Syftet med detta arbete var att, mot bakgrund av en samtid som beskrivits som posttraditionell,undersöka hur skolämnet slöjd, som ett ifrågasatt ämne förknippat med traditionella hantverk, skrivsfram och motiveras i LGR11. Genom en kritisk diskursanalys av syftesdelen i kursplanen ochmotsvarande avsnitt i kommentarmaterialet till denna, undersöktes materialet utifrån tre olikadimensioner. Dessa relaterades sedan till varandra och Interdiskursivitet, samt inflytande av tendenseri det som ? utifrån sociologisk samtidsteori ? beskrivits som senmoderniteten, spårades i texterna.Analysen visade att slöjdämnets styrdokument på olika sätt försöker överbrygga en upplevd konfliktmellan bland annat teori och praktik respektive nutid och tradition samt att kommentarmaterialet på enoch samma gång strävar efter att styra lärarnas undervisning och förändra det sätt de talar om slöjd ? isyfte att uppnå ökad likvärdighet och att skapa goda språkrör för ämnet. Vidare upptäcktes en hög gradav Interdiskursivitet mellan slöjdtexterna och EU.s nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Denna studie utgår från tre fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer som betraktar sig själva som queera. Syftet har varit att analysera positioneringar i relation till diskurser som konstituerar kön, sexualitet och relationer, och hur dessa positioneringar och diskurser konstrueras språkligt. Feminist Post-structuralist Discourse Analysis har använts som teori och metod, kompletterad med en analys utifrån systemisk-funktionell grammatik. Analysen har visat hur deltagarna genomgående konstruerar ett ifrågasättande av normer som organiserar och kategoriserar kön, sexualitet och relationer. Utifrån queer positionering har kön och sexualitet genom agentiva verbprocesser konstruerats som dynamiska och mångfaldiga.

Arbetet för rika odlingslandskap i Sverige har pågått under 15 år efter antagandet av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Trots det bedöms målet inte vara nåbart till 2020, det år riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda till. Syftet med uppsatsen är att analysera hur rådande diskurser påverkar möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet, utifrån hur det framställs i politiska texter. För att ta reda på det görs en diskursanalys av fyra politiska dokument, med utgångspunkt i att språket har stor betydelse för vad texterna förmedlar och hur det görs. Därför grans-kas texternas språkliga innehåll, både det som nämns och utelämnas i dokumenten. Diskursanalysen utgår från vilken syn som förmedlas på människan, naturen och förändring i texterna om miljökvalitetsmålet.

Uppsatsens syfte är att kritiskt granska och analysera debatten om införande av sprutbyte i Göteborg med kritisk diskursanalys. Genom att använda kritisk diskursanalys var ambitionen att granska hur olika aktörer i media debatten talar om sprututbytesprogram och hur dessa konstruktioner kan öka förståelsen av fenomenet sprututbytesprogram.Uppsatsens delfrågor var: Vilka aktörer deltar i debatten, hur framställs sprututbytesverksamheten och dess användare? Vilka argument används? Vilka övergripande diskurser kring SBP kan vi identifiera i argumentationen? Hur förs den diskursiva kampen i debatten om sprutbyte?Det empiriska materialet utgjordes huvudsakligen av artiklar i lokal dags- och kvällspress samt intervjuer.Som teori och metod har kritisk diskursanalys använts. Utgångspunkten var Faircloughs tredimensionella modell, bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Analysverktyg som användes var Interdiskursivitet, intertextualitet, genre, transivitet och modalitet.Studiens resultat visar dels att politiker och läkare är de huvudsakliga aktörerna i debatten.

I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV.Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund..

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Ida Redhammar var barnmorska och verkade i Älvsborgs län åren 1917-1941. Dagböcker från hennes förrättningar har inspirerat till denna uppsats. Syftet är att analysera en barnmorskas utbildning, arbete och villkor i början av 1900-talet. Metoden är en kritisk diskursanalys som gjorts efter en innehållsanalys av barnmorskereglementet och läroboken som användes vid Ida Redhammars utbildning på barnmorskeläroanstalten i Göteborg 1916. Resultatet presenteras som fyra teman i vilka olika diskurser ryms och det finns en Interdiskursivitet inom varje tema. Temana är: 1.

Denna studie fokuserar på relationen mellan migration, identitet och skrivande i en svensk-turkisk migrationskontext. Abdullah Yücel var en av de första som emigrerade till Sverige 1965 från Kulu i Turkiet och blev en nyckelperson bland kuluturkarna i Sverige, bland annat genom sina dikter. Genom en diskursanalys av Yücels poesi är studiens syfte att diskursivt analysera migrationens konsekvenser för identitetsskapandet i den svensk-turkiska migrationskontexten. Teoretisk utgångspunkt är framför allt Parks begrepp ?the marginal man?.

Drawing on theories of ethnic representations in mainstream news media and racial discrimination (van Dijk 2000, Hultén 2006, Husband & Downing 2005, Wodak 2011), and using methods of critical discourse analysis (mainly van Dijk 1993, 1991, Fairclough 1995) this bachelor thesis aims to investigate the inter-textual and inter-discursive relationship between selected editorial and opinion pieces written by three mainstream right wing ?symbolic elites? and the xenophobic blog ?Avpixlat?. The three selected symbolic elites are: Per Gudmundsson, editorial writer at the second largest Swedish newspaper SvD, Andreas Johansson Heinö, academic with a P.H.D. in political science, specialized on issues of integration and ethnic relations, and Paulina Neuding, editorial writer at SvD and editor in chief for right-wing oriented magazine Neo. All three are actively taking part in the mediated discussion of ethnic relations in Sweden from a liberal-conservative perspective.

Sedan 1980-talet har en marknadsanpassning präglat offentlig sektor, här i Sverige liksom i många andra västländer. New Public Management (NPM) har i litteraturen blivit den förhärskande benämningen för de nya styrprinciperna, och tidigare forskning har visat att ett medföljande särskilt språkbruk med fokus på inte minst ekonomi komplicerar arbetsuppgifterna på den offentliga arbetsplatsen. Forskningen har ofta fokuserat på vårdgivande verksamheter, men i den här undersökningen är Arbetsförmedlingen studieobjekt. Den övergripande forskningsfrågan handlar om med vilken precision och tillfredsställelse som NPM-språket fungerar i internkommunikationen. Fem arbetsförmedlare i Göteborg har intervjuats.