Sökresultat:
323 Uppsatser om Interaktioner och Möten. - Sida 18 av 22
Ă teruppbyggnad av strukturer efter en kris
Sammanfattning Titel: Ă
teruppbyggnad av strukturer efter en kris Författare: Lisa Mattsson, Emma Lindmar Handledare: Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ur ett meningsskapande perspektiv bidra till en ökad kunskap och förstÄelse om hur interaktioner mellan mÀnniskor i en organisation kan Äteruppbygga strukturer efter en kris. Metod: För att nÄ vÄrt syfte har vi valt att arbeta med kvalitativa metoder. Vi har genomfört en gruppintervju med personal frÄn hemtjÀnsten i Kronobergs lÀn, vars strukturer rasade samman under stormen Gudrun. Vi undersökte hur de efterÄt Äteruppbyggde strukturerna genom att analysera olika teman ur empirin. Slutsatser: OsÀkerhet, samhörighet, roller, beslutsfattande och rationalitet, Àr teman som alla Àr lÀnkade till varandra, till strukturÄteruppbyggande och till meningsskapande.
Matematik i sagans vÀrld : En intervjustudie med förskollÀrare om deras arbete med boklÀsning och matematik i förskolan
Detta examensarbete handlar om förskollÀrares erfarenheter av att kombinera bilderbokslÀsning och matematik i förskolan. Förskolans lÀroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollÀrare ska se till att barnen i förskolan fÄr stimulans och utmaning i sin sprÄk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. LÀroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gÄ till.Den teoretiska utgÄngspunkten i detta examensarbete Àr Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebÀr att barn lÀr sig i sociala sammanhang. UtifrÄn vÄra erfarenheter sker bilderbokslÀsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att sprÄk och matematik Àr tvÄ Àmnen som hör ihop och stödjer varandra.
I Detektivskolans spÄr...En kvalitativ studie pÄ spaning efter familjeprogrammet De otroliga Ärens lÄngvariga effekter
UtgÄngspunkten för studien ligger i att, efter 1-1,5 Är efter de avslutat familjeprogrammet De otroliga Ären (the Incredible Years, Webster-Stratton), undersöka och belysa förÀldrars upplevelser och erfarenheter av ? om och hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat tÀnkandet kring den egna förÀldrarollen? hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat deras eget beteende? hur deltagandet i programmet pÄverkat/förÀndrat barnens beteende och ? att anvÀnda sig av programmets metoder pÄ egen hand.UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades tio förÀldrar som deltagit i och avslutat programmet i Familjemottagningen i Majornas, regi under höst- respektive vÄrterminen 200X. Under intervjun fick de Àven fylla i tvÄ strukturerade formulÀr; Eyberg Child behavior Inventory (ECBI), som anvÀnds för att uppskatta tidiga beteendeproblem och för utvÀrdering av behandling, samt ytterligare ett formulÀr som ber förÀldrarna uppskatta vilken nytta de haft av programmets metoder/tekniker i sitt samspel med barnen, nÀr det gÀller att minska deras ?oönskade? beteende. Analysen av intervjuerna och formulÀrsvaren visar att de flesta av förÀldrarnas, och barnens, beteende pÄverkas och förÀndras avsevÀrt efter deltagandet, och att man oftast lyckas bevara effekterna och de nya beteendemönstren.
ARGOS ? En konceptuell sÀkerhetsmodell för en serviceorienterad affÀrsmiljö
Organisationer stÀlls numera inför ökade krav pÄ förÀndring och förnyelse i sitt affÀrsgörande. Det medför samtidigt nya krav pÄ de affÀrsstödjande IT-system som befinner sig i organisationen vilka mÄste klara de högre kraven pÄ anpassning i samband med en förÀndring av organisationen och affÀrsprocesserna. För att kunna uppnÄ de nya kraven pÄ flexibilitet och lös koppling som verksamheten stÀller pÄ systemen realiserar nu alltfler service-orienterade arkitekturer vilket innebÀr att delarna i systemen utvecklas som tjÀnster, levererade efter behov och konsumerade pÄ begÀran.AffÀrsgörandet i den service-orienterade miljön krÀver tillit till bÄde miljön och transaktionerna. Vi menar att det Àr först nÀr aktörernas trygghetsbehov Àr tillfredsstÀllt som förutsÀttningar finns att aktörerna kÀnner ett intresse eller en vilja att delta i den öppna miljöns olika affÀrsaktiviteter. AffÀrsvÀrdet som kommuniceras i miljöns interaktioner bestÀmmer till stor del sÀkerhetsbehovet och dÀrmed sÀkerhetsarkitekturens utformning.För att kunna sÀkra den öppna miljö dÀr tjÀnsterna brukas och affÀrsinteraktionerna sker ser vi ett behov av en sÀkerhetsmodell som Àr tillrÀckligt flexibel för att inte inverka hÀmmande pÄ serviceorienteringens grundlÀggande principer sÄsom dynamik och flexibilitet i arkitekturen eller pÄ autonomin för inblandade aktörer och tjÀnster.
Erbjudandet Upplevelse : en litteraturstudie
Olika författare menar att vÄrt samhÀlle just nu gÄr frÄn att vara ett tjÀnstesamhÀlle till att bli ett upplevelsesamhÀlle. Denna teori bygger pÄ den utveckling av erbjudanden och vÀrdeskapande som hittills skett, frÄn rÄvaror, via varor, till tjÀnster och sedan till upplevelser. DÄ upplevelser efterfrÄgas i allt större utstrÀckning av konsumenter sÄ Àr det intressant att studera problematiken med att förstÄ vad upplevelser Àr och hur de skapas ur ett företagsperspektiv. De tvÄ huvudfrÄgor som behandlas Àr:Hur beskrivs upplevelsen som erbjudande i den studerade litteraturen?Hur beskriver litteraturen de aspekter av upplevelsens möjliggörande som företaget kan pÄverka?Syftet med denna uppsats Àr att genom en litteraturstudie beskriva upplevelsen, bÄde som fenomen för individen och som erbjudande frÄn företaget, samt att skapa förstÄelse för upplevelsens möjliggörande utifrÄn ett företagsperspektiv.Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr sekundÀra litteraturkÀllor studerats för att belysa och diskutera problemomrÄdet.
Förtroende i nÀtverk: en fallstudie av sju samverkande möbelproducenter i Norrbotten
Att samarbeta över företagsgrÀnser Àr inget nytt fenomen, utan har förekommit sedan lÄng tid tillbaka som en lösning pÄ omvÀrldens osÀkerhet. Allt eftersom konkurrensen bland parter pÄ marknaden vÀxer blir den omgivande osÀkerheten allt större. Detta medför att företag kontinuerligt söker nya möjligheter att överleva marknadens förÀndringar. Bildande av nÀtverk Àr dÀrför nÄgot som under de senaste Ären blivit ett alltmer populÀrt sÀtt för företag att hantera dessa omgivningsförÀndringar. En stor anledning till detta förfarande Àr att dagens företag inte besitter all den kunskap som behövs för att kunna konkurrera pÄ marknaden, vilket kan erhÄllas genom ett nÀtverkssamarbete.
Hur patienter med psykisk oh?lsa upplever m?tet med sjuksk?terskor : En litteratur?versikt
Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.
BerÀttelsen som ett redskap för elevers lÀrande : En kvalitativ studie om berÀttelsen som ett motiverande lÀromedel i spanskundervisningen
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka att genom lÀsningen av en berÀttelse kan lÀraren motivera elevernas deltagande i sitt lÀrande och utveckla elevernas kunskaper i det spanska sprÄket. Detta Àr ett kvalitativt arbete som handlar om hur lÀrare kan motivera eleverna att delta aktivt i spanskundervisningen, stimulera deras kreativitet samt förbÀttra deras skriftliga och muntliga fÀrdigheter genom att lÀsa en berÀttelse. Arbetet strÀvar Àven efter hur berÀttelsen kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i elevernas lÀrande.Under VFU perioden observerade lÀraren att eleverna inte var motiverade nog för att delta i spanskundervisningen. LÀroboken var ett centralt redskap i undervisningen men skapade emellertid ett rutinarbete som inte motiverade eleverna. Det motiverade lÀraren att genomföra ett undervisningsförlopp studie dÀr berÀttelsen blev ett viktigt redskap i elevernas lÀrande som skulle utveckla elevernas kreativitet och öka kunskaper i spanska.
Servicemötet i huvudrollen
Syfte: VÄrt syfte Àr att, med tvÄ teoretiska ansatser som verktyg, analysera och illustrera servicemötet för att ge en fördjupad bild och en bÀttre förstÄelse för servicemötet som fenomen.FrÄgestÀllningar: - Vilka faktorer pÄverkar servicemötets kvalitetsaspekter för serveringspersonal och restauranggÀst? - Hur kan ett dramaturgiskt perspektiv tÀnkas förtydliga bilden och underlÀtta förstÄelsen för restaurangens servicemöten? - Hur definieras ett positivt servicemöte och hur kan dessa uppfattningar tolkas? - PÄ vilket sÀtt kan det statiska och individfokuserade perspektivet kompletteras med det dynamiska och processuella för att ge en tydligare bild och en djupare förstÄelse för servicemötet?Metod: Vi har anvÀnt oss av en abduktiv ansats dÀr kvalitativa djupintervjuer ligger till grund för vÄrt resonemang i uppsatsen. Den kvalitativa undersökningsmetoden Àr bÀst lÀmpad för vÄr undersökning dÄ vÄrt syfte Àr att nÄ en djupare kunskap om servicemötet och vad som sker i interaktionen mellan servicegivaren och servicemottagaren.Slutsatser: FörvÀntningar pÄ service och kvalitet förÀndras under servicemötets gÄng. Subjektiva uppfattningar och förestÀllningar ger servicemötet ett innehÄll av spontanitet och individuella krafter. VÄr studie visar att pÄ liknande sÀtt som gÀsten tar med sig förestÀllningar och förvÀntningar tar Àven personalen med sig förestÀllningar och förvÀntningar till servicemötet.
Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.
Mannen som blev ishockeyspelare - maskulinitetsideal och fair play i diskussionen om svensk ishockey 1969-1976
Varför Àr det viktigt att undersöka pÄ vilka sÀtt maskulinitetsideal i svensk ishockey har Àndrats över tid? Den hÀr frÄgan har flera svar. I den hÀr uppsatsen har jag haft ambitionen att relatera maskulinitetsideal till svensk ishockeys utveckling Ären 1969-1976 i ett vidare perspektiv. Under dessa Är genomgick svensk ishockey mÄnga förÀndringar, men den största var förmodligen skiftet frÄn att vara en amatörsport till att bli en professionell. Genom att studera hur förvÀntningarna pÄ spelare Àndrades under den hÀr tiden, kan man bilda en förstÄelse för hur professionaliseringen av sporten pÄverkade enskilda spelare.
Social struktur och dominans hos hund
The dog (Canis lupus familiaris) is the first species ever domesticated. They can develop a close bond towards other dogs, almost like a relationship among siblings, which can be a high valuable resource for good relations and cooperation?s.
Dominance in dogs is sometimes used to explain undesired behaviors and explained as a personality trait. Dominance though, is not a trait in a dog or a source for undesired behaviors, but can rather be explained as a relationship between individuals, were one of them receives more submissive signals from the other.
En organisations employer brand image riktad mot redan anstÀlld personal : En kvalitativ studie om en organisations satsningar för att pÄverka sin employer brand image utifrÄn sociala och ekonomiska utbyten pÄ arbetsplatsen
Syftet med denna studie Àr att utifrÄn intervjupersonernas perspektiv undersöka vilken betydelse sociala och ekonomiska utbyten har för en organisations möjlighet att attrahera redan anstÀlld personal. Detta eftersom mycket tidigare forskning kring Àmnet Àr av kvantitativ art och inriktad pÄ att attrahera potentiella rekryter snarare Àn redan anstÀlld personal. Denna studie jÀmför Àven likheter och skillnader mellan chefer och personal. För att undersöka hur en organisation kan attrahera redan anstÀlld personal tas avstamp i hur tidigare forskning redogör för hur fenomenet employer brand image anvÀnds. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr att individer i sociala interaktioner gör utbyten dÀr nÄgot ges och fÄs.
Ă teruppbyggnad av strukturer efter en kris
Sammanfattning
Titel: Ă
teruppbyggnad av strukturer efter en kris
Författare: Lisa Mattsson, Emma Lindmar
Handledare: Camilla Wernersson
Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola
Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poÀng
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ur ett meningsskapande perspektiv bidra
till en ökad kunskap och förstÄelse om hur interaktioner mellan mÀnniskor i en
organisation kan Äteruppbygga strukturer efter en kris.
Metod: För att nÄ vÄrt syfte har vi valt att arbeta med kvalitativa metoder. Vi
har genomfört en gruppintervju med personal frÄn hemtjÀnsten i Kronobergs lÀn,
vars strukturer rasade samman under stormen Gudrun. Vi undersökte hur de
efterÄt Äteruppbyggde strukturerna genom att analysera olika teman ur empirin.
Slutsatser: OsÀkerhet, samhörighet, roller, beslutsfattande och rationalitet,
Àr teman som alla Àr lÀnkade till varandra, till strukturÄteruppbyggande och
till meningsskapande. Detta resonemang leder till slutsatsen att
meningsskapande kan underlÀtta för strukturÄteruppbyggande, och
strukturÄteruppbyggande kan i sin tur underlÀtta för
meningsskapande.
Abstract
Title: Reconstruction of structures after a crisis
Authors: Lisa Mattsson, Emma Lindmar
Supervisor: Camilla Wernersson
Department: School of management, Blekinge Institute of Technology
Course: Bachelor?s thesis in Business Administration, 10 credits
Purpose: Our purpose of this paper is to, with a sensemaking perspective,
contribute to a higher knowledge and understanding about how interactions
between people in an organization can reconstruct structures after a crisis.
Method: To achieve our purpose we chose a qualitative method.
Kommunikation och social interaktion i dagens matematikundervisning : Interagerande och sociala samspel, en sjÀlvklarhet i matematikundervisningen?
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan Àr med och pÄverkar elevernas kunskaper samt deras förstÄelse. Redan hÀr kan det vara bra att poÀngtera att dÄ vi i vÄr studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förstÄelse sker det inom ramen för Àmnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka fÄ syn pÄ om gruppsammansÀttningen vid elevinteraktioner har nÄgon betydelse. Studien som detta arbete Àr baserat pÄ Àr av kvalitativ karaktÀr och metoden Àr en fallstudie. I denna fallstudie har bÄde observationer och intervjuer ingÄtt som tillvÀgagÄngssÀtt.