Denna studie behandlar teorin om disruption samt hur högskolan kan med hjälp av denna teori skapa nya utbildningar som är mera meningsfulla för studenterna. Fokus ligger på hur världen runt omkring högskolan förändras vilket gör att högskolan behöver förändras för att kunna erbjuda utbildningar som är relevanta för studenter i framtiden. För att klara av detta behövs en ny affärsmodell utvecklas som kan skräddarsy utbildningar till studenter efter deras unika behov. Orsaken till varför inte den traditionella högskolan kan erbjuda skräddarsydda utbildningar är för att affärsmodellen är standardiserad och ömsesidigt beroende. Även sättet att leverera kunskap på behöver förändras från traditionell undervisning till en datorbaserad undervisning.

Studien har  undersökt matematiklärare på gymnasiet och deras erfarenheter från att använda interaktiva skrivtavlor (Smartboard, Activboard & Teamboard). Åtta lärare har blivit intervjuade i en kvalitativ undersökning med fenomenografiskt fokus.Det blir idag allt mer populärt med interaktiva skrivtavlor i svenska skolor. Många skolor har valt att satsa mycket pengar på att installera interaktiva skrivtavlor, trots att det råder delade meningar om huruvida det finns något samband mellan tavlorna och förhöjda elevprestationer. Skolan har under många år haft en hög förväntan på IT. Trots att flera av de undersökta lärarna i studien är positiva så finns det också många negativa erfarenheter att ta lärdom av.

I dagens samhälle är datorer en naturlig del av vardagen för både vuxna och barn. Datorer och interaktiva läromedel har successivt integrerats i elevernas skolmiljö, men finns framför allt som ett komplement till den traditionella undervisningen. Denna bör rimligen underställas vissa krav för att bland annat målen i läroplanen ska uppnås. Vilka är då de specifika krav som kan ställas på ett interaktivt läromedel för att detta ska anses vara av god kvalitet? Vad är det som motiverar elever i grundskolan att använda sig av dessa läromedel? Hur väl utfaller de krav som utvecklarna har på interaktiva läromedel med de krav som användarna har? Dessa frågeställningar fann vi intressanta att studera och undersöka.

Syftet med studien är att belysa hur förskolebarn samarbetar, interagerar och kommunicerar när de arbetar med den interaktiva tavlan på förskolan. Vidare sätts detta i relation till tidigare studier gjorda kring barns samarbete vid vanliga datorer. Studiens frågeställningar: - Hur ser samarbetet vid den interaktiva tavlan ut på förskolan? - På vilka sätt interagerar barnen med varandra när de arbetar med den interaktiva tavlan? - Vilka intentioner har pedagogerna med arbetet vid den interaktiva tavlan? - Hur ser pedagogernas roll ut i praktiken? I studien använde jag mig av kvalitativa, ostrukturerade observationer där jag själv inte var delaktig i det som hände. Det föll sig naturligt att jag valde kvalitativa observationer då mina frågeställningar syftar till att få en djupare förståelse kring hur barns samarbete, interaktion och kommunikation kan te sig vid arbete med IKT. Vidare genomförde jag även en kvalitativ intervju med en av de förskollärare som arbetar på den aktuella avdelningen för att få med pedagogernas tankar. Den interaktiva tavlan kan endast styras av en person åt gången, den som har pennan i sin hand.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka idrottslärares uppfattning av interaktiva spel i undervisningen i idrott och hälsa, samt ta reda på huruvida de anser att interaktiva spel har en plats i idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: Vilken erfarenhet hade deltagarna själva av interaktiva spel och varför tog de in det i undervisningen i idrott och hälsa? Vilka hinder och möjligheter med avseende på användandet av interaktiva spel ser lärare i idrott och hälsa? Vad anser deltagarna i vår studie att eleverna lär sig av interaktiva spel i idrottsundervisningen?MetodFör att få ut så mycket information som möjligt användes en kvalitativ riktat öppen intervju. I studien ingick fem deltagare. Samtliga deltagare var utbildade idrottslärare men en deltagare var också filosofie doktor i idrott och hälsa och har använt interaktiva spel utanför skolan med ungdomar.

Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter.

BakgrundFöretags varumärkeskommunikation står idag inför stora förändringar. Det finns allt fler varumärkesinnehavare som vill kommunicera sina varumärken till konsumenter, vilka i sin tur lever i ett överkommunicerat samhälle. Detta har gjort att de inte tar till sig budskapen i samma utsträckning längre. Samtidigt har konsumenterna även flyttat en stor del av sin uppmärksamhet och tid från traditionella medier till bland annat interaktiva spel. Varumärkesinnehavarnas jakt efter nya kommunikationsvägar och konsumenternas intresse för interaktiva spel har därför legat till grund för uppsatsens syfte.SyfteStudiens syfte är att utreda interaktiva spels potential till att vara kommunikationskanal för varumärken samt undersöka vilken syn varumärkesinnehavarna bör ha på varumärket vid upplevelsebaserad kommunikation i interaktiva spel.GenomförandeUppsatsen är genomförd som en kvalitativ studie med en induktiv ansats.

Intresset för kartbaserad information på Internet ökar i rask takt. Samtidigt växer önskan av att sprida geografiskt material i form av interaktiva webbkartor utan att vara hänvisad till dyra, professionella GIS (Geografiska Informationssystem) programvaror. Idag finns det en rad open- source lösningar på webbaserade GIS som utan kostnad får utnyttjas, spridas och byggas ut efter egna önskemål. I detta examensarbete undersöks ett 20-tal open-source webbGIS-produkter enligt en allmängiltig mall som vi har tagit fram för att kunna jämföra olika lösningar enligt klart specificerade kriterier. Dessa omfattar bl.a.

Så länge översiktsplanernas innebörd och konsekvenser tydligt går att utläsa har kommunerna stor frihet att utforma planerna som de själva önskar. Detta medför att översiktsplaner kan se väldigt olika ut. På senare tid har teknikutvecklingen medfört nya möjligheter att hantera och presentera geografisk information vilket fått betydelse för utformning av översiktsplaner. Ett utvecklingsområde handlar om att göra kommunikationen med interaktiva kartor tillgänglig för en bredare allmänhet. Syftet med examensarbetet är att studera hur översiktsplaner kan presenteras med interaktiva kartor samt undersöka vad man som planerare bör tänka på vid den interaktiva kartframställningen.

På den svenska mediemarkanden har det skett förändringar, vilket resulterat i att konsumenters medievanor fragmenterats. Trots att antalet medier ökat så har den sammanlagda tiden som en person spenderar med de olika medierna inte tilltagit. Samtidigt som en individ ser på Tv, kan denne lyssna på radio och/eller chatta på Internet. Ovanstående faktorer tillsammans med ny teknik som möjliggör bortfiltrering av reklam, har lett till att dagens konsumenter erhållit ökad kontroll över vilka reklambudskap de väljer att ta del av. Följaktligen har konkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet stigit och idag gäller det för företag att finna nya vägar för att målgruppen skall uppmärksamma just deras produkter.

Föreliggande studie är en analys av fyra internationellt publicerade vetenskapliga artiklar och två svenska publikationer som berör användandet av interaktiva vita tavlor (IVT) i ett klassrumssammanhang. Som blivande lärare vill jag undersöka talet kring IVT och interaktivitet och se om tekniken håller vad tillverkarna lovar. Metoden jag valt att använda är en form av textanalys artiklarna har lästs med fokus på interaktivitet i undervisningen. Jag kommer att definiera interaktivitet för att sedan använda definitionen som analysverktyg. Det finns idag (2010) endast ett fåtal publikationer som rör IVT i ett svenskt sammanhang, därför har jag valt att komplettera min studie med en intervju för att spegla den internationella forskningen i ett svenskt exempel.

En teknik som fått fler och fler anhängare tack vare Internets utbredning är interaktiva meddelanden, eller direktmeddelande som det också kallas, som tillåter två användare att skapa ett privat chattfönster i vilket de kan kommunicera. På senare tid har även företagsvärlden uppmärksammat den här typen av programvaror. I denna uppsats har vi undersökt hur användare uppfattar kommunikation med direktmeddelanden och vad det används till inom en organisations väggar. Studien visar på vilka typer av meddelanden som användarna föredrar att skicka via mediet och på vilket sätt införandet av tekniken har påverkat det dagliga arbetet..

Att utforma interaktiva TV-tjänster skiljer sig på flera sätt från att designa för webb eller för vanliga PC-tillämpningar. Faktorer som lägre bildupplösning, längre avstånd mellan användare och skärm, och inte minst användandet av fjärrkontroll istället för tangentbord och mus gör att villkoren ser annorlunda ut än för PC-tillämpningar. I detta arbete beskrivs hur en videobutik för en set-top-box för digital-TV utformas via iterativ hifi-prototypning och utvärdering. Lärdomarna är tillämpbara på andra interaktiva TV-tillämpningar..

Vår samtid kan i många avseenden karaktäriseras som en global tidsålder vilket vi kan se spår av på flera håll, inte minst inom det högre utbildningssystemet. Flyttar vi fokus från det globala till det nationella kan vi se att svensk högre utbildning under de senaste 20 åren haft klara internationella tendenser, något som bland annat tagit sig uttryck i en expansion av det engelskspråkiga utbildningsutbudet liksom utbildningar med engelskspråkiga benämningar. Denna expansion har skett både i absoluta tal och relativt det övriga utbildningsutbudet, vilket indikerar att det internationella under denna period har fått ökad betydelse. Samtidigt uppstår skillnader i systemet mellan dem som investerar stort i det internationella och dem som inte gör det. Dessa skillnader märks på lärosätesnivå och även på ämnesnivå.