Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Ă€r en reumatisk sjukdom hos barn och ungdomar. Årligen insjuknar i Sverige 130 till 230 barn och ungdomar. Flickor drabbas oftare Ă€n pojkar och de flesta insjuknar i ett till fyra Ă„rs Ă„lder eller i puberteten. Orsaken till JIA Ă€r okĂ€nd men kan ha ett visst Ă€rftligt inslag. Det dominerande symtomet Ă€r ledsvullnad som ger belastningssvĂ„righeter och morgonstelhet, andra symtom Ă€r smĂ€rta, sömnsvĂ„righeter, trötthet samt pĂ„verkan pĂ„ tillvĂ€xt.

Idag marknadsförs mÀngder av produkter vars funktionella vÀrde, av olika anledningar, Àr svÄrt för konsumenterna att konkret utvÀrdera. De Value Propositions som tillverkare och ÄterförsÀljare av dessa produkter förmedlar skiljer sig potentiellt frÄn de Value Propositions som konsumenterna faktiskt anvÀnder sig av vid sina köpbeslut. Dessa produkters natur medför att konsumenterna tar aktörer, andra Àn producenterna och ÄterförsÀljarna, till sin hjÀlp för att vidareutveckla ursprungligt Value Proposition. Denna process utgörs av interaktion med exempelvis andra konsumenter i samma fysiska och/eller virtuella sociala nÀtverk. NÀtverket blir dÄ ett system för utformning och vidareutveckling av Value Propositions.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan anvÀnder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda pÄ vilka konfliktstilar barn och elever anvÀnder sig av och vilken konfliktstil de anvÀnder nÀr konflikten avslutas. Det Àr viktigt att pedagogen tar reda pÄ hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjÀlpa barn och elever att pÄ egen hand hantera konflikterna pÄ ett bÀttre sÀtt som gynnar bÄda parter. Studien bygger pÄ observationer frÄn en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar pÄ att barn och elever anvÀnder bÄde den verbala och icke-verbala kommunikaton nÀr de kommunicerar i konfliktsituationer.

Kommunikation och interaktion Àr viktigt för att utveckla bÄde sprÄklig och social kompetens. Barn som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) fÄr dock inte alltid samma möjligheter som talande barn att kommunicera. Speciellt svÄrt kan det vara att interagera och dÀrigenom skapa relationer med jÀmnÄriga. Det övergripande syftet med denna studie var att studera samtal mellan jÀmnÄriga, speciellt hur de bygger upp och upprÀtthÄller gemensam förstÄelse i samtal. Studien innefattade tvÄ unga pojkar som pÄ grund av cerebral pares (CP) saknade talförmÄga och dÀrför anvÀnde bliss som AKK.

BAKGRUND:I detta avsnitt gÄr vi igenom vad lÀroplaner, kursplaner och skollagen sÀger om engelskundervisningens upplÀgg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning sÀger om barn och engelska. Det Àr Àven inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och Àven samhÀllets syn pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.SYFTE:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn under förskolans senare Är och grundskolans tidigare Är ser pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.METOD:VÄrt val av metod Àr kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes pÄ grund av ett intresse för att gÄ in pÄ djupet i barns tankegÄngar kring engelska som sprÄk och som skolÀmne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i Äldrarna fem till tio Är.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, dÀr vi fokuserar pÄ olika undersökningsomrÄden.

Bakgrund: Prematurt fo?dda barn utsa?tts fo?r ma?nga sma?rtsamma ingrepp under sin tid pa? neonatal va?rdavdelning. Det finns behov av att utveckla icke- farmakologisk sma?rtlindring som komplement till farmakologisk sma?rtlindring fo?r denna patientgrupp. Tidigare forskning har visat att inspelad musik under blodprovstagning har positiva effekter pa? prematurt fo?dda barns fysiologiska va?rden samt beteendema?ssiga respons.

Barn med förekommande sprÄkstörning Àr vÀldigt vanligt förekommande i förskolan idag. Men dock Àr det inte förens barn/barnen Àr omkring fyra till fem Ärs Älder som dessa tal ? och sprÄksvÄrigheter brukar upptÀckas. DÄ det kan vara svÄrt att upptÀcka om det rör sig om störning eller om barnet inte Àr fÀrdigutvecklat. DÀrför Àr viktigt att förskollÀrare tÀnker pÄ hur de stimulerar barn i verksamheten och sÄ att sprÄkutvecklingen för barnet skall kunna utveckla sitt tal- och sprÄk.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession resonerar kring deras arbete med barn med ett utagerande beteende. Denna undersökning belyser Àven möjligheterna för att arbeta med inkludering och svÄrigheter i arbetet med utagerande barn. FrÄgestÀllningarna för arbetet handlar om hur pedagoger i sitt arbete upplever dessa barn och tolkar deras utagerande beteende. Studien tar Àven upp hur pedagoger beskriver deras bemötande med dessa barn. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjÀlp av en kvalitativ intervjuundersökning.

Uppsatsen ?Konstruktionen av barn - en diskursanalytisk studie av underrÀttsdomar i mÄl om sexualbrott mot barn? Àr en studie av det sÀtt pÄ vilket barn mellan 12 och 15 Är beskrivs och bemöts i sexualmÄl dÀr de medverkar som mÄlsÀganden. Uppsatsen intresserar sig för de förestÀllningar om kön och sexualitet som ges och fÄr betydelse i rÀttens bedömning i mÄlet. De strikt straffrÀttsliga aspekterna av bedömningen kommer emellertid lÀmnas Ät sidan och lÀmna plats Ät den genusrÀttsliga intressesfÀren, vilken fokuserar könets betydelse inom rÀtten och riktar en kritik mot förestÀllningen om rÀtten som objektiv, saklig och opÄverkad av kulturella förestÀllningar.Uppsatsens frÄgestÀllningar ringar in de beskrivningar av mÄlsÀganden som gÀller dennes agerande och upptrÀdande innan, under och efter den i mÄlet prövade gÀrningen. Vidare undersöks hur rÀtten beskriver den eventuella sexuella erfarenhet eller kunskap som mÄlsÀganden besitter sen tidigare..

Syftet med vÄr C ? uppsats har varit att söka djupare kunskap om vad uttalsvÄrigheter hos barn Àr, vad det kan bero pÄ och vad pedagoger kan göra för att hjÀlpa barn med den problematiken. Vi har lagt upp arbetet med vÄr C ? uppsats genom att först söka i den litteratur som funnits om barns uttalsutveckling. DÀrefter intervjuade vi tre förskollÀrare, en talpedagog samt en logoped för att ta till oss mer kunskap om vad olika professioner som arbetar med barn har för uppfattning om barns uttalsutveckling, vilka svÄrigheter som kan förekomma samt hur förskollÀrare kan arbeta med barn som har nÄgon form av uttalssvÄrigheter.

En bra smÀrtbedömning Àr en förutsÀttning för att ge adekvat smÀrtbehandling till barn. MÄnga studier visar att barns smÀrta ofta Àr underskattad och dÀrmed blir den underbehandlad. Eftersom barnen befinner sig i olika utvecklingsstadier Àr det sÀrskilt svÄrt att tolka deras smÀrtupplevelser. Syftet med studien var att belysa svÄrigheter och möjligheter för sjuksköterskan att avlÀsa smÀrta hos förskolebarn. Litteraturstudien bygger pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar.

Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift Àr att förebygga smÀrta och att planera sitt arbete kring barnet sÄ att de utsÀtts för minsta möjliga smÀrta. Faktorer som pÄverkar sjuksköterskan i detta Àr erfarenhet och personlighet.Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och hanterar barn med smÀrta inom primÀrvÄrd. Den metod som valts för denna studie Àr en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultaten i studien grundar sig pÄ tio intervjuundersökningar utförda pÄ sjuksköterskor inom primÀrvÄrd. Resultaten visade hur sjuksköterskan inom primÀrvÄrd bemöter och hanterar barn med smÀrta.

Genom att göra den hÀr studien ville vi undersöka och beskriva fyra förskollÀrares tankar om sitt eget arbetssÀtt kring barns sprÄkutveckling. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn med sprÄksvÄrigheter upptÀcks och fÄr hjÀlp i förskolans verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar förskollÀrarna för att upptÀcka, kartlÀgga och frÀmja barn med sprÄksvÄrigheter? Vilka pÄverkande faktorer kan förskollÀrarna se gÀllande barns sprÄkutveckling? Vilken hjÀlp ger specialpedagog samt tal- och sprÄkspecialist förskollÀrarna? Hur fungerar samarbetet mellan förskolan och hemmet för de barn som har sprÄksvÄrigheter? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra förskollÀrare intervjuades. TvÄ av förskollÀrarna arbetade med yngsta barnen i Äldrarna ett till tre Är och de andra tvÄ arbetade pÄ tvÄ olika resursavdelningar med barn i Äldrarna tre till sex Är.

Med denna uppsats vill vi belysa barns funderingar kring livsfrÄgor och gudssyn. Vi vill Àven titta pÄ religionsundervisningen i skolan, samt hur mycket tid som Àgnas Ät ovanstÄende frÄgor. Detta Àr nÄgot vi finner intressant och spÀnnande men Àven lÄgprioriterat och i mÄnga fall kÀnsligt.VÄr frÄga Àr ?Hur tÀnker barn kring livsfrÄgor och Gud och hur kan vi som pedagoger möta barns funderingar kring livsfrÄgor och religion??Funderingar kring livsfrÄgor Àr vanligt dÄ detta Àr frÄgor som vi varje dag tampas med i vardagen, vuxna som barn. Att tro att barn och ungdomar inte funderar i den utstrÀckning som vuxna gör Àr inte sant.