Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. I detta perspektiv blir det intressant att undersöka hur lärare möter barn för att stimulera lärandet och utforma undervisningstillfällen med hjälp av digitala verktyg.I en strävan att möta barn av idag startade vår kommun ett pilotprojekt där sex förskolor fick möjlighet att under ett år pröva interaktiva tavlor. I studien har vi följt dessa förskolor under åtta månader. Vårt syfte var att genom observationer och intervjuer undersöka om och hur verktyget stimulerar barns utveckling och lärande samt analysera vilka faktorer som påverkar att arbetet med tavlan framstår som lyckat och framåtskridande. Den interaktiva tavlan ser vi som ett användbart verktyg för barns lärande då barnen har roligt, motiveras och utmanas av de möjligheter tavlan ger.

Syftet med denna uppsats var att analysera instruktionsvideon som undervisningsform i ämnet Medieproduktion. Tidigare forskning visade att interaktiva läromedel på ett positivt sätt kunde bidra till lärande. Med det som utgångspunkt var den övergripande frågeställningen i den här studien ifall interaktiva läromedel kunde fungera som komplement till dagens undervisning och i så fall på vilket sätt? Påverkade användandet av instruktionsvideo lärarens roll i klassrummet? Vidare var meningen med studien att undersöka om det redan idag skedde en inlärning utanför skolans ramar via interaktiva läromedel. Samt om det i så fall togs i beaktande av skolans lärare.

För att effektivisera säkerhetsintroduktionen för anställda och entreprenörer har företag mer och mer börjat anamma trenden med interaktiva webbaserade utbildningar och utnyttjar idag datorn för utbildning av personal. Sveriges kärnkraftverk och LKAB är exempel på företag som satsat på denna utbildningsform. Dessa båda företags introduktionsutbildningar utgör undersökningsobjekt för denna studie. Syftet med studien är att undersöka användbarheten av dessa utbildningar ur ett användarperspektiv. Den teoretiska referensramen har utgjorts av teorier om människa-dator interaktion samt riktlinjer framtagna med utgångspunkt i dessa teorier.

Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares inställning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför används inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utsträckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde på vetenskapliga artiklar. Teorin sträcker sig över områdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lärares inställning till IT.

Bakgrund: En omvärldsförändring som under senare tid hamnat i fokus världen över är avregleringar och en av de sista marknaderna i Sverige som har avreglerats är elmarknaden. Många problem som ett företag möter vid en avreglering härrör från att företagsledningen har vuxit fram ur ett tänkande baserat på en monopolmarknad istället för på en konkurrensutsatt marknad. Ett verktyg som en företagsledning använder sig av, för att företaget ska kunna vara flexibelt och anpassa sin strategi för framtida förändringar, är interaktiva styrsystem. Däremot behöver inte ett interaktivt styrsystem som idag är berättigade vara det rätta imorgon. Detta faktum gör det intressant att undersöka om ett företag klarar av att anpassa sig samt förbli en konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden.

Följande arbete behandlar möjliga lösningar för hantering av SYN flooding, en Denial-of-Service-attack mot tjänster som använder TCP för kommunikation över datanätverk. Ett flertal olika skyddsmetoder, med varierande ansatser, identifieras, beskrivs och undersöks. Även möjligheter att kombinera dessa analyseras. Det visas att genom att implementera existerande skydd, samt kombinera flera av dessa begränsas hotet från SYN flooding avsevärt. Rekommendationer presenteras dessutom för hur organisationer bör gå tillväga för att säkra tjänster som riskerar att utsättas för SYN flooding-attacker genom att implementera skydd nära tjänsten först  samt  därefter ytterligare lager allt längre ut i nätverket..

Information technology (IT) have for several decades been used in university education. An increasing number of classrooms today are built around a concept which uses IT in collaboration with the room itself. However, little is known about the experience of university teachers when working in such classrooms. This study examines the views and opinions of teachers at a Swedish university regarding using and interacting with these classrooms. Furthermore, we identify possible underlying factors that influence these views.

Den här studien har undersökt huruvida bordsrollspel kan hjälpa till att uppfylla de mål som finns beskrivna i Lpf 94. Den grundar sig i tidigare forskning kring bordsrollspel, pedagogiskt drama och interaktiva berättelser. Studien i sig är en textanalys. Först analyseras läroplanen för att se vilka mål rollspel eventuellt kan hjälpa till att uppfylla. Därefter analyseras fyra stycken rollspel för att se hur väl de kan hjälpa till att uppfylla dessa mål.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att ta reda på hur lärare och elever igrundskolans tidiga år kan arbeta med en interaktiv skrivtavla på matematiklektioner samt hur en lärare kan bygga upp dess innehåll. Tanken har också varit den att bidra med att hjälpa en klass att komma igång att använda den interaktiva skrivtavlan i sin matematikundervisning. Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning. Det är ingen generell undersökning utan jag har valt att undersöka två grundskolors erfarenheter. I undersökningen framkommer det bland annat att den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen främjar mycket lärares och elevernas utvecklings- och undervisningsprocesser.

I dagens kursplan för moderna språk på grundskolan står den kommunikativa förmågan i centrum. En viktig del av kommunikationen i språkundervisningen är muntligheten. I denna uppsats analyseras den muntliga kommunikationen i tre olika läroböcker i spanska för år 9 på grundskolan. Det är grundsynen och övningarna i lärarhandledningarna och i övningsböckerna som analyseras. Finns det många muntligt kommunikativa övningar, och i sådana fall av vilken typ är de? Är de interaktiva? Vilka kommunikativa kompetenser tränas? Kan de definieras som överföring av budskap eller som flerstämmig handling? Vad anser lärare om dessa läroböcker? Min slutsats är att det finns en skillnad mellan läroböckerna vad gäller den muntliga kommunikationen och främst till den nyares fördel.

Interaktiva applikationer som hanterar visualisering av geografiska informationssystem (GIS) är ett växande ämne. Denna studie har använt spelmotorn Unity som verktyg för att skapa en prototyp av sådan applikation med Högskolan i Gävles campusområde som visualiserad miljö. För att åstadkomma detta har arbete med bl.a. 3D-modellering, texturering, programmering och ljusmappning genomförts. Utifrån studiens resultat ges vissa rekommendationer kring de moment studien behandlar.

Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och då specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att främja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning på att integrera dessa interaktiva skrivtavlor är Linköpings och i dagsläget är varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har påverkat undervisningen ur ett lärarperspektiv, och då specifikt lärare i de naturvetenskapligt orienterande ämnena.Genom semistrukturerade intervjuer ämnar studien att sammanställa de förhållningssätt och erfarenheter lärare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lärare anser som betydelsefulla faktorer då en skola genomgår en satsning på interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger på begreppen möjligheter, svårigheter samt kunskaper och andra faktorer.Resultaten av denna studie visar att lärarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och på flera sätt också har det.

Titel: Går det urskilja skillnader i målkongruens med avseende på interaktiva ekonomistyrsystem? Författare: Lina Lindgren och Viktoria Mandelberg Handledare: Lars Svensson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka om det blir en bättre målkongruens hos företag med mer interaktivitet i sina ekonomistyrsystem. Vi vill också undersöka om företag har samma grad av målkongruens, oberoende av vilken situation företaget befinner sig i. Metod: Vi har valt att genomföra vår studie med hjälp av en enkätundersökning riktad till slumpvalda, tillverkande företag. Vi har kategoriserat våra frågor efter den befintliga teori vi använt oss av.

Mängden information som finns på webbplatser och intranät idag blir ständigt större och mer komplex. CMS är en form av avancerade IT-verktyg som kan underlätta informationsuppdatering för företag och organisationer. CMS-verktyg kräver träning för att användaren ska kunna använda dem på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. E-learning är idag ett bra alternativ för utbildning som hjälper många företag att spara resurser. En form av e-learning är webbaserade interaktiva tutorials som lämpar sig särskilt bra för avancerade ITverktyg.Den här kvalitativa studien syftar till att identifiera faktorer som är betydelsefulla vid utformningen av en interaktiv tutorial och som påverkar användaren vid användning av ett avancerat IT-verktyg.

Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och då specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att främja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning på att integrera dessa interaktiva skrivtavlor är Linköpings och i dagsläget är varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har påverkat undervisningen ur ett lärarperspektiv, och då specifikt lärare i de naturvetenskapligt orienterande ämnena.Genom semistrukturerade intervjuer ämnar studien att sammanställa de förhållningssätt och erfarenheter lärare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lärare anser som betydelsefulla faktorer då en skola genomgår en satsning på interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger på begreppen möjligheter, svårigheter samt kunskaper och andra faktorer.Resultaten av denna studie visar att lärarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och på flera sätt också har det.