Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Bakgrund Skolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillrÀckliga ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla att förskolan medverkar till att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl. DÀrför beslutade förskoleförvaltningen att modersmÄlstödet till Malmös förskolebarn skulle förÀndras i grunden. ModersmÄlsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina sprÄk. I den mÄngkulturella förskola pedagogerna möter idag stÀlls krav och ges utmaningar i arbetet med flersprÄkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgÄtt i att undersöka utvecklingssamtalets natur i den svenska skolan. Med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie har en analys av utvecklingssamtalet med interkulturell betoning gjorts. FrÄgor som berörts Àr skolans flexibilitet och skolans kulturella kommunikationskanaler med vÄrdnadshavare. Det har Àven gjorts en jÀmförande analys gÀllande kulturella skillnader mellan olika utvecklingssamtal. Resultaten visar att fördomar gentemot invandrarförÀldrar finns pÄ flera plan i den svenska skolan.

My essay is concerned with intercultural leadership and practical knowledge. The essay is about ethical dilemmas and the diversity of issues we face constantly at the preschool. In my story I examine the different views of knowledge and the opportunities to lead people in an intercultural way, and how they relate to each other. I start by looking at the ethical ideas that form the basis for our actions and our view of knowledge. Then, I examine how the practical wisdom guides the ethical dilemmas that arise at the preschool.

Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka vad för erfarenheter de utlÀndska lÀrarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter frÄn hemlandet pÄverkar deras lÀrararbete i Sverige. Hur ?översÀtter? de sina kunskaper och konstruerar sin lÀraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en lÀraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte Àr de frÄgor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjÀlp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, anvÀnder jag Baumans teori om ?flytande? samhÀlle dÀr identitetsskapande Àr en stÀndigt pÄgÄende process.

In the context of world globalization, Sweden has today become a multicultural society, where many different cultures, religions, values and approaches are trying to co-exist. When the Swedish government's integration policy was put into effect, one sought to open the way for a more peaceful coexistence between majority and minority people. The intention was that everyone, through mutual interaction, would learn to come together and learn to respect each other's differences. It was suggested that an intercultural approach should permeate all education, including preschool activity. There are particular guidelines for a culture and tradition promotion work within the preschool in the new revised curriculum (Lpfö 98, rev.

För dagens och morgondagens barn och vuxna i det mÄngkulturella och globaliserade samhÀllet, blir kunskapen om andra kulturer helt avgörande. Det har bidragit till en förÀndring som krÀver ökad förstÄelse och medkÀnsla hos individer eftersom möten med frÀmmande kulturer har blivit en alltmer viktig del av vardagen.Detta arbete handlar om pedagogens uppdrag att arbeta med mÄngfalden, förhÄllningssÀtt, kulturell bakgrund samt samverkan. Studiens fokus har varit att undersöka hur nio förskollÀrare uppfattar om mÄngkulturella frÄgor och hur pedagoger arbetar med ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Genom kvalitativa intervjuer har förskollÀrarnas varierande uppfattningar vaskats och som sedan analyserats. Avsikten Àr att skapa utökad kunskap för att förstÄ en del av det komplexa samhÀllet.I tidigare forskning framkommer det att den mÄngkulturella utbildningen i högskolan inte kom igÄng förrÀn pÄ 1990 talet, det innebÀr att skolan lÄngsamt försöker hitta nya interkulturella former.

Denna rapport Àr en utvÀrdering av projektet JÀmlik, jÀmstÀlld och interkulturell medborgarservice inom Medborgarkontoren i Botkyrka kommun. Projektets mÄl Àr att sÀkerstÀlla att alla medborgarkontoren ger en jÀmlik medborgarservice. Projektet ska bidra med att ?medvetandegöra medarbetarna? kringjÀmstÀlldhets- och interkulturella perspektiv. SamhÀllsvÀgledarna som arbetar pÄ medborgarkontoren ger kommuninvÄnarna vÀgledning och service inom alla kommunens omrÄden.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka om och i vilken utstrÀckning elevernas bakgrund, tidigare kunskaper, erfarenheter och förutsÀttningar tas tillvara i tvÄ mÄngkulturella skolor i Göteborg. Vilka behov och förutsÀttningar flersprÄkiga elever har enligt lÀrare? Utformas interaktionen i klassrummet utifrÄn det interkulturella perspektivet? Finns det samverkan mellan modersmÄlslÀrare, andrasprÄkslÀrare och ÀmneslÀrare och hur den ser ut? Vilka Àr skolledningens tankar kring mÄngfalsarbete?Teori: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt utgör ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, enligt vilket allt lÀrande Àger rum i ett socialt sammanhang i interaktionen med andra mÀnniskor. Under vilka förhÄllanden denna interaktion sker kan vara avgörande för elevers kunskaps-, sprÄks- och identitetsutveckling. Utformas interaktion utifrÄn ett interkulturellt perspektiv Àr undervisningen gynnande för flersprÄkiga elever.

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan en mÄngkulturell skola d.v.s. en skola dÀr det finns mÄnga olika kulturer, sprÄk, etniciteter blandade LahdenperÀ & Lorentz (2010), med en skola dÀr fördelningen mellan elever som har svenska som första sprÄk och elever som har det som andra sprÄk Àr jÀmn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lÀrare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har Àven kopplat detta till vilken betydelse lÀrarna anser att elevernas första sprÄk har för lÀrande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som pÄverkar en elevs förmÄga att lÀra matematik med sÀrskilt fokus pÄ elevers första och andra sprÄk.

Syftet med denna studie Àr att, genom en textanalys, undersöka hur en lÀrobok ispanska kulturellt representerar den spansktalande vÀrlden och om deninnehÄllsmÀssigt lever upp till kursplanens krav nÀr det gÀller de kulturellaaspekterna. Det visar sig att Spanien och Latinamerika behandlasmonokulturellt och att den innehÄllsmÀssiga balansen vad gÀller kultur mellanSpanien och Latinamerika Àr svag i lÀroboken och att den inte ger utrymme fördiskussion och reflektion, vilket gör att ett stort ansvar lÀggs pÄ lÀraren för attleva upp till kursplanens krav..

I samhĂ€llet har Sverigedemokraterna (SD) vĂ€xt starkare de senaste Ă„ren. Om vi gick till val idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, dĂ€r muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Är detta ett bevis pĂ„ vilka attityder som Ă€r pĂ„ frammarsch i Sverige? VĂ„r studie undersöker vilka attityder om muslimer och i förlĂ€ngningen mot andra kulturer, nĂ„gra högstadieelever har pĂ„ tvĂ„ skolor med en mindre mĂ„ngkulturell prĂ€gel i en kommun med hög mĂ„ngkulturell karaktĂ€r.

Syfte: Det övergripande syftet Àr att genom en fallstudie undersöka huruvida irakiska förÀldrar Àr engagerade och delaktiga pÄ en svensk grundskola. Ett annat syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning en grupp av irakiska förÀldrar, som har barn i inlÀrningssvÄrigheter engagerar sig i samarbetet med skolan.FrÄgestÀllningarHur arbetar hem och skola för att kunna signalera samma budskap till barnet/eleven?Hur arbetar hem och skola för att utveckla en ömsesidig respekt, tillit och ett förtroende mellan det mÄngkulturella hemmet och skolan?Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer som Àr induktiv, vilket innebÀr att den fokuserar pÄ process, förstÄelse och tolkning. Alla personer citeras som informanter.Fem djupintervjuer med arabisk- och svensktalande irakiska förÀldrar. En intervju med en nu vuxen elev i inlÀrningssvÄrigheter som gÄtt i skola bÄde i Irak och i Sverige.Resultat: Samtliga informanter har mycket positivt att sÀga om den svenska skolan men Àven om den irakiska.

Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra tre lÀrares tankar och upplevelser kring arbetet pÄ denmÄngkulturella skolan utifrÄn ett interkulturellt perspektiv. LÀrarnas erfarenheter haranalyserats med teorier och diskuteras senare med tidigare forskning kring betydelsen av attutveckla interkulturella kompetenser och interkulturell pedagogik för att skapa interkulturellalÀrande miljöer. I och med att vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle krÀvs av skolorna att strÀvaefter dessa mÄl att uppnÄ för att motverka rasism, frÀmja respekt och tolerans bland individernai det svenska samhÀllet. Resultatet pÄvisar att lÀrarna har lite kunskap om vad interkulturalitetinnebÀr och att de kopplar begreppet till mÄngkulturalitet. FörÀldrakontakten Àr ocksÄ en stordel av det interkulturella synsÀttet för att utveckla interkulturella förstÄelse..