Our main aim with this study is to shed a light over the social workers opinions about what they believe will be the consequences of introducing Housing First in the city of Stockholm. We wanted to examine the social workers perceptions about how Housing First could change their client?s autonomy and justice. Therefor we accomplished five qualitative interviews with social workers. We analyzed our empirical material with the theoretical terms; justice, autonomy and intern role-conflict.

Bolagsstyrning och intern kontroll har diskuterats mycket de senaste åren. Företagens kontrollsystem har synats och gjorts publika på olika sätt i försök att minska risken för fel och oegentligheter. Den ökade fokuseringen på företagets kontrollprocesser är enligt många ett steg i rätt riktning för ökad tillförlitlighet och effektivitet i kontrollerna men på senare tid har man även börjat prata om värderingarnas roll i detta pussel. En förutsättning för att den interna kontrollen ska fungera är att ledningen tar ansvar för att en kultur som stödjer kontrollerna växer fram. Samtidigt finns idag behov av mer decentraliserade organisationer där anställda ges förtroende att agera. Företagen måste hitta nya former att styra företag som tar tillvara på människors förmåga och på samma gång tydliggör spelreglerna.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens.

Syfte: Denna uppsats är skriven utifrån ett genus perspektiv och behandlar främst kvinnors förhållningssätt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet gällande begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens är relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor förhåller sig till och är medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal kvinnor. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts med diverse olika informationskällor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att därefter finna en användbar teori.Resultat & slutsats: Kvinnorna i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt och att det var betydelsefullt att vårda sitt utseende.

Vårt syfte med denna studie var att kartlägga gymnasielärares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelåg några likheter/skillnader bland gymnasielärarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrån skoltillhörighet, undervisningsämne och yrkesverksamma år som lärare. För att nå vårt syfte genomförde vi en enkätstudie bland samtliga gymnasielärare på två gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielärarnas uppfattning om vilka insatser de anser bäst och vilka insatser de använder till elever som riskerar att inte nå godkänt i sina kurser. I vår studie visar resultatet, att den enskilde gymnasieläraren har makten när det gäller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har även konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas på respektive skola..

Målet med denna studie var att undersöka om hur barnens empatiska förmåga till att utläsa den rätta emotionen från ansiktsuttryck förändras från förskoleålder till mellanstadieålder. Vi testade 24 barn i ca åldern 7 och 24 barn i åldern 11 med ?Reading the mind in the eyes? test. Barnens lärare fick fylla i en frågeformulär för vart och ett av barnen, om barnens sociala kompetens och förmåga till att ta socialt initiativ. Vi tittade även efter möjliga effekter av att ha äldre syskon på barnens förmåga till att utläsa den rätta emotionen från ansiktsuttryck, eftersom andra studier har visat att social kompetens utvecklas snabbare när barn växer upp i en omgivning med äldre syskon.

Företagspolicy påverkar rekryterarens val av nya medarbetare. Detta undersöktes i en experimentell studie där 120 studenter vid Lunds universitet deltog. Hälften fick ta del av en platsannons som var antingen rättviseinriktad eller lojalitetsinriktad. Därefter fick de skatta värme- respektive kompetensfrågors lämplighet för en intervjusituation i förhållande till tjänsten. Sista steget i enkäten innehöll tre fiktiva cv:n som varierade kompetens i relation med utländskt/ svenskt namn.

I arbetet, har en jämförelse mellan STCW-95 och Högskoleförordningen genomförts, samt en intervjustudie av aktiva sjöbefäl för att undersöka om det finns en dalande tendens i nyutexaminerade fartygsbefäls kompetensnivåer.Därtill syftar arbetet till att söka förståelse för vad en styrman bör ha för kompetens för att klara sina arbetsuppgifter..

The purpose of this study is to develop and practically evaluate a new approach for the introduction of changes in internal and external processes in a customer front, but with the aim of maintaining or increasing customer perceived quality during insertion. A working model has been developed and is used in a qualitative research in the form of a case study carried out in a customer front, on a customer group in Telia's mobile customer service in Sweden. There is currently little research that has studied the implementation phase.The results of the study show that the designed working model works satisfactorily, but also that it can be developed more. Employees are satisfied and the sale was a positive boost, however, declined the customer experience a little bit. Employees raises questions as leader behavior, confidence in the group ahead, everyone's different circumstances and desire for the individual choice.The biggest challenge for future leaders will be to manage and lead continuous change.

Luleå kommuns organisation genomgår sedan år 2010 en omfattande generationsväxling som ställer höga krav på kommunens rekryteringsarbete. Kommunens arbete med att tillgodose den egna organisationens behov av kompetent personal är av ett stort värde för stadens möjligheter att utvecklas och fungera i enlighet med den kommunala visionen Luleå 2050. Syftet med denna studie är därför att skapa en översiktlig bild av Luleå kommuns behov av kompetens. Den ska även beskriva vilken kompetens som kommunens tre största förvaltningar efterfrågar under de kommande fem åren. Därefter ska förslag kunna ges till hur behovet skall kunna tillgodoses.Studien har i huvudsak genomförts med hjälp av intervjuer och djupgående litteraturstudier som sedan kompletterats med och sekundär statistik.Analysen baseras på de tre idealtyper som växer fram under studien.

ThepurposeofthisBachelor?sthesiswastoexaminetheinternalinformationmanagementatBoråsBoråsTMEABviaacasestudy.InordertoachievethispurposeanInformationAuditwasconducted.ThetheoreticalframeworkormodelfortheauditwasthatofBuchananandGibb.Dataforthestudywascollectedusingfocusgroupinterviewsandpolicydocuments.Theinterviewswereanalyzedwiththehelpofqualitativecontentanalysis.ThetheoreticalmodelofChoo?sInformationmanagementcyclewasusedtofurtherdescribetheorganizationsinternalinformationmanagement.Theresultsshowalackofpredeterminedroutinesandpoliciesregardinginformationmanagementandtheuseofinformationresources.Furthermore,theunitK:,FacebookandtheweeklyThursdaystaffmeetingwereidentifiedasthethreemostimportantresourcesforinternalinformationmanagement.Inaccordancewiththeinformationauditanorganizationdescriptionwascompletedusingpolicydocuments.Theauthoralsopresentsfoursuggestionsforactionplanswiththehelpoftheresultsofthecontentanalysis.Thestudyrevealedthattheinternalinformationmanagementwasrathergood.Thiswasduetotherathersmallsizeoftheorganizationandthatthestaffhadawellfunctioningcooperation.Thiscooperationisdescribedassomewhatproblematicasfrictionbetweensomedepartmentswasidentified..

Social kompetens är en viktig kompetens för att den handlar om socialt samspel som är oerhört centralt i vårt samhälle. Rekryterares jobb handlar om att ständigt bedöma arbetssökandes personlighet och kompetenser varav social kompetens är en av dessa. Hur rekryterare beter sig för att avgöra huruvida en person är socialt kompetent är oftast upp till rekryteraren.Syftet har varit att undersöka hur rekryterare definierar begreppet, dess betydelse i relation till andra urvalskriterier och arbetslivet och hur de sedan använder deras uppfattning om begreppet när de bedömer om en person är socialt kompetent. Denna studie syftar till att undersöka och beskriva rekryterarnas perspektiv för att fokusera på deras förståelse av begreppet och dess betydelse och som fokus för bedömningen är intervjusituationen.Detta är en kvalitativ fallstudie där empirin har insamlats genom intervjuer. Jag har intervjuat elva rekryterare på olika företag främst bemanningsföretag.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

The companies of today figures on a hardly competitive market. This makes it necessary for the company to find new way to create competition advantages. Since it is no longer enough to compete with the technical quality of the product the companies are forced to also enhance the functional quality. To accomplish this it becomes necessary for producing companies to be customer oriented. A customer oriented company culture can be reached with the help of internal marketing in which different activities work to inform and teach the employees about the company strategy and also about their own role as part-time marketers.This thesis examines Electrolux, a company which is currently striving to develop a customer oriented company culture.

IntroduktionSveriges befolkning blir allt äldre och många bor kvar i sitt hem med hjälp av kommunal hemtjänst. Flera är svårt sjuka och konsumerar mycket läkemedel. Sjuksköterskan ansvarar för ett stort antal vårdtagare och delegerar läkemedelshantering till undersköterskan. Det finns få kvalitativa studier om hur undersköterskan själv upplever läkemedelshantering i hemmen, inom kommunal hemtjänst.SyfteStudiens syfte är att beskriva undersköterskors erfarenheter och deras kompetens av läkemedelshantering med en personlig delegering inom kommunal hemtjänst.MetodTvå undersköterskor med minst femårs erfarenhet av personlig läkemedelsdelegering inom kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.