Bakgrund & problem: Tobias Svanström har i sin doktorsavhandling utfört en studie om hur små och medelstora företag kommer att efterfråga och använda revision samt rådgivningstjänster efter avskaffandet av revisionsplikten. Svanströms studie visade att omkring 60 procent av samtliga företag kommer behålla revision trots att lagkrav saknas. Avskaffandet av revisionsplikten förväntades enligt angivelser från riksdagen beröra 70 procent av Sveriges företag vilket motsvarade omkring 250 000 små aktiebolag. År 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för småföretag. Avskaffandet av revisionsplikten förändrade inte omfattning på revisionen och revisorns arbete, utan det blev avgörande för om företag fick välja bort revision.

Inledning: Ett företag som sponsrar en känd person förknippas starkt med denna. Tidigare forskning har visat att det finns en positiv påverkan på aktiepriset och avkastningen hos företag som tecknar sponsringsavtal med kända personer.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av eventstudiemetoden undersöka huruvida tio oväntade händelser relaterade till tre idrottare påverkat aktievärdet för Nike Inc.Teori: Den effektiva marknadshypotesen bygger på antagandet att finansiella marknader är effektiva och att all information finns tillgänglig vilket i sin tur exakt återspeglas i priset på en tillgång. Det finns empiriska belägg för att marknaden inte alltid kan sägas vara effektiv som effektiva marknadshypotesen hävdar, något som teoretiskt kallas för anomali.Metod: Denna studie antar ett deduktivt angreppssätt och har en kvantitativ inriktning. Eventstudiemetoden används för att mäta den tänkbara effekt som en oväntad händelse har på företagets värde. Aktieprisförändringen undersöks genom den kumulativa onormala avkastningen (CAR) och hypotesprövningar görs för att nå en slutsats på syftet och problemformulering.Slutsats: Vi har utfört undersökningen i enlighet med eventstudiemetoden och kommit fram till att 9 av 10 oväntade händelser påverkar aktievärdet för Nike Inc.

Finansieringslitteraturen tar upp betydelsen av att lägga upp sin kapitalstruktur på det sätt som gynnar företaget optimalt. Att finna den optimala kapitalstrukturen eftersträvas eftersom det sänker kapitalkostnaden och är en betydelsefull faktor i företagens framtida lönsamhet. Framförallt har två teorier, trade-offteorin och pecking orderteorin, nått allmän acceptans inom forskningen på detta område och ett flertal studier har genomförts på olika marknader runt omkring i världen för att undersöka teoriernas tillförlitlighet. Denna studie granskar dessa två teoriers tillämpbarhet på den svenska och finska marknadens företag, inför en stundande sammanslagning av de nordiska börslistorna. Slumpmässigt har 60 företag som är noterade på Stockholmsbörsen och 60 företag från Helsingforsbörsen valts ut som föremål för studien, där empirin är hämtad ur företagens årsredovisningar.

Globaliseringen har bidragit till svenska företags etablering på utländska marknader och en etablering kan ibland vara en riskfylld process där företagen möter diverse svårigheter som kan bero på hinder i form av nya förutsättningar och regelverk som företag inte är vana vid från hemmamarknaden. Det här har lett till frågeställningen om hur detaljhandelsföretag hanterat den osäkerhet som uppkommer i samband med en utlandsetablering.Genom att studera några detaljhandelsföretags etableringsprocesser i Ryssland var syftet att identifiera de förutsättningar på den nya marknaden som har påverkat företagen samt hur de i praktiken har hanterat dessa för att minska osäkerheten under etableringen. Representanter för Gul & Blå, IKEA, Oriflame, Terrakultur och Swedfund intervjuades angående deras etableringar i Ryssland.Utifrån de valda teorierna rörande internationaliseringsprocesser, vilka härrör från Dunnings OLI-teori, transaktionskostnadsteorin, Uppsalaskolans nätverksteori, Porters etableringshinder samt teorier om kulturavstånd, genomfördes analysen i förhållande till empirin.De förutsättningar som påverkar företagen på den nya marknaden är främst byråkrati, korruption och nödvändigheten att ha relationer med andra aktörer på marknaden. Undersökningen har visat att företagen hanterar osäkerhet genom att ha kontroll över verksamheten där närvaro på den nya marknaden genom nybildning av bolag är en väsentlig del. Genom att företag har kunskap om och erfarenhet från marknaden sedan tidigare, tillgång till goda relationer, anpassning till gällande marknad, engagemang och tålamod samt med uppdatering av de snabba lagförändringarna, kan de justera sitt agerande i osäkerhetsreducerande syfte..

Problem: Allt fler marknader uppvisar idag en större tillgång än efterfrågan och konkurrensen blir hårdare, dagligvarumarknaden inberäknad. Ett sätt att möta den hårdnande konkurrensen för ett företag är att investera i sina befintliga kunder. Med bakgrund av detta är det intressant att undersöka om dagligvaruhandelns egna varumärken kan användas som ett verktyg för att stärka kundlojaliteten. I våra undersökningar, inför denna uppsats, har vi inte funnit någon forskning som, ur ett kundperspektiv, granskar hur dagligvaruhandelns egna varumärken påverkar kundlojaliteten. Avsaknaden av forskning inom detta ämne, tillsammans med övertygelsen att kundens perspektiv är avgörande för utvecklingen, motiverade oss i vårt val av ämne.Syfte: Uppsatsens syfte är, att ur ett kundperspektiv undersöka vilken betydelse dagligvaruhandelns egna varumärken har för kunderna, såväl som för kundlojaliteten.Metod: Uppsatsen grundas på teorier kring varumärke, lojalitet, positionering och profilering.

Den tekniska utvecklingen har skapat oändliga möjligheter, men också orsakat svårigheter vilka idag försöks lösas. En av dessa är den elektroniska handeln vilken ständigt ökar i omfattning och betydelse, och som har skapat nya marknader och nya sätt att bedriva affärsverksamhet på. Samtidigt har regeringar i denna utvecklings eftervågor blivit tvungna att se över den reglering som idag gäller då de nya strukturer som uppstått inte alltid är i överensstämmelse med de regelverk som finns. Inom inkomstskatterätten har begreppet fast driftställe kommit att få en ny aktualitet i och med att de transaktioner som sker genom e-handeln sker utan någon egentligen anknytning till en viss plats. Då källstatsbeskattning sker i den jurisdiktion ett fast driftställe är beläget är detta ett centralt begrepp för att fastslå vilken skattebas som är hänförlig till vilket land.

Studiens syfte är att undersöka hur allmännyttiga fastighetsbolag som verkar på marknader med rådande efterfrågeunderskott väljer att värdera och redovisa informationen om och kring förvaltningsfastigheternas verkliga värde (de facto) efter införandet av K3-regelverket. Vidare ämnar studien undersökta hur redovisningen av det verkliga värdet står i relation till vad som efterfrågas inom regelverket K3 (de jure), samt undersöka vilka skillnader relaterade till storlek, metodval och ägardirektiv som förekommer kring redovisningen av förvaltningsfastigheternas verkliga värde. Ytterligare ämnar studien även undersöka förekomsten av värderingsdifferenser gällande de allmännyttiga förvaltningsfastigheternas värdering i enlighet med verkligt värde gentemot Lantmäteriets uppgifter om marknadsvärdet inom respektive kommun. Samt huruvida differensen kan förklaras via faktorerna värderingsmetod, ägardirektiv eller bolagens storlek.Studien har genomförts genom en kvantitativ metod utefter en deduktiv forskningsansats. De data som undersökts har insamlats genom en dokumentstudie av årsredovisningar, marknadsdata från Lantmäteriet samt sammanställd data av avkastningskrav för berörda bolag från Boverket.

Konkurrensrätten är ett rättsområde av stor betydelse runt om i världen. Konkurrensrätten har sina ursprungliga rötter i USA där den fick sitt fäste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegränsande beteenden förrän i mitten på 1900-talet. Konkurrensrätten i både EU och USA har som gemensamt syftet att främja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegränsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande ställning.

The automotive industry is today in a world of globalisation and external factors can influence the car companies and it is important that they progress with the people. When an external factor, as the oil price, increases dramatically, it will affect the economies in different matters. Other external factors are impacted by the oil price, for example inflation, unemployment and target rates. In addition, people are changing their preferences due to the attention of the environment. With this as the foundation the problem of the essay were divided into three aspects.

Företagens definition på framgång kan variera. Det är ändå rimligt att anta att vinstdrivande företag har som mål att nå så hög lönsamhet som möjligt, sett över dess livstid. Medlen för att nå målet varierar dock. Hur som helst krävs en effektiv styrning för att leda företagen mot deras övergripande mål. Prissättning är ett av de viktigaste besluten i styrningen av företag.

SAMMANFATTNINGFöretagens största syfte är att ge ägarna värde. Värde uppstår genom att tillgångar genererarett lönsamt kassaflöde. För att åkerier ska kunna konkurrera med andra behöver deminvestera i lastbilar. Investeringar innebär både möjlighet till framtida avkastning men ävenrisk. Hantering av risk kan ske genom en strävan mot optimal kapitalstruktur, det vill sägafördelningen av eget kapital och lån, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag ochbranscher.

Sverige genomförde vid årsskiftet 2012/2013 ytterligare en sänkning av bolagsskatten. Denna gång från 26,3 till 22 procent. Målet med sänkningen var att hamna under EU?s genomsnittliga bolagsskattenivå vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lågskatteländer. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsättningsgrad.I teorin sjunker värdet på skatteskölden vid en bolagsskattesänkning och därmed också värdet på företagen.

Bakgrund: Kaplan och Nortons modell Balanced Scorecard (BSC) introducerades i början av 1990-talet och är ett populärt resultatmätningssystem och strategiskt managementsystem inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. BSC exemplifierar det Røvik (2008) kallar ett organisationsrecept och Abrahamson (1996) ett organisationsmode som spridits på en marknad för ekonomistyrningsmodeller. För att underlätta spridning av BSC samt minska motståndet på lokala marknader kan komponenter inkluderas, till exempel som Ax och Bjørnenak (2005) exemplifierar i Sverige avseende BSC och medarbetarperspektivet, ett budgetlöst företagande och det intellektuella kapitalet. Utöver modellens grundare, forskare, konsulter och massme-dia utgör studenter en aktörsroll som både är mottagare av BSC under utbildningen och spridningsagenter i samband med uppsatsarbeten och sedermera i yrkesutövningen. Det är kategorin studenter som är huvudfokus i denna uppsats om BSC popularitet och livscykel.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för om och på vilket sätt BSC kan uppfattas som ett populärt organisationsrecept.

Apotekets detaljhandelsmonopol i Sverige är i gungning och socialdepartementet har tillsatt en utredning om en möjlig omreglering av detaljhandeln med läkemedel i Sverige. Motivet för att konkurrensutsätta marknaden är framförallt att öka nyttan för konsumenten. Men vem är denna konsument och vad är det för nytta som vi talar om? Företag på marknaden har ett vinstintresse i att påverka utformningen av en framtida reglering så att den passar deras syfte och mål. I och med att konsumentnytta ska vara i fokus för en framtida omreglering, är det ett retoriskt effektivt grepp i debatten att framhäva hur företags förslag kan skapa nytta för denna konsument.

Den här studien belyser hur åtta chefer i Göteborgs Stad använde det balanserade styrkortet som styrmedel. Inledningsvis presenteras styrning allmänt och sedan beskrivs verksamhetsstyrning och balanserat styrkort djupare. Syftet var att ta reda på hur chefer använder det balanserade styrkortet för att styra verksamheten och vår forskningsfråga lyder: ?På vilket sätt använder chefer i Göteborgs Stad det balanserade styrkortet för att styra verksamheten??I det teoretiska avsnittet behandlas olika teorier om styrning samt det balanserade styrkortet. Dessa utgör vårt verktyg för att analysera de insamlade data som vi har fått fram genom intervjuer med olika chefer.