Sök:

Sökresultat:

496 Uppsatser om Interaktiva glasögon - Sida 23 av 34

Styrning inom franchising utifrÄn Simons styrmodell, samt förtroendets inverkan pÄ denna: en fallstudie av fyra företag

Franchising Àr enligt flera kÀllor ett starkt vÀxande fenomen runt om i vÀrlden. Utformningen av ett franchisesystem Àr en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig sjÀlvt. Det anses dÀrför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna pÄ ett önskvÀrt sÀtt. Enligt vÄr mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger pÄ att styra ett företags stabilitet med hjÀlp av fyra olika styrningar och dessa Àr vÀrderingsstyrningen, den grÀnsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Som en opartisk vÀn? En uppsats om elevers uppfattningar av lÀrares feedback.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att söka förstÄelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund pÄverkar lÀrarens feedback, bemötande och förstÄelse för situationer i Àmnet. I förlÀngningen innebar detta ocksÄ att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter pÄverkar den relation de utvecklar till aktuell lÀra-re. Studien Àr gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. VÄra in-formanter Àr elever pÄ gymnasiet. Studien Àr relaterad till kunskapskraven i Àmnespla-nen för idrott och hÀlsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar vÀrdet av en kommunikation mellan elev och lÀrare.

IntranÀt som ett anvÀndbart stöd för informationsöverföring

IntranÀt har stor potential att vara effektiva och interaktiva verktyg för informationsöverföring frÄn ledningen ut till medarbetarna inom organisationer. Ett anvÀndbart intranÀt leder till att kommunikationen underlÀttas avsevÀrt, vilket betyder att medarbetarna blir mer produktiva och framgÄngsrika. Dessutom stÀrks lagandan och det Àr bra för företagskulturen som medför positiva bieffekter. I förlÀngningen blir dÄ organisationen mer lönsam och vinner konkurrensfördelar gentemot sina rivaler. Hela samhÀllet kan alltsÄ dra nytta av det hÀr i form av bland annat fler arbetstillfÀllen och ökade skatteintÀkter.

Ansökan om körkortstillstÄnd via Internet

LĂ€nsstyrelsen i Stockholms lĂ€n hade en projektidĂ© som gick ut pĂ„ att det skulle skapas en Internetbaserad ansökan för körkortstillstĂ„nd med behörighet B, inklusive hĂ€lsodeklaration. Även en optiker skulle kunna fylla i ett synundersökningsformulĂ€r via webben. Dessa skulle sedan knytas ihop för behandling av den LĂ€nsstyrelse dĂ€r den sökande bor. Alla personer som skall anvĂ€nda tjĂ€nsten mĂ„ste inneha ett personligt medborgarcertifikat som anvĂ€nds för elektronisk signering av ansökan. Optikern behöver ett företagscertifikat för att identifiera sig.

Ett smakprov pÄ framtidens ledarskap : En studie om hur chefer upplever och praktiserar ledarskap i aktivitetsbaserade kontorsmiljöer

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefers ledarskap praktiseras och karaktÀriseras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att intervjua chefer som övergÄtt till att arbeta i aktivitetsbaserade kontor visade resultatet att kontorets utformning stÀller nya krav pÄ chefer att leda medarbetarna jÀmfört med tidigare kontorslösning. Kontorets design har lett till att medarbetarnas synlighet i relation till chefen minskat medan medarbetarnas individuella ansvarstagande ökat. Cheferna upplever en minskad kontroll i relation till medarbetarna som lett till att cheferna behövt anpassa sitt ledarskap för att minska distansen och bidra till ökad interaktion. Lyhördhet och tillgÀnglighet visade sig vara viktiga egenskaper för att bidra till ett gott ledarskapför medarbetarna.

Kvinnors underrepresentation inom delade mobilitetstj?nster. Akt?rers perspektiv p? orsaker och l?sningar

Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

Verktyg för att förstÄ fakta och fiktion? : En analys av lÀsförstÄelsediskurser i lÀroböcker för skolans mellanÄr.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera vilken typ av lÀsförstÄelse som erbjuds i lÀromedel i svenska, naturkunskap och samhÀllskunskap i skolans mellanÄr. Undersökningen söker svar pÄ vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i lÀroböcker i svenska, samhÀllskunskap (geografi) och naturkunskap i grundskolans mellanÄr och hur dessa kan förstÄs i relation till teorier och forskning kring lÀsförstÄelse.Undersökningen omfattar analyser av en grundbok med tillhörande övningsbok i vardera skolÀmne, och genomförs med hjÀlp av kvalitativ textanalys. De lÀromedel som analyseras Àr Bums (svenska), Koll pÄ vÀrlden (geografi) och Naturkunskap 6 (naturkunskap). För att identifiera textrörlighetsdiskurserna anvÀnds af Geijerstams modell för textrörlighet som analysverktyg.Studien visar att samtliga lÀromedel domineras av en textbaserad textrörlighetdiskurs med en frekvensmÀssig hög andel av lÀsförstÄelsestrategin att dra ut huvudpunkter ur texten. SvenskÀmnets lÀromedel innefattar en större bredd av bÄde lÀsförstÄelsestrategier och inbegriper samtliga textrörlighetsdiskurser, medan den interaktiva textrörlighetsdiskursen saknas i lÀromedlen i samhÀllskunskap och naturkunskap.

"kortfattat liksom" : Hur flickor i a?rskurs 9 anva?nder och ser pa? spra?ket na?r de skriver vardagliga texter i form av sms och na?r de skriver skoltexter

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

Interaktiva biljettköpsautomater : En anvÀndbarhetsstudie

Automatiserad service Àr ett vÀxande omrÄde dÀr olika produkter och tjÀnster erbjuds genom kiosk- automater. Att anvÀnda den hÀr typen av system Àr inget nytt, det har anvÀnts pÄ flygplatser en lÄng tid för att avlasta personal, eektivisera och spara kostnader samt göra det smidigare för kunden att resa. Skillnaden Àr att det har börjat anammas av flera typer av företag och framförallt sÄ Àr dessa system eektiva i situationer dÀr man vill spara in pengar och lÄta kunden sjÀlv genomföra sina köp eller bokningar. Men för att dessa system ska vara kompletterande och inte öka utgifterna för företagen sÄ krÀvs det att kiosk-tjÀnsterna har en fungerande och eektiv interaktionsdesign. Annars leder det till missnöjda kunder och ökade omkostnader för uppdateringar och underhÄll.Vi har undersökt och utvÀrderat tre system för att se vilka brister som finns i deras anvÀndbarhet och hur detta pÄverkar efektiviteten.

?ALLT L?GGS P? OSS CHEFER, MEN INGET TAS BORT? En kvalitativ studie om hur f?rsta linjens chefers arbetsvardag och roll formas av organisatoriska f?ruts?ttningar inom kommunal ?ldreomsorg

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rsta linjens chefers arbetsvardag och roll formas inom kommunal ?ldreomsorg samt vilken betydelse organisatoriska f?ruts?ttningar har f?r deras m?jligheter att ut?va chefsuppdraget. Studien har en kvalitativ forskningsdesign och bygger p? intervjuer med ?tta f?rsta linjens chefer inom kommunal ?ldreomsorg i V?stsverige. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk analys.

Vertikalt vÀxthus i Kiruna : Med spillvÀrme frÄn LKABs gruvindustri

StÀderna vÀxer och samtidigt ökar efterfrÄgan pÄ nÀrodlade och ekologiska grödor. För att klara av att producera nÀrodlat och mer hÄllbart skulle ett alternativ vara att odla i sÄ kallade vertikala vÀxthus. I Kiruna finns Sveriges största malmgruva som drivs av företaget LKAB vars olika processer leder till spillvÀrme. I Kiruna Àr klimatet kallt jÀmfört med större delen av Sverige och dÀrför erfordras uppvÀrmning om odling ska kunna ske Äret runt i ett vÀxthus. Examensarbetets uppgift Àr dÀrför att undersöka hur man kan utnyttja spillvÀrme till ett vertikalt vÀxthus i samband med en ny kontorsbyggnad pÄ LKABs gruvomrÄde.

Uppsala-HemisfÀren

UtmÀrkande för Uppsalas arkitektur Àr domkyrkan och slottet. En kÀnslighet för den sÄ kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda pÄ avstÄnd) som lÀnge har prÀglat stadens stadsplanering och Àr ett av flera skÀl till att antalet byggnader högre Àn 5?6 vÄningar anses vara lÄgt. PÄ vÀstra sidan av FyrisÄn finns ytterligare en del arkitektoniska sevÀrdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som Àven dessa ingÄr i denna kulturella och historiska nod av landmÀrken.   Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadomrÄdet ska i bÀsta av fallen kunna ingÄ i denna knut av attraktioner.

Skola i MariehÀll

Jag har ritat en skola i MariehÀll. Konceptet för skolan baserar sig pÄ att skolans program delas upp och fÄr rymmas i fyra volymer. DÄ volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum dÀr skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa vÀlfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehÄller utrymmen för personal, administration och lokalvÄrd, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.

Elektromekanisk bildstabilisering för IR-kamera

Under senare Är har IR-kameror blivigt allt vanligare i kommersiella sammanhang. Detta beror framförallt pÄ att priset pÄ de detektorer som anvÀnds för att mÀta IR-strÄlning har sjunkigt och dÀrmed Àven priset pÄ kamerorna. IR-kameror avsedda för termografi har idag mÄnga likheter med digitalkameror för visuellt ljus och mycket av den funktionalitet som man finner hos dessa IR-kameror Àr hÀmtade frÄn kameraindustrin.I och med det att de handhÄllna systems som anvÀnds för termografi genererar bilder med bÀttre kvalitet börjar effekterna av ofrivilliga vibrationer, som till exempel handskak, att bli mÀrkbara i mÀtresultaten. Detta mÀrks framförallt nÀr mÀtningar skall göras med hjÀlp av system bestyckade med smalvinkliga objektiv.Olika lösningar för optisk bildstabilisering Àr idag vanligt förekommande inom kameraindustrin. Lösningarna bygger ofta pÄ att ett linselement i objektivet eller att hela bildsensorn kan förflyttas i sina respektive plan.

FörÀndrat fokus i ekonomistyrningen ? hur pÄverkas den enskilde revisorn?: en kvantitativ studie i revisionsbranschen

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->