DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

SprÄkundervisningen skall idag leda till kommunikativ kompetens och interkulturell förstÄelse. Tidigare forskning har visat att lÀroboken har en stark stÀllning och auktoritÀr roll i engelskundervisningen. Studier har visat att etnisk tillhörighet ofta framstÀlls som traditionell och ensidig. Uppenbara rasistiska element har försvunnit men schablonmÀssiga framstÀllningar finns fortfarande kvar i lÀroböckerna.I examensarbetet studeras hur kulturella inslag med betoning pÄ etniska stereotyper och schablonmÀssiga förestÀllningar presenteras i tvÄ lÀroböcker i engelska framtagna för skolÄr nio i grundskolan. ForskningsfrÄgorna syftar till att visa hur respektive lÀrobok skildrar kulturella inslag samt om dessa innehÄller etniska stereotyper.

Denna studie behandlar fenomenet anpassning av internationell marknadskommunikation. Tidigare studier har visat pÄ att en anpassning av marknadsföring bör göras, speciellt gÀllande marknadskommunikation (Mooij, 2004). Samtidigt tas inte kulturteorier i beaktning nÀr man studerar internationell marknadsföring, vilket vi tycker Àr orovÀckande. I samband med denna studie har vi varit i kontakt med flera företag som berÀttar att de vill skapa marknadsföring som fungerar globalt, men att de inte vill anpassa sin marknadsföring. Vi tycker att det Àr av vÀrde att studera anpassning av reklambudskap och hur kulturella aspekter speglas, dÄ detta Àr av vÀrde sÄvÀl för forskare som nÀringsliv. VÄr frÄgestÀllning Àr vilket samband mellan interkulturell anpassning av reklambudskap och Hofstedes Kulturella dimensioner kan ses? VÄr teoretiska grund bestÄr av definitioner som rör Àmnena vi berör samt Hofstedes (2010) kulturella dimensioner, som ligger till grund för operationalisering och analys. Detta Àr en kvalitativ fallstudie av IKEAs katalog för vÄr 2015.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra tre lÀrares tankar och upplevelser kring arbetet pÄ denmÄngkulturella skolan utifrÄn ett interkulturellt perspektiv. LÀrarnas erfarenheter haranalyserats med teorier och diskuteras senare med tidigare forskning kring betydelsen av attutveckla interkulturella kompetenser och interkulturell pedagogik för att skapa interkulturellalÀrande miljöer. I och med att vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle krÀvs av skolorna att strÀvaefter dessa mÄl att uppnÄ för att motverka rasism, frÀmja respekt och tolerans bland individernai det svenska samhÀllet. Resultatet pÄvisar att lÀrarna har lite kunskap om vad interkulturalitetinnebÀr och att de kopplar begreppet till mÄngkulturalitet. FörÀldrakontakten Àr ocksÄ en stordel av det interkulturella synsÀttet för att utveckla interkulturella förstÄelse..

Den hÀr uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om vÀsterlÀndsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att lÀsa om svensk och europeisk historia och hur det pÄ nÄgot sÀtt pÄverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland. Vidare försöker den hÀr studien urskilja vilken pÄverkan deras arv har för förstÄelsen av vad som lÀrs ut i deras skolor. Denna uppsats tar Àven en nÀrmare titt pÄ hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras lÀroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnÄ sÄdana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013..

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur musikundervisningen i El Sistema fungerar som ett socialt verktyg med utgÄngspunkt frÄn en nyetablerad El Sistema-skola i en förort till Stockholm. Min utgÄngspunkt har varit att undersöka El  Sistemas arbetssÀtt som ett verktyg för social utveckling i samhÀllet. För att kunna göra detta har jag försökt sÀtta mig in i de bakomliggande idéerna till El Sistema och förutsÀttningarna för undervisningen. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr observationer med lÄg struktur, deltagande observationer och en semistrukturerad intervju har anvÀnds.  Undersökningen Àr gjord pÄ en nyetablerad sÄ kallad vÀxtplats inom El Sistema, Sverige,  i en mÄngkulturell förort till Stockholm.De metoder jag har anvÀnt mig av har varit deltagande observationer av musiklÀrare i den dagliga musikundervisningen pÄ en nyetablerad El Sistema-skola samt av sÄ kallades VÀnsDays, musiktrÀffar med fika för El Sistema-familjer pÄ onsdagar samt en semi-strukturerad intervju med en El Sistema-pedagog.

I lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stÀrka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhÀlle (Lpfö98). Syftet med denna studie Àr att jag med detta som utgÄngspunkt har tittat nÀrmre pÄ förskolelÀrares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelÀrare kÀnner inför de mÄngkulturella direktiven som lÀroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mÄl. Studien tar Àven upp hur förskolelÀrarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmÄga att förstÄ och leva sig in i andras kulturer och vÀrderingar.Det Àr en kvalitativ studie dÀr fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelÀrare frÄn en förutbestÀmd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelÀrare ser att förskolan besitter en mÄngfald som de ser positivt pÄ. Denna mÄngfald stÀller krav pÄ en interkulturell pedagogik hos förskolelÀrarna, för att man pÄ ett mer effektivt och medvetet sÀtt skall kunna arbeta för de mÄngkulturella direktiven som anges i Lpfö98.Slutsatserna av studien Àr att förskolelÀrarna upplever ett behov av fortbildningar i strÀvan mot ett mer interkulturellt förhÄllningssÀtt.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ grundskolors lÀrare och elevhÀlsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad mÄluppfyllelse. 1. Hur resonerar lÀrare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhÀlsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lÀrare och elevhÀlsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund anvÀnds det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Det innebÀr att lÀrande sker med utgÄngspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs Àven specialpedagogik och dess olika perspektiv.

Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sÄng, samverkan samt olika förhÄllningssÀtt som förekommer i arbetet med mÄngkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollÀrare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten pÄ förskolan och vid sÄngsamlingar. Syftet har Àven varit att undersöka vilken begreppsförstÄelse förskollÀrarna har kring nÄgra begrepp som förekommer i talet om mÄngkultur och hur den förstÄelsen pÄverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mÄngkulturellt land i mÄnga Är, men att den svenska skolan Ànnu inte kommit sÀrskilt lÄngt i sitt arbete med integration. Det har Àven framkommit att förskollÀrarna ser pÄ barnens kulturella bakgrund pÄ skilda sÀtt och att mÄngfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien Àr baserad pÄ semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollÀrare pÄ deras respektive arbetsplatser.

Studien syftar till att undersöka hur en optimal kommunikation mellan enheter i multinationella organisationer kan etableras, samt vilka möjligheter och barriĂ€rer sĂ„dana organisationer stĂ„r inför gĂ€llande kommunikation. Den teoretiska referensramen bestĂ„r av olika delar som samtliga behandlar Ă€mnet kommunikation. Tidigare forskning om interkulturell kommunikation blandas med studier om hur tekniska kommunikationsmedel pĂ„verkar kommunikationen. Även studier om sprĂ„klig mĂ„ngfald, samt en modell som beskriver kommunikationens komplexitet har anvĂ€nts.Studien Ă€r genomförd pĂ„ en kinesisk enhet i en multinationell organisation, enheten har dagligen kontakt med en annan enhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts pĂ„ plats i Kina med sex medarbetare med kinesisk bakgrund och tre medarbetare med svensk bakgrund.Studiens resultat tyder pĂ„ att multinationella organisationer stĂ„r inför svĂ„righeter med kommunikationen mellan olika enheter, bland annat pĂ„ grund av att bĂ„da parter ofta kommunicerar pĂ„ sitt andrasprĂ„k.

The aim with this essay is to emphasize the problems that ethnical belonging causes at schools today. We have chosen to examine and compare two schools with each other, one school is called ?the new school? situated in Stockholms kommun and the other school is called ?the old school? belonging to Huddinge kommun. We have had contact with these two schools for a longer period as substitutes and students. This essay is based on how these two schools prominently differ from each other.

The aim was to find out teachers in Swedish as a second language in primary schools view on how they work with a language development teaching in a multicultural environment. I did a semi-structured interview where I both made questions before the interview and also used individualized follow-up questions during my interview. I did that because I really wanted to get answers to the subject and the aim of the essay. Two teachers in Swedish as a second language have been interviewed. The result shows that a holistic approach to language development is important, where great emphasis lies on understanding. Teachers say that communication and interaction are key factors and that it is important with good linguistically appropriate and understandable texts where the words/concepts are learned and used in the right context. .

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med hjÀlp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lÀrares uppfattning om nyanlÀnda elevers förkunskaper sÄ att lÀraren kan frÀmja nyanlÀnda elevers skolutveckling. Hur förhÄller sig lÀrarna till de nyanlÀnda elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? VÄrt resultat visar att det inte Àr sjÀlvklart att alla lÀrare arbetar för att ta tillvara pÄ de nyanlÀnda elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer dÀremot att det Àr viktigt att ha samverkan med modersmÄlslÀrarna för att kartlÀgga nyanlÀnda elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lÀrarnas förhÄllningssÀtt som kan pÄverka hur de nyanlÀnda elevernas förkunskaper integreras i undervisningen.

The purpose of this study was to describe, understand and analyze the thought behind the perception amongst pedagoguesÂŽ on multicultural work in preschools, based on an intercultural perspective. In this study, I questioned the pedagoguesÂŽ view on the work in preschools that prepares children for a life in a multicultural society and also the way they describe the cultural challenges.The study was accomplished and questions were answered by studying current literature and previous research in the field. I also interviewed four pedagogues from two different preschools located in separate areas.This study shows that many opinions that pedagogues expressed in the interviews can be traced back to an ?us vs. them? perspective, in which your own culture, the Swedish one in this case, is the most critical and should receive the greatest attention in preschool.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken bild som ges av vĂ€rldens engelsksprĂ„kiga lĂ€nder i lĂ€romedel i engelska för Ă„ren 6-9. Undersökningen fokuserade pĂ„ kultursyn och interkulturalitet. Den valda metoden för undersökningen var en textanalys av de texter i lĂ€romedlen som behandlade nĂ„got engelsksprĂ„kigt land. Analysen visade att majoriteten av texterna hade koppling till Storbritannien eller USA och att dessa lĂ€nder skildrades inifrĂ„n genom exempelvis skönlitteratur, tidningsartiklar och berĂ€ttarröster frĂ„n landet i frĂ„ga. Övriga engelsksprĂ„kiga lĂ€nder förekom i betydligt mindre utstrĂ€ckning och skildrades mestadels utifrĂ„n genom faktatexter om landet i frĂ„ga.