Användningen och betydelsen av intranät, det vill säga en slags organisationsinterna webbplatser, ökar i många organisationer i takt med en ökad IT-användning när allt mer kommunikation sker via elektroniska kanaler. Fungerande intern kommunikation, inte minst ledningskommunikation, är samtidigt en förutsättning för organisering, ledning och styrning. Ju otydligare organisationens mål är ju större betydelse får en fungerande intern ledningskommunikation för att omsätta t.ex. visioner i konkreta åtgärder. Detta framstår som särskilt angeläget i offentlig förvaltning där politiska visioner, mål och prioriteringar ofta kan vara vaga eller motsägelsefulla.

Balanced Scorecard [svenska; balanserad styrning] är ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrån balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrån metodiken i balanserad styrning grundar sig företrädesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillräcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförståelse och insikt, vilket innebär att den vetenskapliga inriktningen på arbetet är hermeneutiskt. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har använt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

Nya styrmodeller inom den privata sektorn har länge varit viktig för utvecklingen och har på senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) är samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sätt att mer och mer efterlikna styrmodeller från den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig styrmodell som offentlig sektor har snappat upp är Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom Skellefteå kommun har BSC funnits under en längre tid och är en etablerad styrmodell inom kommunen.

Purpose/Aim: The aim of this essay is to study the expectations towards the launch of an intranet in a large organisation.Material/Method: A qualitative method has been used to fulfil the purpose of this essay. Indepth interviews have been made with eight informants of dioceses.Main Results: The study shows that the eight informants of dioceses all are positive towards the launch of an intranet in the organisation. They believe that it in time will lead to a more effective intern communication with less channels and more efficient messages..

Vårt examensarbete handlar om styrning av leken samt pedagogers förhållningssätt till, och tankar kring den fria leken. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Charlotte Tullgrens avhandling om makt och styrning, Den välreglerade friheten. I den empiriska delen används intervjuer med pedagoger samt observationer av barn under deras fria lek. Syftet med vår studie har varit att undersöka vilken styrning som syns i den fria leken på två förskolor och i en förskoleklass, samt vilken syn pedagogerna har på den fria leken utifrån begreppet styrning. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är: · Vilken syn har pedagogerna på den fria leken? · Vilken styrning syns i den fria leken? Resultatet av vår undersökning visar att det förekommer mycket styrning av barnens fria lek. Leken styrs av många olika faktorer och frågan är om det överhuvudtaget finns någon helt fri lek? Pedagogerna har olika uppfattning om det.

Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag är intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller är uppbyggda kring dessa typer av företag. Frågan vi ställer oss är alltså huruvida modern verksamhetsstyrning är ändamålsenlig i traditionella tillverkande företag.Syfte och metod: Syftet med den här uppsatsen är, att beskriva och analysera tillämpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. Vår empiri är baserad på sex olika kvalitativa intervjuer på företagen Cloetta Fazer, Milko och Skånemejerier.Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsättningar som tidigare och behöver därför på många plan anpassa sin styrning..

Syftet med vår uppsats är att förklara sambandet mellan relationen och de faktorer som främjar alternativt hämmar intensiteten i relationen mellan intern och externrevisorn.För att förklara de faktorer som påverkar intensiteten i relationen har vi byggt en egen teori. Vi har gjort en illustration för att förtydliga vår teori för läsaren. Vi har försökt att med hjälp av redan befintliga teorier och olika synsätt styrka vår egen teori. Teorin har sedan utmynnat i hypoteser. Vår övergripande hypotes utgår från revisorernas oberoende.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera intern benchmarking. Vi ämnar belysa hur H&M arbetar med intern benchmarking för att empiriskt utvärdera hur detta styrverktyg kan användas och utvecklas.För att uppfylla studiens syfte har författarna valt ett deduktivt angreppssätt, där teorin jämförts med de empiriska data som samlats in från och om fallföretaget. Genom att använda en kvalitativ metod har intervjufrågorna utformats utifrån den uppbyggda teoretiska referensramen. Efter sammanställning av data analyserades empirin utifrån teorin.Studien baseras till stor del på Robert Camps femfasmodell, samt Peter Southard och Diane Parentes flödesschema för benchmarkingprocessen. Även andra teorier om benchmarking behandlas i studien, liksom vidareutvecklingen till benchlearning.Insamling av empiri har skett genom fyra personliga intervjuer och en telefonintervju med anställda på detaljhandels- och modeföretaget H&M.

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestämde Svensk näringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste är bestämmelser angående intern kontroll. Intern kontroll är viktigt för alla bolag och dålig sådan anser många är en orsak till många företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lämna en rapport angående deras IK och att utvärdera sin IK för första gången.Syfte:  Syftet är att undersöka om bolagskodens införande har påverkat bolagens sätt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat på intern kontroll rapporterna samt att jämföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som även lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förändring som har skett under åren 2005-2008.Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera år så att vi kan se en förändring över tiden.

Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är:- Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning.

Det finns många kommuner i Sverige och de är politiskt styrda organisationer med många olika verksamheter som ska samverka. Det blir allt vanligare för kommuner att styra verksamheterna med det balanserade styrkortet. Styrkortet ska styra organisationen utifrån olika perspektiv som ska vara i balans. Intern kontroll är en kontrollfunktion för att säkerställa att kommunen följer de lagar och riktlinjer som finns, att de är effektiva och att de verkar förtroendeingivande mot kommunmedborgarna. Revisorer har påpekat att det finns brister i interaktionen mellan styrkort och intern kontroll inom kommuner i Sverige.

AbstractDuring the last decade the public sector has been influenced by new ways of measuring performance and governing, taking inspiration from the private sector. The Swedish municipal community Vellinge has since 2004 adopted ?The Balanced Scorecard? by Kaplan & Norton, measuring not only the financial parts but also other, important factors. The adoption took place since the Swedish government applied new demands on county councils and municipal communities through ?God ekonomisk hushållning?.

Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är:- Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning.

SammanfattningTitel:Internt kunskapsutbyte ? Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmäklarföretagNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Josefin Löflund-Wikström & Sara WennertorpHandledare:Pär Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst HollanderDatum:2014-06Syfte:Syftet med vårt arbete är att undersöka hur svenska tjänstebaserade företag på en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor.Metod:Vi har valt att intervjua ledare inom välkända fastighetsmäklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar på stor geografisk bredd. Vi har gått utanför landsgränser.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur ledningen och de anställda i två olika organisationer som använder relativt hård och relativt mjuk styrning uppfattar styrningen, om det finns några skillnader i uppfattningen, hur nöjda de anställda är med styrningen samt om deras osäkerhetstolerans har något med nöjdheten att göra. För att undersöka detta har vi gjort två små fallstudier i två olika organisationer som fick representera de två olika styrningarna. Vi har intervjuat personalchefen i den ena organisationen och prefekten i den andra organisationen. För att ta reda på de anställdas uppfattningar till vår undersökning utformade vi en enkät. Vi upptäckte att uppfattningen om styrningen kan skilja sig mellan anställda och ledare, i detta fall främst i organisationen med den hårdare styrningen.