Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

En undersökning över hur ordet "ansvar" använts i svensk politik 1991-2013 och den förändring ordet genomgått i avsende på argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Den här uppsatsen undersöker förhållandet mellan logik, dialektik, retorik och eristik och ämnar skapa en översiktbild av de olika argumentationsteorierna genom ett konceptuellt ramverk som består av argumentationsstrategier, -taktiker och ?tekniker. Det konceptuella ramverket testas genom denna uppsats och samtidigt som den undersöker teorierna så testar teorierna det konceptuella ramverkets funktion. Uppsatsen påvisar det relationskontinuum som de olika teorierna har till varandra sett utifrån påverkans grad och förhållningssätt samtidigt som uppsatsen utvecklar ett nytt sätt att jämföra argumentationsteorier på. Uppsatsen är av normativ karaktär och argumentationsteorierna därefter.Nyckelbegrepp: logik, dialektik, retorik, eristik, strategi, taktik, teknik.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt den mångkulturella skolan tar tillvara de grundläggande värderingar som finns i julen och i fastemånaden ramadan. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen med hjälp av den explorativa intervjun. Studien visar att ingen skola arbetar aktivt eller medvetet med värdegrunden utifrån de religiösa högtiderna. Dessutom visar studien att fastemånaden ramadan inte uppmärksammas i lika stor utsträckning som julen. Detta sker på skolor där en stor del av eleverna har muslimsk bakgrund.

Mot bakgrund av globaliseringen, vårt mångkulturella samhälle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i våra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lärande inom det bildpedagogiska fältet. Sverige ligger efter länder som Storbritannien, USA och Canada där forskning och utveckling inom bildämnen med mångkultur, mångfald och identitet i fokus pågått under längre tid. Då den forskning på området som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmänhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt på bildämnet.Utifrån en fältstudie i två mångkulturella skolor undersöks på vilka sätt ett interkulturellt perspektiv kan användas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. Fältstudien bearbetas och diskuteras utifrån teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel på interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar både likheter och skillnader mellan de två skolorna men illustrerar framförallt hur mångkulturalitet kan vara olika.

Syftet med det här arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

Uppsatsen handlar om retoriken i tv-spel. I tv-spelsforskningen pågår en debatt mellan ludologin och narratologin där ludologin menar att spel ska ses som spel och inget annat ? exempelvis som en fotbollsmatch där spelet självt är det huvudsakliga innehållet och där ingen frågar efter ytterligare mening. Narratologin menar att spel i grunden är berättande eller bär på berättande drag ? att en fotbollsmatch följer en överskådlig dramaturgi och berättande mönster.

Mot bakgrund av globaliseringen, vårt mångkulturella samhälle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i våra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lärande inom det bildpedagogiska fältet. Sverige ligger efter länder som Storbritannien, USA och Canada där forskning och utveckling inom bildämnen med mångkultur, mångfald och identitet i fokus pågått under längre tid. Då den forskning på området som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmänhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt på bildämnet.Utifrån en fältstudie i två mångkulturella skolor undersöks på vilka sätt ett interkulturellt perspektiv kan användas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. Fältstudien bearbetas och diskuteras utifrån teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel på interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar både likheter och skillnader mellan de två skolorna men illustrerar framförallt hur mångkulturalitet kan vara olika.

Uppsatsen undersöker huruvida Hillary Rodham Clinton förkvinnligat sitt retoriska tillvägagångssätt eller om hennes retorik passar bättre in i den manliga senatorsrollen. Med hjälp av klusteranalys och neo-aristotelisk analysmetod, görs en jämförande analys för att söka efter skillnader och likheter i Clintons retoriska tillvägagångssätt. Materialet består av två tal som hölls vid det demokratiska konventet; 1996 (i egenskap av first lady) och 2008 (i egenskap av senator). Resultatet diskuteras sedan utifrån det genusrelaterade begreppet double bind. Analysresultatet visar på en utveckling i Clintons retorik, som generat ett stärkt primärt ethos.

Uppsatsen undersöker negativ valretorik i några utvalda valkampanjer från Nya moderaterna och Alliansen. Materialet består av tre valkampanjer, två från Nya moderaterna och en från Alliansen. Samtliga kännetecknas av användandet av negativ valretorik. De metoder och analyser som används är topikanalys, pragma-dialektisk argumentationsanalys, stilanalys och visuell retorik. Syftet med uppsatsen är att genom dessa metoder analysera valkampanjerna för att se hur negativ valretorik används som en retorisk strategi.  .

Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

Syftet med studien a?r att med utga?ngspunkt i tre svenska konfektionsfo?retags ha?llbarhetsrapporter underso?ka pa? vilket sa?tt retorik anva?nds fo?r att framsta?lla trova?rdighet. Uppsatsen har ocksa? fo?r avsikt att i detta avseende ja?mfo?ra de olika fo?retagens rapporter och identifiera om och i sa? fall vilka skillnader och likheter som ryms i deras retorik. Metoden som används är kvalitativ fallstudie da?r det tilla?mpas en retorikanalys av ha?llbarhetsrapporter.

I uppsatsen behandlas tre reklambilder för whiskey utifrån teorier om klassisk retorik, visuell retorik och semiotik. Hypotesen för whiskeyn och dess reklam är att avsändaren måste övertyga betraktaren om att åsidosätta en viss typ av negativa associationer som finns i samband med alkohol för att den ska få en önskad effekt. I uppsatsen undersöks begreppen ethos, logos och pathos i samband med bildernas retoriska utgångspunkter. Här hävdas att det finns mönster eller olika strategier och tendenser i bildernas uttryck. Dessa mönster är intressanta eftersom de positionerar whiskeyn som produkt och övertygar betraktaren om hur whiskey ska uppfattas. Retorikens utveckling beskrivs tillsammans med semiotiken och en analys presenteras i en avslutande del inspirerad av Bo Renbergs modell för retorikanalys. Generellt framhåller författaren att reklambilderna byggs upp på ett liknande sätt eftersom de tillhör samma produktkategori. Denna kategori distanserar sig i sitt budskap från andra typer av alkohol..

Hur får du ner ditt liv och din personlighet på två sidor? Och hur väl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och råd från cv-experter kritiseras. Om du är intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom området eller bara få inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration..