Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning pÄ tre förskolor i SkÄne med syfte att fÄ synliggjort hur pedagogers förhÄllningssÀtt till pojkar respektive flickor synliggörs i förskolans utomhusmiljö. Det empiriska materialet samlades in genom sex intervjuer pÄ tvÄ förskolor och en kompletterande observation pÄ en tredje förskola. Materialet spelades in med hjÀlp av en ljudupptagare och transkriberades dÀrefter.Studiens teoretiska bakgrund Àr det sociokulturella perspektivet samt ett genusperspektiv. Detta med tanke pÄ att barn lÀr i interaktion med sin omgivning samt att genus Àr ett av studiens fokus.Resultatet i studien visar att pedagoger har stora kunskaper inom genus och utomhusmiljö, dock visar resultatet en baksida dÀr pedagogerna sÀger en sak men gör en annan. I studien dras slutsatsen; att pedagoger Àr vÀl medvetna om sin pÄverkan pÄ barnen samt att utomhusmiljön inte anvÀnds i arbetet med genus..

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till förÀldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen Àr otillrÀcklig men lÀmnar vissa indikationer pÄ att interaktionen kan ha en inverkan pÄ ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till förÀldrar minskar livsstilens effekt pÄ ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras pÄ kvantitativ data frÄn en enkÀtundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) Är 2005. Fyra blockvisa multipla linjÀra regressionsmodeller berÀknas dÀr den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till förÀldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till förÀldrar och livsstilsrisk.

VÄrt examensarbete handlar om utagerande barn i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka förskollÀrares uppgifter om hur utagerande barns vardag Àr i förskolan och hur förskolans och förÀldrarnas samspel fungerar. Vi ville Àven undersöka hur de uppger att förskollÀrarna och barnen i barngruppen bemöter utagerande barn, men ocksÄ vilken betydelse de uppger att leken har för att kunna stÀrka dessa barn och lÀra dem att bli delaktiga i verksamheten och lita pÄ sig sjÀlva. Vi anvÀnde oss av kvalitativ undersökning nÀr vi gjorde vÄra intervjuer i förskolor i tvÄ kommuner i Blekinge. NÀr vi analyserade vÄra intervjuer fokuserade vi pÄ innehÄllet utifrÄn de frÄgor vi stÀllt i frÄgestÀllningen.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rÀtt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som vÀxer upp i ekonomiskt utsatta hushÄll deltar i lÀgre grad i fritidsaktiviteter Àn övriga barn. Detta Àr orovÀckande och kan ha negativa effekter pÄ folkhÀlsan, dÄ det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan pÄ hÀlsan och vÀlmÄendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföretrÀdare frÄn Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsÀttningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Äldrarna 7-18 Är.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföretrÀdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i Äldrarna 7-18 Är i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jÀmlikt deltagande och en förstÄelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men Àven att det Àr svÄrt att nÄ ut till mÄlgruppen. Resultatet lyfter Àven fram förutsÀttningar för barnens deltagande men Àven förutsÀttningar för verksamheterna. Det framgÄr ocksÄ att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsÀttningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn sÄvÀl pÄ vardagar som pÄ lovdagar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser pÄ stödgrupper för barn till missbrukande förÀldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades pÄ intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jÀmförts med tidigare forskning pÄ omrÄdet. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande förÀldrar Àr viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera kÀnslor och stress.

Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i skolÄr fyra interagerar och kommunicerar under problemlösning kring en öppen frÄga i grupp, genom att uppmÀrksamma och göra en granskning av innehÄllet i kommunikationen. I arbetet anvÀndes ostrukturerad observation som metod. Dessutom anvÀndes enkÀt för att ta del av elevernas attityder till grupparbetet. Resultatet visade att 99 %, 637 av totalt 643 kommentarer, av kommunikationen handlade om sjÀlva uppgiften. Vidare visade resultatet Àven pÄ vilka sÀtt eleverna bidrog till att lösa problemet.

Syfte Studiens syfte har varit att undersöka hur lÀrares interaktion med sina elever under matematiklektionerna kan utvecklas i ett par grundsÀrskoleklasser, dÀr Àven elever i inriktningen trÀningsskola ingÄr. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka hur interaktionen mellan elever visar sig under lÀrarnas utvecklingsfas. Studiens fokus har alltsÄ varit att utgÄ frÄn ett nulÀge och följa en utvecklingsprocess. Det som vi velat synliggöra Àr hur interaktionen sÄg ut vid undersökningens inledning och hur kvalitén pÄ interaktionen har kunnat utvecklas. TeoriI studien har genomgÄende ett sociokulturellt perspektiv antagits, dÀr Vygotskijs teorier om proximala utvecklingszoner har en framtrÀdande roll.

Fysisk aktivitet Àr betydelsefullt, dÄ det bÄde har positiva psykiska och fysiska effekter pÄ mÀnniskan. De senaste Ären har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest Äterkommande faktorerna Àr dock att ha kul och kÀnna sig kompetent..

Hur personer tÀnker, tolkar och förstÄr situationer pÄverkar hur lyckliga de Àr. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka hur individer konstruerar lycka. Detta har gjorts genom att undersöka hur individer konstruerar  positiva definitioner av situationer och hur negativa definitioner kan göras om till mer positiva. Uppsatsens empiri utgörs av filmen Love actually, som det har utförts en kvalitativ analys av. Social interaktion visade sig genomgÄende vara centralt för hur individer konstruerade sina definitioner av situationer ? positiva sÄ vÀl som negativa.

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sÀtt att lÀra sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. MÄnga barn tillbringar lÄnga dagar i förskolan och dÀrmed Àr förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem Àr att hjÀlpa barn som inte förstÄr och behÀrskar andra barns leksignaler. Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsÀtt personal i förskolan har pÄ barns lek samt vilka arbetssÀtt och metoder de anvÀnder för att hjÀlpa barn som saknar förmÄga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med Ätta intervjupersoner.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och jÀmföra tvÄ olika polisenheters per-spektiv pÄ barn som bevittnat vÄld inom familjen. Syftet var Àven att ta del av de-ras kunskap och försöka förstÄ deras syn pÄ dessa barn. För att uppnÄ syftet genomfördes fokuserade gruppintervjuer, sÄ kallade fokusgrupper, en kvalitativ metod dÀr gruppdeltagarna diskuterade teman och frÄgor kring deras erfarenheter och tankar om barn som har bevittnat vÄld i sin familj. Vi intervjuade poliser frÄn familjevÄldsenheten respektive nÀrpolisen. Resultatet visade att polismÀnnen frÄn bÄda enheterna var medvetna om att barn far illa av att erfara vÄld inom familjen men att de i liten utstrÀckning uppmÀrksammar dessa barn.

ADHD och dyslexi Àr ett frekvent och existerande funktionshinder hos barn och vuxna. Eftersom ADHD och dyslexi Àr i visa fall ett dolt funktionshinder, fÄr barnen inte alltid rÀtt bemötande frÄn omgivningen. Med detta arbete vill vi diskutera hur förÀldrar till ett barn med diagnosen ADHD och dyslexi och barnen sjÀlv upplever sitt funktionshinder i skolan. De frÄgorna som Àr relevanta för oss och som arbetet bygger pÄ Àr: Hur upplever ett barn sina inlÀrningssvÄrigheter i skolan? Hur upplever förÀldrarna till detta barn hans inlÀrningssvÄrigheter i skolan? UtifrÄn en fallstudie av ett barn som Àr 14 Är gammal och hans familjs erfarenheter kommer vi att undersöka hur hans skolgÄng har varit för honom och familj.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur kontakten med friluftsliv pÄ fritiden ser ut hos 12- Äriga barn som Àr bosatta i Stockholms innerstad och förort.FrÄgestÀllningarI vilken omfattning utövar barn friluftsliv pÄ fritiden?Vad för slags friluftsliv utövar barn pÄ fritiden?Vad har barn för instÀllning till friluftsliv? Finns det nÄgra skillnader mellan barn i innerstad och förort?    MetodVi har gjort en kvantitativ enkÀtstudie. VÄrt urval bestÄr av 199 barn i 12-Ärs Älder som Àr bosatta i Stockholms stads innerstad och förort. Studiens empiriska material har samlats in genom att vi har Äkt ut till skolor och genomfört gruppenkÀter. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS dÀr vi har anvÀnt oss av flera chitvÄtester dÄ vi har gjort en jÀmförelse.ResultatStudiens resultat visar att barn frÄn innerstaden har utövat friluftsliv fler Àn 9 gÄnger det senaste Äret medan barn frÄn förorten har utövat friluftsliv 1-3 gÄnger.

Hammarström J & Ivarsson C. Att förebygga övervikt och fetma hos barn genom skolhĂ€lsovĂ„rdsprogram. Examensarbete i omvĂ„rdnad 10 poĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, enheten för omvĂ„rdnad, 2007. Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Ă€r ett av de snabbast ökande hoten mot folkhĂ€lsan. Skolan har en central roll i det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet med barn och ungdomar, eftersom de tillbringar en stor del av sin tid i skolan.