Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt
Huruvida en person anses obegränsat eller begränsat skattskyldig i Sverige är grundläggande ur beskattningshänseende eftersom beskattningskonsekvenserna för de två grupperna skiljer sig mycket åt. En person som är obegränsat skattskyldig i Sverige är skattskyldig här för alla sina inkomster oavsett var de kommer ifrån, medan en person som är begränsat skattskyldig bara är skattskyldig för vissa inkomster med särskild anknytning hit.
Eftersom obegränsad skattskyldighet grundas på bosättning utgörs gränsen för den svenska beskattningsrätten av det skatterättsliga bosättningsbegreppet. Detta är grundläggande för fastställandet av en fysisk persons skattskyldighet. För att inte främja skatteflykt är det viktigt att reglerna om skattskyldighet inte är för snävt utformade. Samtidigt är det viktigt att reglerna inte är så vitt utformade att en person som definitivt flyttat från Sverige ändå under lång tid faller in under bestämmelserna. En följd av denna avvägning har blivit att skatterättslig bosättning i Sverige inte nödvändigtvis är synonymt med fysisk bosättning, utan en person anses skatterättsligt bosatt i Sverige inte bara om han faktiskt är bosatt här, utan även om han stadigvarande vistas här eller om han har väsentlig anknytning hit och tidigare har varit bosatt här.
Var en person är bosatt är oftast självklart, och denna skattskyldighetsgrund orsakar därför sällan några problem. På senare år har det dock blivit lättare att röra sig över gränserna och det är framförallt i dessa situationer som svårigheter uppstår. Att avgöra om någon vistas stadigvarande i Sverige efter en inflyttning eller fortfarande har väsentlig anknytning till Sverige efter en utflyttning är nämligen inte lika enkelt. I takt med att den internationella rörligheten har ökat har således frågan om skattskyldighetens gränser fått både ökad aktualitet och större betydelse.
Syftet med uppsatsen är att beskriva regleringen av det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt och att analysera rättsläget. Avsikten är att redogöra för syftet bakom reglerna, dess utformning och tillämpning samt att skildra eventuella problem och oklarheter.