Bluetongue, en vektorburen infektionssjukdom som drabbar idisslare, har tidigare endast funnit i tropiska samt subtropiska delar av vĂ€rlden. Sedan ett drygt decennium tillbaka har denna bild förĂ€ndrats och sjukdomen förekommer nu Ă€ven lĂ€ngre norrut i Europa. Sverige fick sitt första konstaterade fall av infektion med bluetonguevirus, vilket var av serotyp 8 (BTV-8), i september 2008. En vaccinationskampanj i de södra delarna av landet inleddes snabbt med syftet att utrota denna epizootisjukdom frĂ„n Sverige. Även i mĂ„nga andra EU-lĂ€nder har man inlett en omfattande vaccination av mottagliga tamdjur med ett avdödat vaccin mot BTV-8.

Den hÀr uppsatsen undersöker utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet Àr att försöka förstÄ hur denna kan hjÀlpa individer att komma bort frÄn kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni fÄ ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fÄtt fram visade att KRIS fungerar pÄ sÄ sÀtt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att vÄga lÀmna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ?stolt ledare? inom KRIS tycks dock ibland hindra individen frÄn att ta steget mot en ny osÀker identitet ute i samhÀllet.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur svenskt bistĂ„nd pĂ„verkar lokala förhĂ„llanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, pĂ„verkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges bistĂ„ndsorgan, sĂ„ visar den hur en instrumentell instĂ€llning i bistĂ„nd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot sjĂ€lva genomförandet. Först fokuserar analysen pĂ„ Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa pĂ„verkas av den instrumentella mĂ„lsĂ€ttningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda pĂ„verkas, och hur detta pĂ„verkar de bönder de arbetar med. Studien bygger pĂ„ empiriskt material insamlat under ett tre mĂ„naders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen anvĂ€nder sig frĂ€mst av JĂŒrgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvĂ€rlden, samt Erving Goffmans teorier om individers sjĂ€lvpresentation i samhĂ€llet.

SocialtjÀnsten Àr en verksamhet dÀr förÀndringar under beteckningen NPM har varit aktuella under en lÄng tid. Tidigare studier av socialtjÀnstarbetares arbetsvillkor under de nya förutsÀttningarna har visat pÄ en mörk situation. Dock saknas undersökningar dÀr arbetsvillkoren kopplas till den överorganisatoriska styrningen. Studiens syfte var att kartlÀgga socialtjÀnstens nationella styrningslandskap och belysa hur styrningens ramar fÀste i den praktiska verksamheten. Den överorganisatoriskastyrningen kartlades via styrdokument och analyserades med tematiskanalys.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

I denna uppsats presenterar vi en ny infallsvinkel pÄ hur datatolkning i moderna organisationer bör hanteras, sÄvÀl praktiskt som teoretiskt. Studien genomfördes med ett kvalitativt och abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt byggt pÄ grounded theory med deltagande observationer och intervjuer med aktörer inom organisationen. VÄrt teoretiska ramverk Àr byggt utifrÄn Carliles (2002) teorier om semantiska barriÀrer och pÄbyggda genom Iveroths (2011) tidigare forskning utifrÄn common meaning. SÄledes Àr vÄrt teoretiska ramverk lÀmpligt för att tolka hur barriÀrer som hindrar en synkron datatolkning mellan olika aktörer i organisationer belysts i tidigare litteratur, hur dessa barriÀrer kan överbryggas samt olika synsÀtt pÄ kunskapen som ett regelrÀtt mÄtt.Avsaknad av kunskapskonsensus i organisationer grundar sig i semantiska barriÀrer för datatolkningen som mÄste överbryggas med sociala interaktioner. Organisationer gÄr mot kunskapskonsensus genom att utifrÄn datakÀllan arbeta med ? i) teknologiskt medierade trading zones men Àven ii) socialt dimensionerade överbryggningsaktiviteter med mÄlet att skapa kunskapskonsensus mellan och inom aktörsgemenskapen..

Examensarbetet kommer underso?ka aktiv ljuddesign fo?r tysta personbilar. Utifra?n tidigare forskning om hur elbilen utsa?tter ma?nniskor i ta?tomra?den fo?r fara pa? grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla fo?rslag pa? dynamiska billjud som fo?rha?ller sig till trafiksa?kerhet, design och minskade ljudfo?roreningar. Den totala ljudniva?n i sta?der a?r la?ngt o?ver rekommendationen och fo?ljden blir ett ha?lsoproblem i sto?rre sta?der.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.

Detta arbete inspirerades av Chions (1994) term det audiovisuella kontraktet samt NĂžrretranders (1993) forskning om medvetandes bandbredd. Problemsta?llningen fo?r detta arbete var: kan man utan uppmaning ho?ra ett ljud som betraktas som ett sva?ruppma?rksammat ljud i en ljudbild som besta?r av ljud som a?r la?ttare att ho?ra, med hja?lp av en bild. Testpersonerna fick lyssna pa? ett ljudklipp som bestod av fem ljud.

Katter fÄr toxiska effekter av vissa lÀkemedel vid avsevÀrt lÀgre doser Àn andra djur. Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ vad det beror pÄ. Paracetamol, acetylsalicylsyra och permetrin Àr tre substanser som ger Àr eller ger upphov till enkla plana fenoler, och som Àr kÀnda för att orsaka problem hos katt. LÀkemedel behöver metaboliseras för att kunna utsöndras ur kroppen, och det Àr hÀr katter skiljer sig frÄn de andra djuren. Alla djur i Felidae-familjen har begrÀnsad förmÄga att glukuronsyrakonjugera lÀkemedel och andra xenobiotika, framför allt fenoler. Detta beror pÄ att de har lÀgre nivÄer av eller helt saknar en grupp av UGT-transferaser.

Tra?dlo?sa sensorna?tverk byggs upp av tra?dlo?sa sensorer, som gemensamt arbetar fo?r att lo?sa en viss uppgift. Ett exempel pa? en sa?dan uppgift kan vara insamling av pollenniva?er i luften o?ver en stor yta. Sensornoderna vidarebefordrar datan sinsemellan tills den na?r en datainsamlingsnod na?gonstans i na?tverket da?r den sedan lagras och efterbehandlas.

DvÀrgflodhÀsten (Hexaprotondon liberiensis) lever i VÀstafrika dÀr den upptÀcktes pÄ 1800-talet, men det var inte förrÀn pÄ 1900- talen som de introducerades första gÄngen i djurpark. Studier pÄ vilda dvÀrgflodhÀsten har visat sig vara svÄra att genomföra, dÀrför har de flesta studier gjorts pÄ dvÀrgflodhÀstar i fÄngenskap. DvÀrgflodhÀsten Àr ett mycket skyggt djur som lever i regnskogarna runt floder, trÀsk och sumpmarker. Den Àr ett nattlevande djur som ofta lever solitÀrt. I den hÀr studien studeras tre utvalda dvÀrgflodhÀstar pÄ parken zoo i Eskilstuna, vad de har för nattaktivitet och hur de anvÀnder sig utav miljöberikningen. Leah, Anton och Krakunia var de tre observerade dvÀrgflodhÀstarna.   Videokameror sattes upp för att filma fyra nÀtter för varje individ frÄn kl.

Skogens konung eller prÀriens prins: var hör visenten hemma egentligen? Visenten Àr Europas tyngsta nu levande landdjur. DÄ en vuxen tjur kan nÄ nÀstan tvÄ meter i mankhöjd och vÀga upp mot ett ton sÄ Àr det sannerligen en uppseendevÀckande best. Trots detta Àr den relativt okÀnd: mÄnga jag talat med har varit omedvetna om existensen av denna art. Av dom som kÀnt till den har flera haft förestÀllningen om att den Àr utdöd, eller blandat ihop den med antingen uroxen eller myskoxen.

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Uppsatsen handlar om konflikten mellan mÀnniskor och elefanter vilket Àr ett problem pÄ alla de stÀllen i vÀrlden dÀr mÀnniskor och elefanter lever sida vid sida. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt frÄn skogsreservatet Thuma Forest Reserv i Malawi dÀr konflikten Àr ett faktum. Ett fÀltarbete utfördes under en tre veckors period i reservatet och dess nÀromrÄde i syfte att studera förvaltarna av reservatet det vill sÀga Wildlife Action Group (WAG) och deras arbete med konflikthanteringen. Metoderna som anvÀndes i fÀltarbetet var deltagande observation och intervjuer. Uppsatsen Àr Àven baserad pÄ litteratur studier vilket innebÀr att Àmnet Àr beskrivet pÄ en mer generell nivÄ.