Fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster som ga?r fo?retagen fo?rbi kan i la?ngden visa sig o?desdigert och det a?r da?rfo?r viktigt att identifiera dessa fo?ra?ndringar och analysera vad de inneba?r fo?r de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmo?nster va?xt fram da?r ma?nniskor i allt sto?rre utstra?ckning intar en a?ska?darroll ista?llet fo?r att sja?lva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare va?rlden o?ver och har bo?rjat fa? en betydande roll inom dataspelsbranschen.

Syftet med studien har varit att diskutera olika motiv som pojkar och flickor skapar utifra?n en reklamvideo. Studien har a?ven analyserat pa? vilket sa?tt elever skapar ko?nsidentitet i bilderna och hur de har uppfattat sin identitet i teckningen.Underso?kningen har baserats pa? bilder som elever fra?n ho?gstadiet har gjort. I metoden har elever skapa en bild, utifra?n en reklamvideo och med hja?lp av tre ord kommenterat videon.

MÄlet med denna uppsats har varit att undersöka och diskutera hur gaturummets skala och gestaltning relaterar till möjligheten för möten mellan mÀnniskor. Uppsatsen har ocksÄ undersökt huruvida Àven vidstrÀckta gaturum kan fungera för mÀnniskor att vistas i, samt om det finns insatser som kan förbÀttra dessa gaturum. Uppsatsen syftar till att förstÄ hur Jan Gehl och Jane Jacobs erfarenheter kan tillÀmpas pÄ konkreta platser i urban miljö, för att skapa ett analysverktyg att förstÄ stadslandskapet med. Begreppet ?mÀnsklig skala? anvÀnds i hög utstrÀckning bland landskapsarkitekter, men det Àr osÀkert om dÀr finns en konsensus kring begreppets innebörd? Uppsatsens första del bestÄr dÀrför av en utredande text kring vad detta begrepp kan innebÀra. Med hjÀlp av en litteraturstudie samt dÀrpÄ följande observationer av tvÄ gaturum undersöktes huruvida det gÄr att se kopplingar mellan teori och verkliga fall. Gaturummen observerades med avsikt att studera om, hur, och i sÄ fall var sociala interaktioner förekom mellan mÀnniskor.

I samma takt som ridskolor rekryterar hÀstar mÄste de ocksÄ avveckla hÀstar pÄ grund av att hÀstarna blir gamla och inte orkar med arbetet. Att veta vad som Àr rÀtt att göra med hÀsten nÀr den pensioneras kan vara svÄrt och det finns vÀldigt lite fakta om avveckling. MÄnga faktorer spelar in, bland annat etik och moral. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur ridskolor handlar och tÀnker ur ett etiskt och moraliskt perspektiv nÀr man ska pensionera ridskolehÀsten. Det har Àven undersökts vad ridskolorna har för syn och vÀrdering pÄ hÀstar, elever och samhÀlle eftersom det kan tÀnkas pÄverka deras moraliska och etiska vÀrdering vid pension av ridskolehÀstar.I studien har kvalitativ metod anvÀnts genom telefonintervjuer med sex ridskolor utvalda över hela landet som Àr anslutna till Svenska ridsportförbundet.

Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.

Forskning som har undersökt hur djur pÄverkar mÀnniskan har funnits i mÄnga Ärtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som omrÄdet expanderade kraftigt. MÄnga vetenskapliga discipliner har intresserat sig för Àmnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande och mÄende. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur mÀnniskor som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk ohÀlsa konstruerar berÀttelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft nÄgon form av psykisk ohÀlsa och som i sin ÄterhÀmtningsprocess spenderat tid pÄ en hÀstgÄrd. Vi har ocksÄ genomfört deltagande observationer pÄ denna gÄrd som vi sedan har anvÀnt i vÄr analys.

Va?rlden sta?r info?r ett stort vattenfo?rso?rjningsproblem som ma?ste lo?sas ? sa? ma?nga som 884 miljoner ma?nniskor anva?nder idag potentiellt fo?rorenade vattenka?llor till sitt dricksvatten. Denna rapport fokuserar pa? ett av de drabbade la?nderna som a?r Uganda. Syftet med projektet a?r att underso?ka vilket/vilka av de fem olika ugandiska va?xterna; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica och Coffea canephora som a?r mest la?mplig fo?r rening av kadmium- och blykontaminerat grundvatten.

I framtiden kommer multiplexad detektion att spela en central roll inom kliniskt bruk. Detta för att utvecklingen av riktad molekylÀr medicin Àr pÄ uppgÄng och krÀver studier av interaktioner mellan makromolekyler. Inom forskning anvÀnds fluorescensmikroskopi för multiplexad detektion men inom kliniskt bruk föredras det att studera preparat med ljusfÀltsmikroskopi. Dagens problem med ljusfÀltsmikroskopi ligger i att det Àr svÄrt att detektera flera olika markörer samtidigt, multiplexning. Olink har lÀmnat en förfrÄgan pÄ en ny testbar metod för multiplexad ljusfÀltsavlÀsning (bilaga 3).Bland dagens metoder för multiplexad analys har NuanceTM som baseras pÄ liquid crystal tunable filter (LCTF) och SpectraLamp som baseras pÄ agile spectral light source (ASLS) studerats och utvÀrderats.

SÀvar bibliotek ska införa meröppet, och denna studie har undersökt hur man bör gÄ tillvÀga. Intervjuer utfördes via telefon och e-mail till andra meröppna bibliotek, och en fokusgrupp utfördes med besökare och personal vid SÀvar bibliotek. Vi undersökte Àven relevant litteratur för att hitta hur sjÀlva miljön i biblioteket ska se ut. Vi kom fram till att det Àr viktigt att information om förÀndringarna kommer ut till besökarna. Det Àr ocksÄ viktigt att biblioteket ska vara en social miljö, sÄ det Àr viktigt att arrangera det sÄ att det uppmuntrar till social interaktion..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ fram kunskap om vad som krÀvs vid en omlÀggning till utedrift inom Sveriges Nötköttsproducenter och Svenska DjurhÀlsovÄrdens kontrollprogram ?UtegÄngsdjur utan ligghall, nötkreatur?. Det har Àven undersökts om detta kan vara ett ekonomiskt försvarbart alternativ för gÄrdar som Àr intresserade. En fallstudie har gjorts pÄ en gÄrd pÄ mellersta Gotland kring om en omlÀggning till utedrift i kontrollprogrammet Àr möjlig och om det Àr mer ekonomiskt lönsamt Àn dagens produktion. Vid en omlÀggning görs Àven en utökning till ca 200 kor för att optimera anvÀndningen av de stallar som blir tillgÀngliga. Genom att sammanstÀlla dagens produktion och effekterna efter en omlÀggning i varsin driftsplan sÄ har de ekonomiska resultaten sammanfattats. En enkÀt skickades ut under vÄren 2013 till de 21 gÄrdar som Àr anslutna till kontrollprogrammet.

Det Àr svÄrt att upptÀcka smÀrta hos fÄglar samt se om den smÀrtlindring som administreras ger nÄgon effekt. FÄglar kan likt andra djur inte tala om var de har ont nÄgonstans och hur stark smÀrtan Àr. Det Àr svÄrt att mÀta smÀrta objektivt hos dem, vilket gör det komplicerat att stÀlla upp vetenskapliga försök. Metoder som kan anvÀndas för att bedöma smÀrta Àr bland annat att titta pÄ förÀndringar i beteenden och fysiologi hos skadade djur eller att mÀta smÀrtan objektivt med olika typer av apparater. FÄglar kÀnner smÀrta och behöver dÀrmed smÀrtlindring i precis samma situationer som dÀggdjur. Opioider, NSAID-preparat, lokalanestetika, alfa2-agonister och kortikosteroider anvÀnds alla som smÀrtlindring till sÄvÀl fÄglar som dÀggdjur.

HÀstens och mÀnniskans historia har varit sammanvÀvd under tusentals Är. AnvÀndningsomrÄdena har fluktuerat med mÀnniskans behov och intressen, men under lÄng tid har vi anvÀnt hÀstar som sport- och tÀvlingsdjur. Inom travsporten, liksom i galopp- och ridsport, anvÀnds hÀsten som ett medel att nÄ framgÄng samt fungerar som nöje och underhÄllning för mÀnniskan. Travsport Àr en typ av hÀstsport dÀr hÀstens spÀnns framför en sulky och tÀvlar i en specifik gÄngart ? trav.

Bakgrund: MÀnniskan pÄverkas pÄ ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förÀndringar Äldrandet för med sig. En flytt till Àldreboende kan bli aktuell nÀr omvÄrdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vÄrden anvÀnds husdjur pÄ olika sÀtt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur anvÀnds pÄ Àldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla resultat av husdjursinterventioner pÄ personer som bor pÄ Àldreboende. Vidare Àr syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie Àr en litteraturstudie som baserats pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: MÀnniskan pÄverkas pÄ ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förÀndringar Äldrandet för med sig. En flytt till Àldreboende kan bli aktuell nÀr omvÄrdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vÄrden anvÀnds husdjur pÄ olika sÀtt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur anvÀnds pÄ Àldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla resultat av husdjursinterventioner pÄ personer som bor pÄ Àldreboende. Vidare Àr syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie Àr en litteraturstudie som baserats pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

SAMMANFATTNING Artros och skador i ledbrosk Àr vanliga problem hos bÄde mÀnniskor och djur, som orsakar stora fysiska besvÀr i form av smÀrta och nedsatt rörelseförmÄga. Idag finns ett flertal olika behandlingsmetoder mot artros, men Ànnu finns ingen bra behandlingsmetod för att Ästadkomma lÀkning av ett skadat ledbrosk. I den hÀr studien anvÀndes kanin som modelldjur för att utvÀrdera en ny behandling mot artros pÄ mÀnniska. MÄlet var att stimulera nybildning av ledbrosk via rekrytering av mesenkymala stamceller. Studien utfördes pÄ 20 kaniner av rasen New Zeeland White, 6-7 mÄnader gamla honor med en kroppsvikt pÄ ca 4 kg. En ledskada skapades med borr pÄ den mediala femurkondylen i kaninernas vÀnstra knÀled under anestesi. DÀrefter injicerades en hyaluronsyragel enbart eller tillsammans med tillvÀxtfaktorn bone morphogenic protein-2 (BMP-2) i leden.