare ser i det offentliga rummet är främst marknadskommunikation i form av reklam.

Syftet med denna uppsats är att hitta en innovativ definition av begreppet interna kunder samt föreslå en implementeringsstrategi för en av den svenska matvarugrossisten ICAs lagerenheter. Vi har nått våra slutsatser genom kreativa studiebesök, interaktiva intervjuer, en innovativ workshop och litteraturstudier. Vi har utgått från leanfilosofin och teorier om kulturer, förtroende och kommunikation i organisationer. Inom samtliga områden har vi stött på kopplingar till inre och yttre effektivitet. Under intervjuerna upptäckte vi att ICA står inför vissa utmaningar när det gäller de anställdas förtroende, kommunikation och individualistiska tankesätt.

Eftersom intressenter visat sig använda revisionsberättelsen som beslutsunderlag, kan en reaktion på den orena revisionsberättelsen innebära en negativ följd för företaget. Därmed har vi undersökt hur det reviderade företagets organisatoriska outcomespåverkas av den orena revisionsberättelsen. Vidare syftar även studien till att förklara hur vidtagna åtgärder begränsar effekten av den orena revisionsberättelsen. Med utgångspunkt från tidigare forskning och teori skapadesegna hypoteser. Hypoteserna menar att den orena revisionsberättelsen påverkar organisatoriska outcomes och att dessa effekter kan dämpas genom vidtagna åtgärder.För att realisera syftet genomfördes en dokumentstudie.

I takt med den ökade uppmärksamheten för miljöfrågor under det senaste årtiondet får organisationer högre krav från intressenter om att bli mer miljömedvetna. För att sedan organisationer ska kunna uppnå de miljömål som sätt upp är det nödvändigt att ha en välfungerande intern miljökommunikation. Den miljökommunikation som sker internt inom en organisation grundar sig i dess val av miljömål och miljöstrategi och i miljökommunikationsprocessen kan det uppstå både hinder och möjligheter. I denna studie används SMHI som verklighetsexempel där upplevelser och erfarenheter från intervjupersoner kopplas an till tidigare forskning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka vilka faktorer det finns som kan påverka intern miljökommunikation.SMHI står, precis som andra organisationer, inför utmaningen att på bästa sätt kommunicera miljöfrågor internt.

Årsredovisning är en lagstadgad finansiell rapport skapad för att ge intressenter inblick i företagens verksamhet. Det finns lagar över vad en årsredovisning bör innehålla för att säkerställa dess kvalitet inför dess intressenter. Trots detta uppmanas aktieägare att vara kritiska i sin läsning av årsredovisningen. Vi ställde oss frågan varför. Syftet med denna uppsats var att få en djupare förståelse för hur årsredovisningar används för att påverka aktieägare och hur kritiska aktieägare är vid läsning av årsredovisningar.Genom intervjuer och enkäter med representanter från börsnoterade företag, bolagsbevakare och aktieägare undersöktes det hur årsredovisningar används av företag och hur den påverkar vid investeringsbeslut.

Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

Idag finns krav på att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en kvalificerad revisor. Anledningen är i första hand för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Svenskt Näringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslår nu att kravet på revisionsplikt för små aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlätta för de mindre aktiebolagen.Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka konsekvenser, med avseende på kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebära för små företag, utifrån kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.Tillvägagångssättet har varit att genomföra intervjuer med två revisorer, två bankchefer samt en specialist på Skatteverket. Dessa intervjupersoner utgör de intressenter som vi tror kommer ha störst påverkan på företagen.Undersökningen visar att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebära förenklingar för företagen med avseende på t.ex.

Datum: 2013-01-18Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 HPInstitution: Akademi för hållbar-, samhälls- och teknikutveckling, HSTFörfattare: Niklas Jörgensen Julia Safarova Robin SahaTitel: Corporate Social Responsibility - En studie om hur Mälarenergi kan utveckla sitt sociala ansvarstagandeHandledare: Birgitta SchwartzNyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, Legitimitet, särkoppling, Carrolls CSR pyramid, CR innovation, CR filantropi, CR integration, kommunikation, intressenterFrågeställning: Hur kan Mälarenergi utveckla sitt CSR arbete?Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka Mälarenergis arbete inom CSR, samt ta fram förslag på hur Mälarenergi kan utveckla sitt CSR-arbete utifrån deras nuvarande arbete.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som tillämpat forskningsansatsen abduktion för att studera Mälarenergis CSR arbete. Studien innehåller två personintervjuer med Miljöchefen på Mälarenergi, vilket är vår primärkälla.Slutsats: Företag bör följa samhällets normer om ett ökat CSR ansvar. Filantropiska insatser som går i linje med ett företags kärnverksamhet eller varumärke skapar trovärdighet. Ett företag som samhället är beroende av bör inte satsa på allt för riskfyllda innovationer.

Materialhantering är den del av produktionslogistiken som hanterar det interna materialflödet, vilket innefattar intern lagerhållning och transport. Målet med den interna materialhanteringen är att säkerställa tillgången av material till produktionssystemet där hanteringen ska ske utan skador på material eller personal. I ett tillverkande företag kan en betydande del av den totala produktionskostnaden härledas till den interna materialhanteringen. Enligt Lean Production ska både transport och lagerhållning betraktas som slöseri. Det är därmed viktigt att effektivisera den interna materialhanteringen samtidigt som det inte får ske på bekostnad av sämre leveransprecision till produktionssystemet eller säkerheten.