Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivÄn pÄ andrasprÄksstudenters sprÄkliga kompetens i det svenska sprÄket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, dÀr det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar pÄ regeringens krav och hur kraven pÄverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de sÄ kallade StudieverkstÀderna. Uppsatsen Àr till sin karaktÀr dels en presentation eller ?positionsrapport? av verksamheternas arbete i nulÀget och dels en inventering bÄde av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna stÀller pÄ andrasprÄkselevers sprÄkkompetens.Den teoretiska grunden för uppsatsen Àr forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig Àr community of practice-teorin, som innebÀr att miljön formar grupper som hÄlls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam sprÄklig praktik forma en sÄdan sammanhÄllen grupp ? en community of practice eller sprÄkgemenskap.

Detta Àr en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svÄrigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna sÄg pÄ elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever sÄg pÄ sin skolsituation, sprÄkets betydelse för invandrarelever och förÀldrarnas pÄverkan pÄ dessa elever. Vi valde detta Àmne eftersom vi under vÄr senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. LÀroplanerna frÄn och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gÄtt frÄn att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det Àr skolans och lÀrarnas synsÀtt som Àr problemet. Vi har utgÄtt ifrÄn ett interkulturellt perspektiv.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det Àr sÄ vanligt att man som kvinna köper och lÀser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill lÀsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjÀlp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad Àr det som pÄverkar oss sÄ starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag Àr mer jÀmstÀllt inom manligt/kvinnligt men jag ifrÄgasÀtter om det Àr ett fenomen som Àven smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhÀllet ser idag annorlunda ut Àn vad den har gjort genom tiderna, men pÄ vilket sÀtt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att pÄverka kvinnor.

The area of JÀrvafÀltet in the northern parts of Stockholm is one of the many large-scale investments into Swedish residency executed in the 60?s and 70?s, and which got the name Miljonprogrammet. Not until today these buildings have been restored, and frustration has been brewing in these areas for some time. JÀrvadialogen is the name of a communication program connected to the housing restoration in the area of Husby, which is a part of JÀrvafÀltet, and functions as a promotional and informational dialogue between residents in the area and those responsible for the communication program. The cultural diversity in the area of Husby is significant, and with theories on intercultural communication, change communication and power we study the performed communicative process and the manner in which it is received.

That the Swedish society looks different depending on the location is a fact and that in turn means different schools with different conditions and resources depending on the localization. We have in this study interviewed four teachers in a high-status school and four teachers at a low-status school in a municipality south of Stockholm. The purpose of our study is to find out how teachers / educators perceive children's physical and psychological safety in their workplaces, and if there is a difference between the schools in resource allocation.In order to answer our purpose of the study, we chose to interview teachers about how the school looks for the kids in order of enough resources such as books for all, enough facilities and competent and even skilled teachers. To take into account and consider peopleÂŽs backgrounds, experiences, and cultural frames of reference is a way to interact within a respectful world, and as a good approach to educating children from all parts of the world and with all the different mental and physical difficulties. The two schools in our study show lack of resources but of different kinds.

I den svenska grundskolan har var sjunde elev en utlÀndsk bakgrund. MÄnga av dessa elever har inte uppnÄtt den nivÄ i svenska sprÄket som krÀvs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lÀrare har ett viktigt uppdrag nÀr det gÀller att ge dessa flerkulturella elever rÀtt förutsÀttningar för en lyckad skolframgÄng, trots sprÄkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssÀtt i flerkulturella klasser. Arbetet avser ocksÄ att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom Àmnet uttrycker om hur lÀrare bör anpassa undervisning och arbetssÀtt till elever med utlÀndsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av tvÄ delar.

AbstractSweden has over the past years grown into a multicultural society which has caused that people with numerous variances of religion and cultures have to interact. This essay will be based on several primary school teacher?s experiences with immigrant families. The purpose of this essay is finding out how they are introduced and integrated in Swedish primary schools by the teachers.I?ve interviewed six primary teachers that shared what they?ve experienced with immigrant families.

Bakgrund: VÄrd av patienter med smittsam lungtuberkulos har blivit allt vanligare. Ett antal fall dÀr personal smittats har förekommit i landet under de senaste Ären. MÄnga av dessa patienter har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat sprÄk Àn personalen. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med lungtuberkulos pÄ infektionsklinik. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor pÄ en infektionsklinik.

Alla barn har i förskolan rÀtt att utveckla sitt modersmÄl. I denna studie utgör fenomenet modersmÄlsstöd fallet, vilket undersökts utifrÄn: Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ förskollÀrare, tvÄ modersmÄlslÀrare och tvÄ förskolechefer uppfattar modersmÄlsstöd. Vilket görs utifrÄn följande frÄgor:Vilken betydelse ges modersmÄlstöd för flersprÄkiga barn, enligt respondenternas be-skrivning?Hur organiseras modersmÄlsstöd enligt respondenternas beskrivning?Fallstudien Àr av kvalitativ art och inspireras av fenomenografin. Valet av datainsamlingsmetod Àr intervjuer, som genomfördes med tvÄ förskollÀrare, tvÄ modersmÄlslÀrare och tvÄ förskolechefer som alla arbetar inom förskoleverksamheter dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Bakgrund: VÄrd av patienter med smittsam lungtuberkulos har blivit allt vanligare. Ett antal fall dÀr personal smittats har förekommit i landet under de senaste Ären. MÄnga av dessa patienter har en annan etnisk bakgrund och talar ett annat sprÄk Àn personalen. Syfte: Att studera sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med lungtuberkulos pÄ infektionsklinik. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor pÄ en infektionsklinik.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

Syftet med uppsatsen Àr att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgÄngspunkt frÄn Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill Àven analysera och förklara de problem som kan uppstÄ pÄ grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjÀlpa Saab och om möjligt ge rÄd till Saab om hur de kan skapa bÀttre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnÄ syftet med studien har följande forskningsfrÄga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebÀr dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har anvÀnts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens pÄverkan i team.