Encounter Control är ett sammanfattande begrepp för generell styrning och kontroll av tjänsteprocesser med särskilt fokus på inslag av externa och eller interna kundinteraktioner (encounters). I dessa möten agerar kunden ofta i två olika men integrerade roller: som kund och medproducent till den efterfrågade tjänsten. Denna encounterproblematik är välkänd och men också mycket komplex. De berörda aktiviteterna inrymmer många olika problem med t.ex. mätning, analys och förbättring av både kvalitet och effektivitet.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur framgångsrika CSR-användande företag verksamma i Sverige har utformat CSR-arbetet. Utifrån denna information ska ett ramverk skapas innehållande styrverktyg och styrtekniker för att underlätta företags arbete med att styra CSR-insatser.Metod: Studien bygger på fem intervjustudier som är genomförda på fem framgångsrika företag verksamma i Sverige. Den teoretiska referensramen är framtagen genom akademiska tidsskrifter och böcker. Den empiriska datan är insamlad genom semi-strukturerade intervjuer genomförda på plats och genom telefon.Slutsats och rekommendationer: Resultatet av denna studie visar att den främsta anledningen för de undersökta företagen att arbeta med Corporate Social Responsibility bygger på ekonomiska fördelar. Intressentstyrning är den främsta faktorn för att lyckas med arbetet med Corporate Social Responsibility.

SAMMANFATTNINGProblemOECD:s upparbetade principer för bolagsstyrning har satt riktlinjer och påverkat länder i hela världen. Inom EU har också en revidering av bolagsstyrningsreglerna skett sedan den uppmärksammade Parmalat-skandalen i Italien år 2003. Sverige såsom många andra länder har valt att skärpa reglerna för internrevision och år 2005 började Svensk kod för bolagsstyrning tillämpas. En av reglerna uttrycker att bolagen som omfattas av koden och som inte redan har en intern revisionsfunktion årligen ska utvärdera om de har ett behov av en sådan.Vad karaktäriserar bolag som upplever sig ha ett behov av en intern revisionsfunktion?SyfteAtt undersöka hur stor andel av de svenska företagen (som omfattas av den svenska koden för bolagsstyrning) som har en intern revisionsfunktion.

SAMMANFATTNING  Titel:Metoder för intern redovisning i medelstora tjänsteföretag Nivå:Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi; Redovisning Författare:Dennis Gyllner & Viktor Sandén Handledare:Stig Sörling Datum:2012 - Januari Syfte:Syftet med studien är att belysa olika metoder som finns tillgängliga för intern redovisning och med utgångspunkt från dessa lyfta fram förslag på den metod som på bästa sätt levererar underlag för den ekonomiska styrningen inom medelstora tjänsteföretag. Metod:Studien bygger på ett hermenuetiskt synsätt och en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomfördes på ett semistrukturerat sätt för att ge utrymme åt respondenternas tankar och åsikter. Enkäten utformades med frisvarsfrågor för att locka respondenterna att uttrycka sina åsikter på ett fritt sätt. Resultatet av intervjuerna och enkäten redovisas i empirikapitlet och diskuteras i analysen. Resultat & slutsats:Resultatet av studien visar på att den interna redovisningen blir viktigare desto större ett tjänsteföretag blir. Detta på grund av att företagsledningen behöver ha detaljerade ekonomiska rapporter och dataunderlag till kalkyler för att kunna styra företagets verksamhet på ett bra sätt.  Detta styrks även av tidigare forskning.

Uppsatsens syfte är att undersöka om Svensk kod för bolagsstyrning har bidragit till förändringar jämfört med tidigare reglering samt praxis och om så är fallet, få en djupare förståelse för vilka dessa förändringar är. Vi kommer även att utreda vilka för- och nackdelar som Koden har fört med sig. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har genomfört tre öppna intervjuer. Vår teoretiska referensram har utgått från principal-agentteorin och självreglering. Vi har vidare beskrivit regelverket Koden samtidigt som vi har redogjort för remissinstansernas diskussion kring Kodgruppens betänkande.

Syftet är att kartlägga ekonomistyrningen i stora svenska företag, som i olika utsträckning säger sig ha slutat att använda budget som styrverktyg, och speciellt analysera hur de ersatt budgetens traditionella roller och syften. Detta har gjorts genom fallstudier av Ahlsell, Alfa Laval, Atlas Copco, Bergman & Beving, Ericsson, Handelsbanken, Trelleborg och Vattenfall. Metoden har utgått från en deduktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Budgetens traditionella syften visar sig variera i betydelse och i den roll de ges mellan de olika företagen. Vissa framstår som enklare att ersätta i en del företag, medan de i andra fyller ett större behov och därför kan tänkas utgöra ett hinder för en styrning helt utan budget.

Begreppet stress innebär en obalans mellan de krav som ställs på en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstånd är långvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och låg nivå av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlängningen utmattning. Det återfinns bevis för att starkt socialt stöd underlättar hanteringen av stress. Dock finns endast få studier på studenter.

Sedan nätets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet präglats av en västcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mångt och mycket har exkluderat en stor del av världen från att aktivt delta i informationssamhällets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad ställning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domännamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).

Den ökande graden av homogena produkter och en allt högre konkurrens mellan företag skaparett behov för företagen att differentiera sig genom service. Fler och fler företag använder sig avproduktsupportservice för att skapa konkurrensfördelar. Det är lönsamt att ha bra kundserviceeftersom det kostar mindre att göra kunderna nöjda än vad det gör att attrahera nya kunder ellerfå tillbaka kunder som företaget tidigare förlorat. Det mycket viktigt för ett företag att se tillvilka kvaliteter som ger framgångsrik personal. Bra personal har olika nyckelegenskaperberoende på vilken bransch det handlar om.

I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstå retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frågeställningar som konstruerats för att besvara syftet är i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det är som framkommer, hur det framkommer och vad det är som utelämnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  Därför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar på att skapandet av eleverna i dokumenten är kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som ställs på individen. De elever som efterfrågas i dokumenten är tänkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en självreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ändamålsenlighet, förväntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att säkra avkastningen.

Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten på arbetet de utför där hypotesen var att ett sådant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i Värmlands län genom en webbenkät. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 60,2 %. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt Socialtjänstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsområden.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkätundersökningen; 58 män och 66 kvinnor mellan åldern 20-69 år. Studien var en tvärsnittsstudie med självskattningsfrågor och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Enkäterna besvarades på arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Tidigare forskning påvisar samband mellan personlighet och stress, men få undersöker detta utifrån krav-kontroll-stödmodellen.

I framtiden är det medborgarna och inte de politiska församlingarna och deras förvaltningsorgan, som ska ha det största inflytandet. Vid en övergång från central styrning till ett ökat inflytande för medborgarna krävs ett upprätthållande av balans i styrningen, vilket är något som är centralt i den här studien. (Muhlenbock, 1999) Det finns i kommunerna ett stort behov av att få utvecklas efter egna lokala förutsättningar. Samtidigt som detta förnyelsearbete kräver tydlighet och stark ledning innebär det även en decentralisering av ansvar till den enskilda medborgaren. Undersökningen av en kultur- och fritidspeng skulle innebära en decentralisering av ansvaret till den enskilda familjen.

Statistik visar att ungefär en fjärdedel av chefer inom offentlig sektor lämnar sin befattning inom två år samt 40 procent inom fyra år. Det föreligger ett ekonomiskt problem då personalomsättning är kostsamt på flertalet sätt. Stressnivån som första linjens chefer upplever påverkar det psykiska välbefinnandet och påvisar därmed att det föreligger ett psykosocialt problem. Det är av allmän kännedom att första linjens chefer upplever svårigheter med att balansera krav från chefer och ledning med krav från medarbetare. Tidigare forskning påvisar att kontroll och stöd är viktiga faktorer för att upprätthålla en psykosocial arbetsmiljö.

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag på Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var således att dels försöka få svar på vilka kostnader som påverkats men också med hur mycket de påverkats. Koden representerar en ökad självreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt näringsliv har Koden kritiserats för att självreglering till sin natur är konkurrensbegränsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.