Syftet med projektet är att utveckla heuristiker lämpade för utvärdering av ett tidningsställ samt att testa dessa heuristiker genom att utföra en heuristisk utvärdering på två tidningsställ. Skapandet av nya heuristiker skedde iterativt i olika steg och granskades av utomstående personer under processen. Efter flera omskrivningar testades heuristikerna och deras relevansvärde i ett mindre test av tre försökspersoner. Efter att de nya heuristikerna färdigställts återstod det att utföra en formell heuristisk utvärdering av de båda tidningsställen utifrån de färdigställda heuristikerna. Den heuristiska utvärderingen som utfördes skedde i enlighet med Nielsens metod och även i enlighet med Baker et al.

Denna studie har resulterat i en design av en webbplats som ämnar informera om tjänstedesign. Uppsatsen beskriver arbetsgången och diskuterar även projektmetoden scrum som använts under projektets designfas, för att utröna dess lämplighet i Interaktionsdesignprojekt. Särskilt fokus läggs på hur projektmetoden påverkat användbarheten i den designlösning som producerats. Information om användarna har inhämtats genom intervjuer med praktiserande tjänstedesigners och tjänstedesignstudenter i olika Europeiska länder. Datainsamlingen och analysen av denna har följt metoden måldriven design.

Denna studie undersöker användarvänligheten hos Bibblo.se, en bibliotekswebbsida där 47 bibliotek i Norrbotten gemensamt gått ihop och skapat en gemensam webbplats, utifrån fyra olika aspekter enligt exempelvis författarna Nielsen, Krug, Sundström m.fl: siddesign, innehållsdesign, webbdesign och Interaktionsdesign. För att undersöka användarvänligheten hos Bibblo.se gjordes sex stycken användartester som följdes upp av kvalitativa intervjuer. Användartesterna gjordes med hjälp av ?tänka högt?-metoden (?think aloud?). Användartesterna och intervjuerna följdes upp av kvalitativa analyser.

Detta dokument redogör för en användbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ. Undersökningen innefattar eninledande fas med intervjuer och genomgångar. En fas med 6deltagare som deltog i användbarhetstest, kortsortering ochsvarade på enkätfrågor. Sista fasen utgörs av analys avresultatet samt produktion av designförslag. Analysen avmaterialet indikerade ett stort antal problem (22 unika plusaspekter som framträdde under genomgångarna) medanvändbarheten, designförslagen syftar till att komma tillrättamed majoriteten av dessa.Detta dokument redogör för en användbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ.

Möjligheten att snabbt kunna utvärdera system är något som blir alltmer aktuellt och populärt. Två metoder som ofta kombineras för att kunna få svar på användares upplevelse och specifika problem med system är användbarhetsenkäter och prototyptestning. Frågan är dock om det finns någon användbarhetsenkät som utvärderar lo-fiprototyper bättre än andra, och hur pass lika lo-fiprototyper utvärderas av olika användbarhetsenkäter.Denna uppsats handlar om hur pass lika användbarhetsenkäterna System Usability Scale (SUS) och Post-Study System Usability Questionnaire (PSSUQ) utvärderar en lo-fiprototyp och om det finns några praktiska skillnader med enkäterna som underlättar eller försvårar när man utvärderar en lo-fiprototyp. Lo-fi-prototypen som testades var en tidig, pappersbaserad version av en att-göralista för handläggare. Testdeltagarna fick först testa att utföra ett par scenarion och interagera med prototypen under 10-15 min, de fick sedan fylla i båda enkäter.Resultaten visade på indikationer att poängen som produceras av SUS och PSSUQ vid lo-fiprototyptestning är lika, men att det skulle behövas vidare studier med fler testdeltagare för att kunna säga detta säkert.

En designers främsta uppgift är att hitta lösningar på problem som är svårformulerade vilket kräver full förståelse för designsituationen. Interaktionsdesignern fungerar dessutom som länk mellan olika aktörer i en beställarprocess med syfte att tillgodose slutanvändarens behov, som ofta faller mellan stolarna. Avsikten med denna rapport är att studera hur Interaktionsdesignern kan vara den kommunikatör som krävs. Detta har gjorts genom att titta på hur objekt används i kommunikationen mellan designern och dess klient. Studien är gjord genom en videoanalys som tolkats utifrån Herbert H.

Det har länge dividerats om hur den teknologiska utvecklingen påverkar oss. Marshall McLuhan och Alvin Toffler ifrågasatte vårt beteende och berättade om hur teknikens utveckling kommer att påverka oss redan på 1960-talet. Det har också myntats uttryck som information overload och infobesity som uttrycker den stress människor upplever när de inte längre kan bearbeta den information de konstant tar del av. Sociala medier är en stor bidragande faktor till det rådande tillståndet av information overload. Det råder inte heller några tvivel om att vår användning av sociala medier mer eller mindre påverkar våra medvetna beslut och vår kommunikation. Information overload är inget nytt begrepp, och i dagens informationssamhälle är det inte bara massmedia som står för den informationsspridning som sköljer över befolkningen utan de är själva delaktiga i att skapa den enorma mängd information och kommunikation de tar del av varje dag.

En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsomdatorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigareforskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med detperspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid tvåkirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för attbeskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas.

Syftet med detta examensarbete har varit att, genom att kombinera kunskaperna inom användbarhetsdesign med kunskaperna inom visuell kommunikation, ta fram ett designförslag på användargränssnitt för andra generationen av en webbaserad projekt- och kommunikationsplattform. För att nå detta syfte har, med hjälp av teori och empiri, det aktuella systemets önskvärda brukskvaliteter tagits fram. Utgående från dessa har därefter nuvarande version av produkten evaluerats. Slutligen har, med hjälp av de empiriska resultaten samt teorier inom effektiv visuell kommunikation, ett designförslag för det nya användargränssnittet utformats. Arbetet har resulterat i ett antal önskvärda brukskvaliteter för systemet där personligt anpassbart, överblickbart och en närhet till andra användare är de mest särskiljande.

Titeln ?system för de ännu inte tänkta tankarna? är en liten ordlek menad att vara provocerande. Provocerande för att systemets funktionalitet påstås vara det sinnliga och mystiska i det plötsliga uppdykandet av tankar eller idéer ? ?de inte ännu tänkta tankarna?. Detta fenomen brukar tillfalla intuitionens konto och kommer nästan alltid på tal när kreativitet diskuteras.

In today?s computerized society more and more companies choose to utilize new applications that can ease the way of handling the information. For many of us is imperative that the process as efficient as possible if one takes in consideration the size of savings that this new application can bring.The developer of the evaluated system is SYSteam AB Huskvarna and they are the ones that gave us this assignment. The application that we evaluate is SCM (Secure Connection Manager). It is already used today by big companies such as Telia and Ericsson to search for errors in telephone servers placed all over the country.

Volvo Human Monitoring (VHM) is an ongoing project at Volvo Cars where they measure, amongst other parameters, inhalation and exhalation through a device called Respiratory Inductance Plethysmograph (RIP), on drivers. RIP measures changes in the cross-sectional area of the chest and abdomen. When the driver is in motion, such as when she is turning the vehicle, the cross-sectional area changes and noise in the RIP signal may arise.The noise results in a large number of manual adjustments in the analysis of the RIP signal, which is very time consuming and the validity of the device for measuring inhalation and exhalation is questioned.The purpose of this study was to improve the efficiency of the analysis of the RIP signal. The goal was to create a new data processing tool in Matlab that automatically detects inhalation and exhalation from a RIP signal with higher validity compared to the previous data processing tool.In this study, nine tests were performed on drivers while they were driving in different scenarios such as highway, country road and in city traffic. Inhalation and exhalation was measured using a RIP, a pneumotachograph with a tightly sealed facemask and a thermocouple placed between the nose and mouth, which was used as reference to the RIP.The result of this study was a data processing tool that automatically detects inhalation and exhalation with higher validity compared to the previous data processing tool.

Detta examensarbete har två huvudsakliga mål. Det ena är att utöka funktionaliteten i mjukvaran C3Loops för att underlätta för musiker som producerar elektronisk musik som vill använda mjukvaran i liveframträdanden. Det andra är att titta närmre på hur processmodeller för mjukvaruutveckling stödjer innovation. Denna rapport ger läsaren ett tvärvetenskapligt perspektiv. Tre för ämnet relevanta teoretiska områden, innovation, software-engineering och design tas upp.

Denna studie tar med hja?lp av patientcentrerad va?rd upp hur man via en potentiell IT-tja?nst ska kunna hja?lpa och fo?rba?ttra den fortsatta va?rden fo?r patienter som genomga?r en samordnad va?rdplanering. Studien grundas pa? ett fo?rslag av en IT-tja?nst. Den sto?ds a?ven av teorin om medveten na?rvaro inom organisationer da? man kan se samspelet mellan sjukhus, kommun och patient/anho?rig som en organisation.

Automatiserad service är ett växande område där olika produkter och tjänster erbjuds genom kiosk- automater. Att använda den här typen av system är inget nytt, det har använts på flygplatser en lång tid för att avlasta personal, eektivisera och spara kostnader samt göra det smidigare för kunden att resa. Skillnaden är att det har börjat anammas av flera typer av företag och framförallt så är dessa system eektiva i situationer där man vill spara in pengar och låta kunden själv genomföra sina köp eller bokningar. Men för att dessa system ska vara kompletterande och inte öka utgifterna för företagen så krävs det att kiosk-tjänsterna har en fungerande och eektiv Interaktionsdesign. Annars leder det till missnöjda kunder och ökade omkostnader för uppdateringar och underhåll.Vi har undersökt och utvärderat tre system för att se vilka brister som finns i deras användbarhet och hur detta påverkar efektiviteten.