Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt den mÄngkulturella skolan tar tillvara de grundlÀggande vÀrderingar som finns i julen och i fastemÄnaden ramadan. Studien bygger pÄ den kvalitativa forskningsmodellen med hjÀlp av den explorativa intervjun. Studien visar att ingen skola arbetar aktivt eller medvetet med vÀrdegrunden utifrÄn de religiösa högtiderna. Dessutom visar studien att fastemÄnaden ramadan inte uppmÀrksammas i lika stor utstrÀckning som julen. Detta sker pÄ skolor dÀr en stor del av eleverna har muslimsk bakgrund.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk, godartad sjukdom som drabbar en av tio kvinnor. Sjukdomen medf?r ofta sv?ra sm?rtor och symptom vilket p?verkar flera aspekter av en kvinnas liv. Sjuksk?terskans ansvarsomr?de omv?rdnad bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt som grundar sig i att f?rs?ka f?rst? patienten och skapa delaktighet i h?lsooch sjukv?rden. Ett personcentrerat f?rh?llningss?tt beskriver vikten av att lyssna och se personen bortom sjukdomen.

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan en mÄngkulturell skola d.v.s. en skola dÀr det finns mÄnga olika kulturer, sprÄk, etniciteter blandade LahdenperÀ & Lorentz (2010), med en skola dÀr fördelningen mellan elever som har svenska som första sprÄk och elever som har det som andra sprÄk Àr jÀmn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lÀrare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har Àven kopplat detta till vilken betydelse lÀrarna anser att elevernas första sprÄk har för lÀrande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som pÄverkar en elevs förmÄga att lÀra matematik med sÀrskilt fokus pÄ elevers första och andra sprÄk.

Mitt examensarbete handlar om tre olika lÀrare pÄ tre olika skolor i centrala Malmö 2011. Mitt syfte Àr att undersöka vilken kunskap om och vilka redskap lÀraren har för att arbeta interkulturellt och vilket stöd de fÄr för detta arbete. Vilken interkulturell kompetens har lÀraren och hur ser den dagliga praktiken i klassrummet ut. Vilket förhÄllningssÀtt och attityd har lÀraren till sitt arbete i en mÄngkulturell miljö? Intresset för det hÀr Àmnet har sakta vÀxt fram under min utbildning till lÀrare och ett par Ärs erfarenhet av vikariat pÄ olika grundskolor i Malmö och anledningen till att jag gör den hÀr undersökningen nu Àr att jag snart kommer att vara lÀrare sjÀlv och vill skaffa mig förstÄelse för och kunskap om vad interkulturell pedagogik Àr.Genom att intervjua tre olika lÀrare pÄ grundskolor i centrala Malmö om hur de arbetar interkulturellt vill jag skaffa mig denna förstÄelse.

I den hÀr uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till frÀmjandet av ett etiskt reflekterande förhÄllningssÀtt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i tvÄ mÄngkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jÀmförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrÄn jag ocksÄ hÀmtar analysverktygen som delvis ligger till grund Àven i denna studie. Min studie visar pÄ bÄde likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berÀttelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar vÀrdet av att följa upp ungdomarnas egna berÀttelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehÄll.

Examensarbetets syfte har i ett första skede varit att genomföra en litteraturstudie av interkulturell forskning. UtifrÄn de fyra temana, MÄngkultur, VÀrdegrund, Demokrati och SprÄk som framkommit vid litteraturstudien har jag sedan genomfört en tematisk dokument- och intervjustudie med utgÄngspunkt frÄn de fyra kategorierna. Syftet har varit att se hur kategorierna i den interkulturella forskningen kommer till uttryck i gymnasieskolans lÀroplan och i nÄgra samhÀllslÀrares tankar kring deras egen undervisning. LÀrarnas svar relateras till vad som stÄr i lÀroplanen och till tankegÄngarna hos forskarna. En interkulturell pedagogik, lÀroplanen samt lÀrarintervjuerna beskriver hur mÄngfald utvecklar, breddar och fördjupar elevers lÀrande i vÄr mÄngkulturella kontext. Skolan behöver dock fortgÄende skapa reflektion och medvetenhet kring den kulturella mÄngfalden för att skapa förstÄelse inför elevers olikheter.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och hur vi bemöter olika kulturer i skolans vÀrld Àr av stor betydelse för hela samhÀllet. Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur sex sfi-lÀrare arbetar för att frÀmja inlÀrningsklimatet i det mÄngkulturella klassrummet. Syftet var ocksÄ att undersöka hur dessa lÀrare ser pÄ Àmnet svenska som andrasprÄk som allmÀnt tenderar att vÀrderas som ett lÄgstatusÀmne. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor utfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lÀrare pÄ sfi. Deras tankar kring Àmnet och kring sin undervisning har sedan stÀllts i relation till befintlig forskning inom interkulturell pedagogik.