This paper is intending to examine the intercultural aspects of two teaching aids used in Swedish schools today. How does the material take the students prerequisite in consideration? Is every student included in the material in order with the standpoint and laws in the Swedish school system? And if they are not, who is the outsider in this occasion? With intercultural pedagogy lies the idea that everyone is unique and that teachers has an opportunity to develop and make student grow mentally. Intercultural endeavor is to learn to accept our differences and see them as assets instead. The theory?s used in this paper in mostly the postcolonial theory with its dividing between "us" and "the others"..

Immigrationen till Sverige har ökat markant de senaste Ären. Kommuner och skolor fÄr ta emot barn och ungdomar frÄn mÄnga olika kulturer och grundsÀrskolan Àr inget undantag. PÄ grund av elevernas funktionsnedsÀttning krÀvs ofta ett mer nÀra samarbete med elevens hem, vilket stÀller andra krav pÄ speciallÀrarnas insikt och bemötande. Syftet i studien var att undersöka interkulturell kompetens hos grundsÀrskolans speciallÀrare i mötet med elever och förÀldrar av annan kulturell bakgrund. Undersökningen baseras pÄ 17 halvstrukturerade intervjuer med fokus pÄ respondenternas beskrivningar av mötet med och erfarenheter av, olika kulturbakgrunder och elever och familjers livsvÀrldar.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

SammanfattningIdag lever vi i en vÀrld som blir allt mer globaliserad dÀr mÀnniskor reser i allt större utstrÀckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrÄnkomligt att inte pÄverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie Àr att tolka och förstÄ hur doktorander pÄ nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utlÀndska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrÄn en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjÀlp av relevanta teorier och begrepp hÀmtade bl.a.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Bakgrund: För att svenska företag ska kunna ta del av de synergieffekter det innebÀr att ha mÀnniskor anstÀllda som hÀrstammar ur olika kulturer krÀvs en medvetenhet om olikheterna. Genom medvetenhet om, samt kunskap och fÀrdigheter i den andre kommunikationspartnerns kultur kan vi skaffa oss en intellektuell kommunikationsförmÄga för att först lösa de enklaste och sedan en del av de mer komplicerade problemen. Ju mer kunskap om vÄra olikheter vi införskaffar oss, desto lÀttare Àr det att förutse dessa problem och dÀrmed ha en möjlighet att undvika dem.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att skapa en ökad förstÄelse för den problematik som kan pÄverka kommunikationen mellan personer med olika kulturell bakgrund. Detta i samband med kommunikation som sker i en yrkesmÀssig kontext.Genomförande: Studien genomfördes i intervjuformmed hjÀlp av fyra personer pÄ dataföretaget UCS AB.Resultat: De kulturella faktorer som pÄverkar kommunikationen Àr uppdelningen av arbete och privatliv, anvÀndandet av Ni-formen, tvetydigheter, skÀmt och kroppssprÄket. De fördelar som kan identifieras nÀr personer med olika kulturell bakgrund kommunicerar Àr att kommunikationen blir livligare, möjligheten att fÄ uppleva hur andra kulturer lever i sin vardag samt de synergieffekter som uppstÄr dÄ var och en ser saker och ting pÄ olika sÀtt.

Svenska företag har ökat sin internationaliseringsprocess till tillvÀxtmarknader. Dessa lÀnders ekonomi har vÀxt de senaste Ärtiondena tack vare olika samhÀllsreformer. De företag som trÀder in pÄ dessa marknader stöter dock ofta pÄ en rad barriÀrer vilka generellt inkluderar sprÄkliga och kulturella faktorer. Detta faktorer pÄverkar interaktion mellan företagen och skapar hinder för interkulturell kommunikation. Vid det tillfÀllet brukar en tolk anvÀndas.

BAKGRUND:Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle vilket Àven avspeglar sig i skolan. För verksamma pedagoger innebÀr detta att ta tillvara pÄ den kulturella mÄngfalden samt att anpassa verksamheten utifrÄn elevernas olika behov och förutsÀttningar. Vi redogör i vÄr litteraturbakgrund för aktuell forskning och litteratur som berör vÄrt valdaundersökningsomrÄde. Vi har ocksÄ valt ur mÄl ur styrdokument samt kursplaner som vi anser Àr relevanta för vÄrt syfte.SYFTE:VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ pedagogers förhÄllningssÀtt till mÄngkulturalitet och hur ett sÄdant förhÄllningssÀtt tillÀmpas i skolan. Studiens syfte Àr inte att fÄ en generell uppfattning utan vi har valt att intervjua fem pedagoger som vi tror har kunskaper inom omrÄdet.METOD:Studien bygger pÄ osystematiska observationer samt delvis strukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma i Är 1-9.RESULTAT:Samtliga pedagoger har svÄrigheter med att tolka och förstÄ vad ett mÄngkulturelltförhÄllningssÀtt innebÀr.

Syftet med studien Àr att belysa hur ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar lÀrares förhÄllningssÀtt till eleverna och vilka strategier de dÄ anvÀnder i sin undervisning. I studien har lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola studerats. Deras olika förhÄllningssÀtt och strategier har undersökts för att utröna hur arbetet med elever frÄn olika bakgrunder konkret kan te sig.Studien har en kritisk hermeneutisk metodansats dÀr kvalitativa intervjuer har anvÀnts för datainsamling. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika lÀrare vid en mÄngkulturell skola. Empirin har sedan tolkats utifrÄn en hermeneutisk tolkningsprocess, dÀr empirins helhet och delar har stÀllts i förhÄllande till varandra.

Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för de kompetenser en internationellsalesmanager behöver för att hantera interkulturella möten. DÀrför ska de kulturellaskillnader som kan uppstÄ i interkulturella sammanhang samt olika sÀtt att hantera dessaundersökas. För att uppnÄ syftet med studien har följande huvudproblem formulerats: Hur pÄverkar en Salesmanagers kompetenser dennes förmÄga att hantera kulturskillnader vid kommunikation av internationell försÀljning? Det teoretiska fÀlt som anvÀnts innefattar salesmanagerns roll i en global vÀrld och de kapitalsom krÀvs av denne; kulturella lager samt interkulturell kompetens.Studiens metod har varitkvalitativ med en deduktiv ansats, kombinerat med en fallstudie pÄ Norden Machinery AB. I den empiriska delen framstÀlls respondenterna i en jÀmförelse till varandra, följt av analysendÀr empirin tolkas utifrÄn teorin.Studiens slutsats pÄvisar att en salesmanagerns kompetenser i hög grad pÄverkar dennes medvetenhet av och förmÄga att hantera de kulturella skillnader som uppstÄr vid interkulturella möten.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r globalt folkh?lsoproblem som drabbar fr?mst kvinnor och har allvarliga konsekvenser p? h?lsan. Sjuksk?terskors ansvar ?r att f?rebygga oh?lsa och har en viktig roll i att m?ta kvinnor utsatta f?r v?ld. Det kr?vs goda kunskaper och ett etiskt f?rh?llningss?tt f?r att kunna bem?ta dessa kvinnor.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieÀmnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min mÄlsÀttning var att utifrÄn lÀrarnas upplÀgg och metoder kunna dra slutsatser om hur lÀrare arbetar med den kulturella identiteten i historieÀmnet. För att fÄr svar pÄ detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lÀrare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag anvÀnde mig av var kvalitativ intervju dÀr jag intervjuade lÀrare enskilt och stÀllde övergripande frÄgor och dels följdfrÄgor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lÀrarna inte har nÄgon medveten strategi i undervisning utifrÄn elever med annan kulturell bakgrund i klassen.

Since studies points out declining interest in science among students in Swedish schools, I have in this paper chosen to examine how some students at the Social Science Programme are experiencing the lessons in Natural Science and how to make lessons more interesting according to these students.The purpose of this study was to gain a greater understanding of how teachers would develop new perspectives and tools to make lessons in Natural Science more interesting. I also wanted to investigate whether an intercultural perspective could be a possible tool to increase students? interest and motivation.As a theoretical framework, I have assumed Vygotskij's sociocultural perspective, Habermas's theory of deliberative conversations and an intercultural perspective. Through a qualitative approach, I conducted interviews with students and teachers. The main results showed that students felt that natural Science lessons were too theoretical and undemocratic and that they wanted to have more student interactions, such as discussions and group works.

Kultur Àr ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnÀmnt i de olika lÀroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssÀtt och kulturer i engelsktalande lÀnder och kunna göra jÀmförelser med egna erfarenheter, Àven kÀnna till nÄgot om vardagslivet i nÄgot land dÀr engelska anvÀnds. Det hÀr Àr mÄl som ska uppnÄs i Ärskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om lÀroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstÀmmer med vad styrdokumenten sÀger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika lÀroböcker för att se vilka engelsksprÄkiga lÀnder som representeras, hur de representeras, om eleverna fÄr insikt i den mÄngkulturalitet som finns i vÀrlden och om de Àven kan göra jÀmförelser och fÄ en förstÄelse av talad engelska i olika situationer.

Det finns indikationer pÄ att det rÄder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser pÄ sina lÀrares interkulturella kompetenser. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer dÀr elever pÄ tre olika gymnasieskolor i Malmö har fÄtt ge sina perspektiv pÄ lÀrares förhÄllningssÀtt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lÀrare. BerÀttelser om pedagoger som Àr öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mÄngfaldsarbete framkom, men det fanns Àven elever som trÀffat oengagerade lÀrare och ibland Àven fördomsfulla och rent frÀmlingsfientliga sÄdana.