DÀggdjur diar sina ungar under den första tiden efter förlossningen men hos mÄnga arter bestÄr moderskapet av mer Àn att bara erbjuda mat. MÄnga dÀggdjur som hÄlls i fÄngenskap har separerats frÄn sina mödrar lÄngt tidigare Àn vad som sker i naturen och separationen sker ofta abrupt utan möjlighet för ungarna att successivt vÀnja sig vid de nya förutsÀttningarna som separationen innebÀr. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vad som Àr viktigt i moder-unge-relationen, för att sedan titta pÄ hur dÀggdjurs beteende pÄverkas av att förlora sin mamma tidigt i livet, och hur problemen kan undvikas med exempel frÄn hÀst, fÄr, nötkreatur, gris, gnagare, mink och primat. Det sociala bandet som bildas mellan moder och unge strax efter födseln Àr viktigt för att de ska kÀnna igen varandra och hos vissa arter Àr det livsviktigt för ungarnas nÀringsintag och överlevnad. Hos de flesta arter verkar dock moderns nÀrvaro och omvÄrdnad vara minst lika viktig, om inte viktigare för ungarnas utveckling och vÀlbefinnande.

I följande examensarbete undersöks hur kvigors utfodring pÄverkar marmoreringen. Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under 2011 levererat kvigor för slakt till Team Ugglarps anlÀggning i Hörby. IntervjufrÄgorna berörde frÀmst hur producenterna hade utfodrat kvigorna, men Àven information om stalltyp och betesdrift noterades. Syftet med undersökningen var att fÄ mer kunskap om hur utfodringen kan pÄverka köttets marmorering, samt att se om det fanns nÄgon speciell utfodringsstrategi som ska följas för att fÄ bra marmorering. Marmorering pÄ nötkött pÄverkas av flera faktorer. Olika raser har olika egenskaper för att fÄ bra marmorering pÄ kött. Men Àven djurets Älder, kön och djurkategori pÄverkar marmoreringen.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

DÄ vÄrdhundar Àr en relativt ny företeelse i Sverige har vi genom en mikro-etnografisk fallstudie studerat Ludvika kommuns Projekt vÄrdhund och haft som syftet att undersöka vad en vÄrdhund kan ha för arbetsuppgifter och vilka eventuella effekter dessa arbetsuppgifter kan ha för brukarna. FrÄgestÀllningarna som studien hade var: Vad kan syftet med en vÄrdhund vara? Vilken evidens anvÀnder sig projektet av i praktiken? Hur ser interaktionen mellan vÄrdhundsteamet och brukarna ut? Studien utfördes genom intervjuer med teamet och observationer. En vÄrdhund kan anvÀndas i rehabiliterande syfte, fungera som bÄde en social och motiverande faktor och öka det psykiska vÀlbefinnandet. Evidensen som projektet förlitar sig pÄ Àr oxytocinets verkan och effekter som har en dokumenterad effekt nÀr det gÀller att minska oro, aggressivitet och öka det psykiska vÀlbefinnandet.

I denna litteraturstudie sammanfattas ett flertal undersökningar av effekten av olika anthelmintika till hund och katt för behandling mot spolmaskarterna Toxocara canis, Toxocara (cati) mystax och, till viss del, Toxascaris leonina. Samtliga studier har publicerats mellan Ären 1998 och 2011.T. canis drabbar hundar, T. (cati) mystax angriper katter och T. leonina har bÄde hund och katt som huvudvÀrd.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att granska och sammanstÀlla kunskap som idag finns om funktionshindret Aspergers syndrom för att dÀrigenom pÄ samhÀllsnivÄ söka öka förstÄelsen för individer diagnostiserade med detta syndrom. Ett ytterligare syfte Àr att redovisa de behandlingsmetoder som tillÀmpas idag för att söka förbÀttra sÀttet att behandla. Begreppet Aspergers syndrom Àr ett relativt nytt begrepp som karakteriseras som ett neurologiskt tillstÄnd utan nÄgra direkt utmÀrkande fysiska drag men med stora svÄrigheter att hantera sociala interaktioner, av udda och uppslukande specialintressen och av, till viss del, negativt pÄverkade kognitiva och kommunikativa förmÄgor. Resultaten visar pÄ vikten av att en diagnos stÀlls för att rÀtt hjÀlp ska kunna erbjudas individen och dÄ öka möjligheterna till ett sjÀlvstÀndigt liv. De kriterierna för att diagnostisera syndromet behöver vidare bli mer enhetliga för att minska risken att ingen, eller att fel diagnos stÀlls och att mer resurser och forskning behövs inom omrÄdet behövs..

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, sÄ kan antropomorfism anvÀndas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den hÀr rapporten Àr att analysera antropomorfism och dess grundlÀggande bestÄndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera nÄgra videosekvenser, innehÄllande djur. De skulle lÄtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrÄgade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade pÄ deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende pÄ individuella faktorer..

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

Denna sociologiska uppsats behandlar frÄgor om grupperingar pÄ fÀngelseanstalt. Syftet Àr att beskriva varför och utifrÄn vilka referensgrunder de intagna pÄ anstalten i Halmstad interagerar med varandra. Uppsatsen gör ett försök till att besvara följande frÄgor:- Vilka personliga egenskaper, attribut, bakgrundsfaktorer eller anstaltsvillkor skapar grupperingar pÄ anstalten i Halmstad?- Vilka attribut och faktorer Àr statusframkallande och hierarkiskapande?- Har de före detta intagna och personalen samma syn pÄ grupperingar och statusframkallande attribut och faktorer?Uppsatsen bygger pÄ kvalitativ metod i form av intervjuer med före detta intagna samt anstÀllda pÄ anstalten i Halmstad. Resultatet av intervjuerna pÄvisar att det finns faktorer som Àr av större betydelse Àn andra, för vilka de intagna umgÄs med.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrÄn teorierna zookritik och ekokritik. Analysen Àmnar visa hur naturen framstÀlls och hur den pÄverkar romanens karaktÀrer samt analysera hur det hierarkiska förhÄllandet mellan mÀnniska och natur artar sig i romanen. Analysen utgÄr Àven ifrÄn de filosofiska och teologiska tankegÄngar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhÀllet. Uppsatsens analys bygger pÄ ett nÀrlÀsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras Àr första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres hÀxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.

Den ökade tillgÄngen till datorer samt den ökade enkelheten att anvÀnda datorer och internet har ökat mÀngden personer över 65 Är som anvÀnder sociala nÀtverk. Tidigare forskning visar bland annat att personer över 65 kÀnner sig i större utstrÀckning mer ensamma och isolerade. Annan tidigare forskning menar att internetanvÀndarna som Àr över 55 Är ökar avsevÀrt och att detta beror pÄ den ökade tillgÀngligheten samt kunskaperna rörande datorer och internet. I studien genomfördes 15 kvalitativa intervjuer, med respondenter som rekryterades genom en kombination av ett kriteriebaserat urval samt snöbollsurval. Resultatet visade att Facebook bland annat har bidragit till ett ökat kontaktnÀt samt ett förbÀttrat informationsflöde nÀr det gÀller familj och vÀnner.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Problem: Hur sÄg kundrelationerna ut innan det nya IT-systemet infördes och hur ser kundrelationerna ut med ett nytt IT-system? Kundrelationer som tidigare har hanterats via telefon eller pÄ plats har ersatts av dagens lösning med ett IT-system som gÄr att komma Ät via Internet och ger mer möj-lighet till sjÀlvbetjÀning. Detta leder till frÄgorna: Vilka för-Àndringar har IT-systemet medfört? Hur har interaktionen pÄverkats?Syfte: Att beskriva och förklara hur införandet av ett nytt IT-system pÄverkat interaktionen (relation) mellan ?kund? och leverantör vid en tidpunkt 5 Är efter systemets införande. Med kund avses golfspelare och med leverantör avses golfklubb.Teori & Metod: Teoriavsnittet bestÄr av tvÄ delar.