Syftet med denna studie var att framarbeta ett nytt svenskt 360 graders mätintrument för transformerande ledarskap med specifik inriktning mot Kouzes och Posner (2003) och Ledarskapscentrum Nord AB:s utbildningar i Ledarskapets 5 utmaningar. Studien inbegrep en första ansats till itemanalys och utveckling av 5 beteendekategorier; förebild för gemensamma värderingar inspirera till gemensamma framtidsvisioner, utmana befintliga processer, frigöra handlingskraft samt uppmuntra och stödja. En enkät konstruerades med avsikt att testa huruvida de förmodade skalorna tillförlitligt och adekvat mäter avsedd ledarskapsstil. Instrumentet som testats utvecklades i linje med en kombination av steg och principer gällande vetenskaplig itemanalys och skalutveckling som föreslagits av Spector (1992). DeVellis (2003) och Kline (2000).

Bakgrund: Den svenska sjukgymnastikens historia sträcker sig från tidigt 1800-tal och professionen har genom åren genomgått en rad förändringar och utvecklas hela tiden. På senare tid har kravet på evidens och beprövad erfarenhet ökat inom professionen. Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården har därför medfört ett behov av vidareutbildning. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters utbildningar inom olika arbetsmarknadssektorer och landsting/regioner i Sverige samt undersöka deras intresse för att vidareutbilda sig. Metod: Studien gjordes genom en webbenkätundersökning till 400 slumpmässigt utvalda medlemmar i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR).

Ambulanssjukvården i Sverige har under de senaste decennierna utvecklats från att ha varit en ren transportorganisation till en kvalificerad sjukvårdsverksamhet. Att ambulanserna nu bemannas med sjuksköterskor och att dessa således överrapporterar patienter till andra sjuksköterskor på akutmottagningen gör att kunskapsnivån har ökat. Detta gör att kraven ökar på ett förändrat arbetssätt vad det gäller bedömning, behandling, prioritering och överrapportering av ambulanstransporterade patienter. Tidigare forskning har visat att överrapporteringen är av skiftande kvalitet beroende på vem som rapporterar. Det har även beskrivits att olika sjukdomstillstånd leder till bättre och sämre rapporter.

Bakgrund: Internationell forskning påvisar att sjuksköterskans genuina omvårdnadsarbete försvåras inom den rättspsykiatriska vården. Kärnan i denna problematik är den tvetydighet som uppstår då sjuksköterskan förväntas bedriva en etiskt grundad omvårdnad gentemot patienter som vårdas mot sin vilja. Forskning, särskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gällande sjuksköterskors möjlighet att använda sin professionsspecifika kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillämpa sin professionella kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad på tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rättspsykiatrisk klinik i en svensk storstad.

För att ett företag ska kunna tillämpa lokal ekonomi, det vill säga ekonomistyrning på produktionsavdelningsnivå, är det viktigt att produktionsledaren har ett lokalt informationsstöd. Denna uppsats belyser design och användning av ett sådant stöd. Det som har undersökts är hur ett högteknologiskt tillverkningsföretag i lastbilsindustrin arbetar vid design av ett lokalt informationsstöd. Undersökningen har även belyst vad det lokala informationsstödet består av samt vad som uppnås vid användning av ett sådant stöd. Genom en kvalitativ fallstudie på Ferruform i Luleå undersöktes detta.

Sammanfattning ? ?Motiverade anställda = Nöjda kunder ? En handlingsplan för att implementera intern marknadsföring i ett litet tjänsteföretag?Datum 6 juni 2013Nivå Kandidatuppsats i Företagsekonomi/Marknadsföring, 15 högskolepoängInstitution Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST), Mälardalens HögskolaFörfattare Linda DAVIDSSON, 1989-02-10 och Jenny THYRWIND, 1986-08-22Titel ?Motiverade anställda = Nöjda kunder ? En handlingsplan för att implementera intern marknadsföring i ett litet tjänsteföretag?Handledare Finn Wiedersheim-PaulNyckelord Intern marknadsföring, Motivation, Kommunikation, Retention och KundlojalitetFrågeställning Hur kan ett litet tjänsteföretag utforma intern marknadsföring för att öka kundretentionen?Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur vi kan utforma en handlingsplan för intern marknadsföring inom ett litet tjänsteföretag för att påverka kundrelationen samt retentionen.Metod Undersökningen är baserad på ett antal kvalitativa intervjuer med medarbetare och ledning. Datainsamlingen resulterade i en problembild på Bolaget vilket bidrog till en fördjupning, analys, bearbetning samt en förbättring i Bolagets arbetssituation.Slutsats Inom Bolaget bör de utforma och sprida ledorden samt införa en ansvarig gällande kundkontakter på kontoret. De bör dessutom genomföra individuella möten samt utvecklingssamtal. Månadsmöten i Bolaget bör vara mer utförliga med fokus på personalfrågor.

Luleå kommun hade som vision runt millenniumskiftet att 2010 skulle invånarantalet i kommunen vara 80 000 personer. Den befolkningstillväxt de hoppats på uteblev, då dagens befolkning är drygt 73 000. Många av dem som flyttar till Luleå är studenter som studerar vid Luleå tekniska universitet. Denna grupp är av stor vikt i det totala inflyttningsnettot i Luleå. Samtidigt kan den uteblivande befolkningstillväxten bero på att många studenter som studerar vid Luleå tekniska universitet lämnar staden när de är klara med sina utbildningar.

I omvårdnadsarbetet behövs förmågan att samarbetaoch kommunicera för att ge god vård. Dialog anses nödvändig vid hälso- ochsjukvårdsarbete då informationsutbyte ger ökar kunskap och bidrar tillkollektivt ansvar. Såväl patienter sompersonal på de svenska sjukhusens vårdavdelningar vittnar om att samarbetetmellan professioner inte är optimalt. Syftet med studien varatt undersöka vilka faktorer som skapar ett fungerande vårdteam. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio vetenskapligaartiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Bland tillväxtföretag i Sverige är företag som säljer högteknologiska produkter välrepresenterade. Styrning i dessa är en utmaning, speciellt av försäljningsfunktionen som utpekats som hjärtat i dessa företag. Simons hävstänger för strategisk styrning omfattar fyra perspektiv som denne menar bör uppmärksammas för att skapa balans i strategisk styrning och i sin tur nå lönsamhet och tillväxt. Dessa är det diagnostiserande perspektivet, det interaktiva perspektivet, värderingsperspektivet samt det gränsskapande perspektivet. Personlig försäljning är en kritisk komponent för högteknologiska tillväxtföretag.

HÖGSKOLAN I KALMARHumanvetenskapliga institutionen  Arbetets art:                   C-uppsats, 15 högskolepoäng                                      Lärarprogrammet                                      Bildpedagogik och media 41- 60 p Titel:                              Att sälja svenska gymnasieutbildningarEn kvalitativ studie av fyra skolledares tankar kring gymnasiemarknadsföring. Författare:                                   Seth Lindholm Handledare:                   Lars Fager                  Abstract Undersökningen handlar om hur fyra skolledare från gymnasiet ser på sin marknadsföring. Mycket av bakgrunden i mitt arbete består av teorier kring tjänstemarknadsföring då skolledares profilering av sin skola hamnar inom detta fält. En redogörelse över vad det var som hände när det blev fritt att välja vilken skola man ville 1994 finns med i bakgrunden för att ge en förståelse för varför skolor började marknadsföra sig. Undersökningen består av fyra intervjuer som jag har transkriberat och kategoriserat. Utifrån en hermeneutisk ansats utkristalliseras och diskuteras begreppen intention, orsaker och kvalitet.

Syfte med detta arbete är att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med människormed intellektuella funktionsnedsättningar på daglig verksamhet och bostäder med särskildservice. Denna yrkesgrupp ingår i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, ärkvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning.Personalomsättningen är stor och lönen är låg.Vår fråga är huruvida kraven på yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar föromsorgsassistenter har förändrats under de senaste tjugo åren och vilka hinder ochmöjligheter det finns för en utveckling till ett självständigt yrke.Vårt empiriska material består av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonalsom Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar,platsannonser från arbetsförmedlingen samt information från personer som har arbetat länge iledande positioner inom handikappomsorgen.Våra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde viFaircloughs diskursanalys.Det framgår av forskning om professionalisering att det krävs vissa kriterier för att ett yrkeska kunna utvecklas till en profession. Vår målgrupp uppfyller inte dessa kriterier.Resultatet visar att yrket genom åren har blivit mer mångfacetterat och kvalificerat. Vårslutsats är att det finns både hinder och möjligheter för omsorgsassistenter på väg till ensjälvständig yrkesgrupp.Som möjlighet till ett självständigt och utvecklat yrke ser vi strävan mot akademisering ochprofessionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilenmed breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kandäremot betraktas som hinder för utveckling till ett självständigt yrke..

De stora och etablerade gymkedjorna verkar på en marknad som kännetecknas av att vara mogen och som under de senaste åren blivit utsatt för en ökad konkurrens. Den ökade konkurrensen utgörs utav de nyetablerade lågpriskedjorna. Strukturer med höga omkostnader gör de etablerande svårföränderliga till en sänkning av pris till samma nivå som de nyetablerade. De måste därmed skapa mervärde exempelvis genom personal och service i form utav intern marknadsföring. Studiens syfte är att analysera och undersöka intern marknadsföring mellan ledning och personal och dess påverkan på kundlojalitet och långsiktig överlevnad för ett stort, etablerat träningsföretag.

BAKGRUND: Att arbeta med hälsofrämjande insatser är att effektivt sätt att minska ohälsosamma levnadsvanor hos individer med psykisk funktionsnedsättning. Personal som arbetar hälsofrämjande kan aktivt förebygga risker hos funktionsnedsatta och motivera dem till en förändrad livsstil.   SYFTE: Syftet med vår uppsats var att ta del av hur personal som arbetar med individer med psykisk funktionsnedsättning upplever en hälsointervention. Vi ville ta del av deras upplevelser och tankar kring utbildningar de gått och hur de sedan går tillväga för att motivera individerna till att leva ett hälsosammare liv, genom att stärka egenmakten hos individen för att uppnå resultat till en förändring av ohälsa. Vi vill också ta del av deras upplevelser av motiverande samtal som pedagogisk metod i arbetet och hur personalen använder sig av metoden för att motivera individerna på boendena och att hjälpa dem under förändringsprocessen. METOD: För att få reda på personalens upplevelser av hälsointerventionen genomfördes en fallstudie på två boenden, där deltagarna fått utbildning i motiverande samtal och tips på enkla aktiviteter som kan ha stor betydelse i de boendes/individernas vardag för att göra det enklare att välja mer hälsosamma alternativ.

Det är svårt för kvinnor att nå högre positioner i samhället och det behövs särskilda utbildningar, och särskilda verktyg, för att kvinnor ska få likvärdiga möjligheter som män att bli chefer. Luleå tekniska universitet har genomfört ett projekt, ledarutbildning med mentorskap för kvinnor, som bland annat syftat till att öka det kvinnliga ledarskapet i Norrbotten. Vi vill undersöka att dessa kvinnor upplever att de fått ökade sociala nätverk och/eller karriärmöjligheter? Är mentorskap och nätverksbyggande verktyg som kan förbättra kvinnors karriärmöjligheter? Metoden var kvalitativ eftersom vi var ute efter deltagarnas upplevelser av utbildningen samt nätverksbyggandets och mentorskapets eventuella effekter. De flesta av kvinnorna i ledarutbildningen skapade sig större nätverk i samband med utbildningen.

Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning år 2000 eller senare, göra ett projektarbete på 100 poäng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom industriprogrammet har som mål att alla elever efter avslutad utbildning både ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielärare som en bra läroform där elever som är motiverade inom ett ämne eller område och inte stimuleras i andra ämnen kan få en chans att utvecklas.I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna får i kursen ?Projektarbete 100 p? (PA1201) motsvarar de förväntningar som näringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treåring yrkesutbildning bl.a.