Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete. Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT. Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning. Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

HelhetstÀnkande Àr en central aspekt inom upplevelseproduktion, men tycks Àn sÄ lÀnge vara ett relativt ovanligt förekommande tankesÀtt bland evenemangsproducenter. Kanske Àr det sÄ att det saknas ett konkret verktyg för att skapa helhet i ett evenemang. DÄ storytelling kan skapa en kÀnsla av helhet, kontinuitet och tillhörighet (Mossberg & Johansen, 2006), ville jag studera hur denna metod i nulÀget anvÀnds inom evenemang. Studiens syfte Àr dÀrför att beskriva och analysera hur nÄgra valda evenemangsproducenter arbetar med storytelling för att skapa en helhetsupplevelse. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med sex företag/evenemangsproducenter, som arbetar med storytelling i nÄgon form.

Provbanken Àr en del i ett nationellt provsystem som Àr tÀnkt att vara ett bedömningskomplement till existerande prov i gymnasieutbildningen. VÀxjö universitet har varit delaktig i utvecklingen av prov för de yrkesinriktade Àmnena sedan 1997. Eftersom innehÄllet i dessa numera webbanpassade prov Àr det vÀsentliga, mÄste utformningen av provet göras lÀttförstÄelig. AnvÀndbarheten mÄste m a o vara sjÀlvklar och inte stÀlla till problem för anvÀndaren. Som en av utvecklarna av dessa interaktiva prov, ville jag finna ett sÀtt att minimera problemen och öka anvÀndbarheten.

Provbanken Àr en del i ett nationellt provsystem som Àr tÀnkt att vara ett bedömningskomplement till existerande prov i gymnasieutbildningen. VÀxjö universitet har varit delaktig i utvecklingen av prov för de yrkesinriktade Àmnena sedan 1997. Eftersom innehÄllet i dessa numera webbanpassade prov Àr det vÀsentliga, mÄste utformningen av provet göras lÀttförstÄelig. AnvÀndbarheten mÄste m a o vara sjÀlvklar och inte stÀlla till problem för anvÀndaren. Som en av utvecklarna av dessa interaktiva prov, ville jag finna ett sÀtt att minimera problemen och öka anvÀndbarheten.

Titel: NÄR WILLYS MÖTTE WILLMA, en fallstudie i samspelet mellan butikskoncept och mĂ€nniska Seminariedatum: 2008-06-05 Ämne: FEKK01, Kandidatuppsats, Företagsekonomi 15 poĂ€ng Författare: Sebastian Andersson, MĂ„rten MĂ„rtensson, Natally Netterby Handledare: HĂ„kan Lagerquist Nyckelord: Dagligvaruhandel, butikskoncept, innovation, kulturutvidgning, organisationens livscykel Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera den förĂ€ndringsproblematik som kan uppstĂ„ dĂ„ nya sĂ€tt att arbeta och tĂ€nka introduceras frĂ„n ledningshĂ„ll i en organisation samt hur dessa bör hanteras för att nĂ„ konkurrenskraftiga lösningar. Metod: Studien Ă€r en fallstudie med i huvudsak abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom personliga, kvalitativa intervjuer som varit semistrukturerade till sin karaktĂ€r. Den kvalitativa ansatsen Ă€r vald för att kunna ge en djup och nyansrik bild av det valda fallet. Teori: Den organisatoriska livscykeln anvĂ€nds för att klargöra förĂ€ndringsproblematiken.

Trots att Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k sedan en tid tillbaka ses som jĂ€mstĂ€llt med modersmĂ„lssvenska, finns hos vissa flersprĂ„kiga elever ett motstĂ„nd och en motvilja till att delta i svenska som andrasprĂ„ksundervisning. Tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det visar pĂ„ att attityder gentemot Ă€mnet ofta prĂ€glas av negativa förestĂ€llningar, nĂ„got som kan antas pĂ„verka de flersprĂ„kiga elevernas instĂ€llning. Denna uppsats undersöker flersprĂ„kiga elevers attityder till flersprĂ„kighet och Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k, samt hur dessa pĂ„verkar deras sjĂ€lvbild och identitet. Ett övergripande syfte Ă€r att nĂ„ en ökad förstĂ„else för de processer och faktorer som pĂ„verkar Ă€mnets status och position i skolan och samhĂ€llet i stort.DĂ„ studiens syfte Ă€r att förstĂ„ och förklara elevers erfarenheter och Ă„sikter, genomförs en kvalitativ intervjustudie. Åtta flersprĂ„kiga gymnasieelever frĂ„n tvĂ„ gymnasieskolor i Stockholms ytteromrĂ„den har intervjuats.

Vad gömmer sig bakom alla de produkter som vi finner ute i butikerna? Eller v c ni gömmer sig bakom alla dessa produkter? Varför mÄste vi köpa, köpa, köpa, utan urskillningsförmÄga och ibland helt utan vare sig vett eller tanke pÄ vilka konsekvenser vÄr köpmani fÄr för andra mÀnniskor i andra delar av vÀrlden, men kanske framför allt för oss sjÀlva. Jorden Àr och förblir rund...I mitt examensarbete, bestÄende av uppsats, interaktiv gestaltning och performance vill jag belysa och uppmÀrksamma hur det ser ut inom textilindustrin idag. Mötet mellan dessa tvÄ vÀrldar Àr ett ekorrhjul som gÄr snabbare och snabbare. Genom att uppmÀrksamma förhÄllandena vill jag övertala betraktaren till att tÀnka efter.Den konstnÀrliga gestaltningen av examensarbetet behandlar textilindustrins smutsiga baksida och börjar i "fabriken".

Det genomgripande syftet med denna uppsats var att synliggöra ungdomsassistenternas arbete pÄ Lyrans asylboende samt att se vilken relevans olika kunskapsformer har i detta. UtifrÄn frÄ-gestÀllningarna handlade studien om att beskriva ungdomsassistenternas arbete samt att förtyd-liga gemensamma aspekter i arbetet med EkB. Jag utgick ocksÄ frÄn att studera ungdomsassi-stenternas beskrivelser av lyckosamma hjÀlpinsatser samt vilken kunskapsform som assisterar dessa.Empirin i denna studie baseras pÄ mina tidigare erfarenheter av arbetet med ensamkommande flyktingbarn och ungdomar samt resultatet frÄn totalt fyra intervjuer med ungdomsassistenter pÄ Lyrans asylboende för ensamkommande barn och ungdomar. Jag har vid insamlandet av empirin utgÄtt fÄn tre olika kvalitativa metoder vinjett, semi-strukturerad intervju samt en egen utarbetad interaktivt-strukturerad intervjumodell. Jag har förankrat personalens beskrivningar med aktuella forskningsstudier samt analyserat deras arbete utifrÄn de fyra kunskapsformerna episteme, techne, fronesis och tacit knowing.Resultatet synliggjorde delar av personalens praktiska och utförande arbete med EkB och fram-förde viktiga gemensamma teman i detta.

SammanfattningI det hÀr examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lÀrare anvÀnder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard Àr en interaktiv tavla med touchfunktion som Àr kopplad till en dator och projektor. VÄrt syfte Àr att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frÄgor vi stÀller oss Àr: I hur stor omfattning anvÀnder sig lÀrare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lÀrare sina möjligheter- tankar kring-att anvÀnda IT i undervisningen? Det material studien bygger pÄ Àr inhÀmtat genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor. IntervjufrÄgorna Àr utformade efter den litteratur vi lÀst och utifrÄn det vi vill undersöka.

Denna rapport behandlar problematiken kring skapandet av ljud för interaktivagrÀnssnitt placerade i en offentlig miljö - vilken typ av ljud som fungerar bÀst och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i designfasen av dessa ljud. Ljud Àr nÄgot som ger upphov till funderingar och kÀnslor hos lyssnare och hittills har forskningen kring ljud i stort sett endast behandlat ljudens grundlÀggande karaktÀr. Inte sÄ mycket fokus har lagts pÄ att försöka förstÄ varför vi lyssnar som vi gör och framför allt varför vi tÀnker och kÀnner som vi gör nÀr vi lyssnar. Rapporten belyser vikten av metaprodukten som innebÀr att uppfattningen av ljud ska ses i ett större sammanhang dÀr de omkringliggande faktorerna Àr minst lika viktiga för upplevelsen som hur sjÀlva ljudet lÄter. Till stöd för detta hÀmtas Àven teorier bÄde frÄn den mer ordinÀra produktdesignen men ocksÄ frÄn Àmnet interaktionsdesign dÀr en mÀnniskas agerande med tekniken mer ingÄende kan beskrivas i ord.I projektet, som behandlar en sÀljstation för Nike Football hos en Stadium-butik i Stockholm, designades ett antal navigeringsljud av tvÄ olika karaktÀrer; konceptuella ljud ? ljud som pÄ nÄgot sÀtt relaterar till fotboll, samt neutrala ljud ? mer vanliga, statiska klickljud.

Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvÀgagÄngssÀtt, vÀrderingar och andra aktiviteter ledningar tillÀmpar i syfte att utstaka anstÀlldas vÀg - ett forskningsomrÄde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsomrÄde och reducerar jÀmförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen vÀlciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt pÄ en pionjÀrsorganisations tillÀmpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjÀrsorganisation genom att, (1) beskriva den tillÀmpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnÄ uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplÀgg tillÀmpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning anvÀndes för att förstÄ en specifik hÀndelse. Valt forskningsupplÀgg kompletterades med ett aktörsperspektiv Äsyftandes att öka förstÄelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.

Bakgrund och problem: Bloggen som marknadskommunikationsverktyg har ökat de senaste Ären. Företag har börjat kommunicerar budskap via bloggtexter med förhoppning om att öka dess trovÀrdighet och dÀrmed effekt, vilket vÀckt en debatt angÄende produktplacering och smygreklam. Hur kan företag tillÀmpa bloggen som marknadskommunikationsverktyg utan att gÄ emot svensk lag och vad finns det egentligen för risker och möjligheter med detta?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga företags tillvÀgagÄngssÀtt att avsiktligt anvÀnda privata bloggar i sin marknadskommunikation samt identifiera eventuella risker och möjligheter med detta.Metod: VÄr studie bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr vi genomfört blogganalys av Sveriges tio största privata bloggar. Vi har vidare intervjuat 15 företag som Àr verksamma med marknadskommunikation via dessa bloggar.

Denna studie syftar till att undersöka hur projektgrupper anvÀnder en formativ utvÀrdering. Fokus riktas mot huruvida utvÀrderingsformen frÀmjar lÀrande i ett projekt och vidare pÄ vilket sÀtt en formativ utvÀrdering leder till praktisk förÀndring. DÄ samverkan utgör en viktig hörnsten i teori om lÀrande utvÀrdering har fokus Àven riktats mot samverkan mellan utvÀrderare och pro- jektgrupp, och dess betydelse för anvÀndandet av ett utvÀrderingsresultat.Studien Àr kvalitativ och intervjuer har anvÀnts som metod. Urvalet bestÄr av tre inter- vjuer; tvÄ projektledare och en projektmedlem. De representerade projekten Àr finansierade av ESF och anvÀnder formativa utvÀrderingar.

SammanfattningI det hÀr examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lÀrare anvÀnder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard Àr en interaktiv tavla med touchfunktion som Àr kopplad till en dator och projektor. VÄrt syfte Àr att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frÄgor vi stÀller oss Àr: I hur stor omfattning anvÀnder sig lÀrare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lÀrare sina möjligheter- tankar kring-att anvÀnda IT i undervisningen? Det material studien bygger pÄ Àr inhÀmtat genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor. IntervjufrÄgorna Àr utformade efter den litteratur vi lÀst och utifrÄn det vi vill undersöka.

Medlemmar i kooperativa företag Àr bÄde Àgare och nyttjare. Detta leder till en komplexitet i beslutsfattandet, dÄ styrelsen mÄste ta hÀnsyn till bÄda dessa roller. Det Àr dÀrför av stor vikt att styrelsen kÀnner till vilka intressen och uppfattningar som medlemmarna har, dÄ besluten inte enbart ska syfta till att ge sÄ stor kapitalavkastning som möjligt. Kooperativa företag har ofta en heterogen medlemskÄr. Detta gÀller Àven Södra SkogsÀgarna.