Sökresultat:
2647 Uppsatser om Intern redovisning - Sida 55 av 177
Finansiell riskredovisning
Forskningsproblem: De två forskningsfrågor vi utgått från i denna studie är: ? Hur ser företagens riskredovisning ut på deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvägningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar även närmare på om det kan vara lämpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga företagens riskredovisning till aktiemarknaden på deras hemsidor och att undersöka de avvägningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta är en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjälp av en enkät och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingår i vår population är alla A-listade företag på Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail på deras hemsidor.
Upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av Goodwill : sker det en kontinuerlig förbättring av redovisningen gällande upplysningskraven?
Bakgrund och problem: För att uppnå en mer jämförbar redovisning infördes nya internationella redovisningsregler av IASB. Enligt IASB är en viktig förutsättning att tillämpning sker på samma sätt och enligt samma principer för att jämförbarheten av redovisningen skall bli så bra som möjligt. Förvärvad goodwill skall i och med de nya reglerna införda år 2005 genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år och inte längre skrivas av direkt. Oavsett vilket resultat nedskrivningsprövningen ger skall företagen ge omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Flertalet studier har gjorts genom åren där resultatet visar på en förbättring gällande redovisningen av upplysningskraven men även att det fortfarande finns en stor förbättringspotential.
Ordning och reda - en studie om den interna kontrollens betydelse vid revision
I denna studie har vi undersökt vilken betydelse den interna kontrollen har för revisorn vid utförandet av en revision. Syftet med studien var att studera den praxis som revisorerna har gällande intern kontroll samt att öka förståelsen för vad de anser är viktigast i den interna kontrollen, men även hur de går tillväga om det finns brister.Det empiriska materialet insamlades genom att fyra intervjuer genomfördes med revisorer från fyra av de större revisionsbyråerna i Sverige. Intervjuerna genomfördes på respektive revisors byrå. Vi valde en kvalitativ forskningsansats eftersom vi ansåg att det var den mest lämpade metoden utifrån vårt syfte och de utgångspunkter vi hade. Vårt mål med studien var inte att generalisera vårt resultat, vi ville istället öka förståelsen för det studerade problemet.Den teoretiska referensramen utformades för det första utifrån de regler som finns för revisorerna, det vill säga Revisionsstandard i Sverige.
Kommunikation och kunskapsspridning via datoriserade medier
Uppsatsen är ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker hur wikis och bloggarförbättrar intern datoriserad kommunikation och kunskapsspridning i en IT-projektgrupp. Den kvalitativa studien genomfördes i form av personliga intervjuer med en projektledare och två systemutvecklare. Intervjuerna resulterade i empiriskt material rörande projektgruppens kommunikation och kunskapsspridning. Materialet jämfördes och analyserades mot den teoretiska referensramen och mynnade ut i ett antal slutsatser. Studien visar, bland annat, att wikis och bloggar gör information mer tillgänglig eftersom den dokumenteras på ett och samma ställe.
Det dolda problemet : - ett omedvetet förväntningsgap
Vad revision innebär är idag inte lagstadgat. Det definieras av FAR som ?att kritiskt granska, bedöma och ge utlåtande om redovisning och förvaltning? (FARs revisions-bok, 2000). Det finns däremot rekommendationer som styr revisorns arbete. Dessa rekommendationers innebörd är dock något allmänheten inte har någon större kännedom om.
Intellektuellt kapital och varumärke : Outnytjade balansposter i Föreningen Uppsalaekonomerna
Under senare år har det från många håll hävdats att redovisningen är föråldrad och ger en felaktig bild av företagens värde. Kritiker menar att det inte finns någon koppling mellan ett företags redovisade värde och dess marknadsvärde. Detta beror främst på att redovisningen inte beaktar det intellektuella kapitalet. Intellektuellt kapital består bland annat av humankapital, varumärke, patent, kundrelationer och informationssystem. Då ett varumärke kan anses vara en betydande tillgång i sig vill vi avskilja det från det intellektuella kapitalet och behandla det separat.Uppsatsens syfte är att undersöka hur intellektuellt kapital och varumärke kan aktiveras som tillgångar i Föreningen Uppsalaekonomernas redovisning och vilka monetära värden det skulle ge.
Harmoniserad intäktsredovisning för detaljhandeln -En studie av fem handelshus: ICA, COOP, Axfood, Tesco och Siba
Bakgrund: De två globala normsättarna IFRS och FASB arbetar hårt för att ta fram en förstaglobal standard om intäktsredovisning. Eftersom IFRS är principbaserad och enprincipbaserad redovisning lättare kan öka jämförbarheten är det IFRS som har fått ett störregenomslag på den internationella redovisningen.Problem: Hur en harmoniserad intäktsredovisningen skett i dagligvaruhandelsbranschen de10 senaste åren fram till den globala standardens introduktion.Syfte: Studiens syfte är att granska de utvalda koncernerna samt via teori samt empiri utredaproblematik, skillnader samt likheter i olika handelshus intäktsredovisning under åren 2003 -2012.Avgränsningar: Undersökningen relateras till intäkter som redovisas för de fem undersöktaföretagen enligt IAS 18, RR 11 och BFNAR 2003:3, men inte till IAS 11- Entreprenadavtal.Samtidigt följs redovisningen enligt IFRIC 13 och IFRIC 15.Metod: Fyra utvalda större handelshus inom dagligvaruhandelsbranschen granskas i dettaexamensarbete. De granskas under åren 2003 - 2012 för att få en god översikt av vadimplementeringen av IFRS har inneburit för harmoniseringen av den externa redovisningenavseende intäktsredovisningen utifrån en mest hermeneutiskt synpunkt men med vissaelement av de positivistiska metodernas tillvägagångssätt. Studien söker fram kvantitativ ochkvalitativ information om företagets identitet och relationen mellan företag och omvärlden,försöker använda de kvantitativa siffrorna i en positivist kvantitativ modell för branschen mendiskuterar även de viktigaste aspekterna utifrån en kvalitativ undersökning och etthermeneutisk perspektiv.Resultat: Företagets redovisning anses i större omfattning harmoniserad trots olikaföretagsidentitet. Samtidigt som den är harmoniserad kan siffrorna ha olika betydelse för olikasorters företag.Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka samma fem företag i 10 år efter att den globalastandarden för intäktsredovisning introducerats..
Ekonomisystem i kommuner: En studie av ekonomichefers krav på vad som utmärker ändamålsenliga ekonomisystem
En kommun är ett viktigt organ i vårt samhälle, kommuner i Sverige arbetar för medborgarens bästa. I en kommun utgör ekonomi och redovisning en viktig aspekt. För att inneha en fungerande ekonomi och redovisning krävs således ett ekonomisystem som möter en kommunens krav och förväntningar. Ett ekonomisystem skall verka som ett kugghjul genom hela kommunens verksamhet. Systemets syfte är att tillhandahålla kommunen med ekonomisk information, vilket sedan är en mycket värdefull grund för de beslut kommunen tar.
Vad är ekonomisk brottslighet? : En kvalitativ studie om hur en effektiv ekobrottsbekämpning bör bedrivas
Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbarsåväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiskabrottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hurekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal näringsverksamhet.För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer.
Från strategi till snickeri - en studie i internkommunikation.
I samarbete med Veidekke Skåne har vi gjort en studie om företagets internkommunikation. Veidekke Skåne har sitt huvudkontor i Lund och ingår i den norska byggkoncernen Veidekke ASA. Företaget har funnits i Skåne i fem år och växer hela tiden. Vår intention har varit att kartlägga intern- kommunikationen och ta reda på hur den fungerar. Vi har också velat belysa på vilket sätt villkoren ändras för internkommunikationen när företaget expanderar.
Byggandet av Skånes varumärke-? en undersökning utifrån ett korporativt synsätt med fokus på intern kommunikation
Syftet med uppsatsen är att undersöka varu-märkeslagets samstämmighet i synen på utvalda områden i byggandet av Skånes varumärke. Vi finner att den interna samstämmigheten inom värderingarna inom Region Skåne överlag är god, men behöver förbättras när det gäller strategin för hur visionerna för varumärket skall förverkligas. Genom att applicera den korporativa varumärkesteorin på Region Skåne finner vi även att denna har ett förklaringsvärde när det gäller att förstå och analysera en regions process med att bygga ett varumärke..
Sveriges universitets- och högskoleförbunds-modellen : Har införandet av SUHF-modellen ökat förtroendet för lärosätenas redovisning av indirekta kostnader hos forskningsfinansiärerna?
AbstraktTitel: SUHF-modellen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Ann-Sofie MagnussonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2013 ? juniSyfte: Syftet med studien är att utforska hur SUHF-modellen är uppbyggd och om övergången till SUHF-modellen har lett till att forskningsfinansiärernas förtroende för lärosätenas redovisning av indirekta kostnader har förbättrats.Metod: I studien har en hermeneutisk kvalitativ metod med förstående epistemologi använts. Metoden innehöll en induktiv empirisk prövning av problemformuleringen. Den induktiva empiriska undersökningen bestod av semi-strukturerade intervjuer med fyra lärosäten och fyra forskningsfinansiärer.Resultat och slutsats: Studien visar att SUHF-modellen inte är tillräckligt tydlig när det gäller gränsdragningen mellan vilka kostnader som är direkta respektive indirekta. Kommunikationen och samarbetet mellan parterna har ökat.
Händelser efter balansdagen : En belysning av rättsläget med ansvarsrättsligt fokus
Syftet med denna uppsats är att utreda och problematisera gällande rätt inomhändelser efter balansdagen. Vi ämnar belysa i vilken utsträckning ansvaret förredovisningsskyldige föreligger gällande det krav på information som hänför sig tillhändelser efter balansdagen, samt redogöra för vem den redovisningsskyldige kanvara. Vi vill med uppsatsen även belysa skillnaderna i informationshanteringen vidhändelser efter balansdagen för olika företag. Vi gör dock inget anspråk på att genågra uttömmande svar, utan uppsatsen är i sin helhet avsedd att lyfta fram frågorinom området..
Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt
Huruvida en person anses obegränsat eller begränsat skattskyldig i Sverige är grundläggande ur beskattningshänseende eftersom beskattningskonsekvenserna för de två grupperna skiljer sig mycket åt. En person som är obegränsat skattskyldig i Sverige är skattskyldig här för alla sina inkomster oavsett var de kommer ifrån, medan en person som är begränsat skattskyldig bara är skattskyldig för vissa inkomster med särskild anknytning hit.
Eftersom obegränsad skattskyldighet grundas på bosättning utgörs gränsen för den svenska beskattningsrätten av det skatterättsliga bosättningsbegreppet. Detta är grundläggande för fastställandet av en fysisk persons skattskyldighet. För att inte främja skatteflykt är det viktigt att reglerna om skattskyldighet inte är för snävt utformade.
Värdering till Verkligt Värde : En jämförande studie mellan värdering och fastighetsprisindex
Allt sedan 2005 skall svenska bolag noterade på börsen upprätta sin redovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS/IAS. Innan införandet av standarden redovisades förvaltningsfastigheter enbart i balansräkningen och till anskaffningsvärde med avdrag för värdeminskningar. Den nya standarden innebär dock att värdering och värdeförändring numer skall tas upp till verkligt värde i balans- och resultaträkning. Redovisning och värdering till verkligt värde för dessvärre med sig en del komplikationer. Enligt teorin förutsätter metoden en perfekt och fullständig marknad, en marknadssituation som i realiteten aldrig uppstår. Samtidigt krävs, för att överhuvudtaget kunna genomföra en värdering, antaganden om marknadsutveckling och framtida kassaflöden.