Som en direkt reaktion på företagsskandalerna kring millennieskiftet började arbetet med att materialisera olika idéer för hur den finansiella datan kan kvalitetssäkras. Paul Sarbanes och Michael Oxleys arbete resulterade i Sarbanes-Oxley Act (SOX) och kom att bli det regelverk som antogs den 30 juli 2002. Lagen förespråkar starkt att företagen ska stärka den interna kontrollen över de finansiella data som ligger till grund för de finansiella rapporterna.Företag som är noterade på den amerikanska börsen är idag skyldiga att följa lagen och detsamma gäller deras dotterbolag i hela världen. Det har inneburit att lagen har fått en global betydelse för finansmarknaden och påverkar även företag här i Sverige. Det svåraste för företagen har varit att ta till sig lagen.

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett chefperspektiv beskriva ochförklara hur företag inom detaljhandeln på taktisk nivå kan arbetaför att mäta och följa upp resultaten av sin interna marknadsföringmot personal med kundkontakt. Studien har en kvalitativ ansats där vi har genomfört sexsemistrukturerande intervjuer med chefer på taktisk nivå hosStadium, Bilia Väst, Affärsverken Karlskrona AB samt enkompletterande intervju med Scandinfo..

 Under de senaste åren har många olika skandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Dessa skandaler har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller och deras ekonomi. I och med alla de skandaler som har varit har många blickar riktats mot företagens revisorer och revision. Det är alltid styrelsen som har det yttersta ansvaret för verksamheten och inte externrevisorn. Ledningen kan till sin hjälp ha en internrevisor som är anställd i företaget och kontrollerar företagets verksamhet och effektivitet.

I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela räkenskapsåret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn då under året underlåter att vidta åtgärder vid misstanke om brott som denne är skyldig att vidta och även åsidosätter god revisionssed riskerar denne disciplinära påföljder från RN. En revisor riskerar även att dömas för medhjälp till bokföringsbrottet om denne har främjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrån reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien är att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall där den löpande bokföringen inte har utförts i tid.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur påverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.

De traditionella flygbolagen verkar på en marknad som kännetecknas av en ökad konkurrens. De är ofta delvis eller helt statligt ägda och präglas av tröga beslutsprocesser. På grund av sin befintliga struktur och gamla affärskultur har de svårt att konkurrera med priset som konkurrensmedel och måste därför fokusera på att skapa kundlojalitet.Uppsatsens syfte var att analysera och utvärdera SAS långsiktiga marknadsföringsstrategier genom en jämförande studie av företagets ledning, anställda samt kunder. För att belysa problemet har en gapanalys genomförts på SAS Sveriges ledning, anställda och kunder. Studiens teoridel är baserad på teorier om mervärdeskapande, organisation och lojalitet.Resultatet visar att gapet mellan SAS ledning och kunder var relativt litet då ledningen har kunskap och insikt om kundernas förväntningar på SAS tjänster.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

För att ett företag ska kunna nå sina externa kunder krävs det först att de interna relationerna mellan företagets personalgrupper prioriteras och fungerar effektivt. Ett av huvudsyftena med den interna marknadsföringen inom ett företag är att utveckla samtliga i personalens serviceinriktning, attityder och intresse för marknadsföring. Genom att skapa en attraktiv intern miljö och marknadsföring blir företaget inte bara attraktivt ut mot kunderna, utan även som arbetsgivare där de kan locka till sig samt behålla duktiga medarbetare. En effektiv intern marknadsföring kan ge företaget stora möjligheter och framgångar, men även vara problematiskt då ledning och personal kan ha olika uppfattningar och synsätt beträffande dess funktion. Med denna studie syftar vi till att synliggöra avsaknader samt glapp i Norra Västerbottens dagliga arbete för att de vidare ska kunna förbättra den interna marknadsföringen för företagets bästa. Utifrån detta syfte skapade vi problemformuleringen:Hur skiljer sig uppfattningen om den interna marknadsföringen mellan personal och ledning på Norra Västerbotten? Vi har i denna studie haft ett deduktivt förhållningssätt, där vi fördjupat våra teoretiska kunskaper, genom en fallstudie på Norra Västerbotten.

När företag får möjlighet att verka på en väl fungerande marknad med ett minimum av offentliga regleringar skapas samhällsekonomisk effektivitet. Samtidigt är förtroendet för företagen en viktig grundbult för samhällsekonomisk tillväxt - om förtroendet skadas minskar investeringsviljan, vilket på sikt skadar såväl företagens som samhällets tillväxt. Efter företagsskandaler som Enron, Trustor och Skandia har det skapats en diskussion om den interna kontrollen ? såväl nationellt som internationellt ? vilket lett till att regelverk, normbildning och praxis världen över har granskats och reviderats. Med bakgrund i detta har ?Svensk kod för bolagsstyrning? utvecklats i Sverige.

Sammanfattning Introduktion/Problembakgrund/Syfte: I januari 2011 byttes FAR?s revisionsstandarder (RS) ut mot de nya internationella standarderna, International Standards on Auditing (ISA). RS har tidigare varit baserade på ISA men med anpassade paragrafer för den svenska lagstiftningen. Numer är ISA den standarden som används i revisionsprocessen för att få en internationell samstämmighet i revisionen. Revisorns uppgift är att oberoende, med hög kompetens och till låg risk uttala sig om företags finansiella rapportering.

Titel: Revisorers arbetsuppgifter ? En kvantitativ studie om revisorers arbetsuppgifters förväntade utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten med paralleller dragna till Tyskland Författare: Bohman, Kaisa (Mälardalens högskola) Gunstad, Anna-Karin (Mälardalens högskola) Handledare: Riitta Lehtisalo Seminariedatum: 2010-06-04 Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: Revisionsplikt, revisor, revision, arbetsuppgifter, Tyskland Bakgrund: Den 1 november 2010 träder en ny lag i kraft som avser avskaffandet av revisionsplikten i Sverige för små aktiebolag. När ramverket runt revisorerna förändras måste de anpassa sig för att bli så effektiva och verksamma som möjligt. Tyskland har i dagsläget ett system där mindre aktiebolag inte behöver revidera sina räkenskaper. Sverige och Tyskland har sina rötter i kontinental redovisningstradition vilket bidrar till att Tyskland kan anses vara ett föregångsland till Sverige.

En revisor har en mängd lagar och rekommendationer att ta hänsyn till i sitt arbete. När ytterligare en lag, anmälningsplikten, kom år 1999 uppstod ett dilemma för revisorerna. Före anmälningspliktens tillkomst hade en revisor inte tillåtelse att vända sig till en åklagare, vilket nu är en skyldighet för revisorer vid misstanke om brott. Anmälningsplikten kom alltså att ställas mot tystnadsplikten. Utan tystnadsplikten vore det svårt för revisorerna att få fram den information som krävs för att en bra revision ska kunna genomföras.

Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Revisorns uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att säkerhetställa informationen. Förväntningsgapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. Förväntningsgapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision.Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar.

Inledning: Det är inte många områden som berör så många människor som livsmedel och livsmedelskonsumtion. Vi alla konsumerar olika livsmedel på ett eller annat sätt även om det är med mycket skiftande perspektiv. Det man konsumerar är heller inte statistiskt, utan förändras vid olika situationer som livet ger. Konsumtionen uppfyller olika behov hos olika individer och mycket påverkar ens val. Vägen från bonden till konsument blir allt längre som gör att konsumenter vill ha mer information om slutprodukterna för att kunna värdera produkten med sina referensramar.Bakgrund: Livsmedel som produceras och säljs i affären ska betraktas som att de är självklara att konsumera säkert.

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivå: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intäkter är ett stort problem för samhället och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar på tydliga förändringar i redovisning av löner men märks förändringar bland berörda aktörer.Frågeställning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal på Skatteverket att deras roll har påverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet är dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de påverkats av införandet av Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förändringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnå syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med både Skatteverket och större och mindre revisionsbyråer, på så vis kan vi upptäcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att få fram relevant data kopplat till vår frågeställning har vi valt att utgå från en kvalitativ studie. Då det finns få teorier att utgå från inom området har vi valt ett induktivt angreppssätt och på så sätt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland små och stora revisionsbyråer.