SammanfattningTitel: Sociala Interaktioner hos utövare av World of WarcraftFörfattare: Lars Rydberg & Johan HanssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Ulf PetÀjÀTyp av rapport: C-UppsatsUtbildning: Media- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetet Àr gjort med syftet att undersöka sociala interaktioner hos de som spelar World of Warcraft och hur de sjÀlva menar sig socialt agera i spelet.Problem: Onlinespel överlag, men speciellt spelare av World of Warcraft har media bedrivit en hÀxjakt mot. De menar att deras sociala erfarenheter hÀmmas pÄ grund av att de spelar spelet för mycket.Metod: Kvalitativa intervjuer med 8 personer som spelar World of Warcraft har utförts och sammanstÀllts. Video- och ljudupptagning anvÀndes för att samla maximal mÀngd data.Resultat: Resultatet av vÄr undersökning visar hur den sociala interaktionen ser ut hos vÄra informanter som spelar World of Warcraft. Interaktionen i den virtuella vÀrlden strÀvar efter att efterlikna den verkliga. Detta har lett till att mÄnga utövare anvÀnder denna form av interaktion som ett komplement till deras sociala liv i verkligheten..

FrĂ„gor om var man kommer ifrĂ„n Ă€r nĂ„got som ofta stĂ€lls i dagens samhĂ€lle. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund Ă€n den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhĂ€llet samt deras vĂ€nner pĂ„verkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de vĂ€ljer att vara och bete sig pĂ„ ett visst sĂ€tt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta Ă€r en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger pĂ„ sju intervjuer med individer i Ă„ldrarna 25-40 som biologiskt har tvĂ„ olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

Till förskolan kommer allt flera barn med olika livsöden och bakgrunder i bagaget. Flera av dessa Àr barn som oroar förskollÀrarna och Àr mer eller mindre i behov av sÀrskilt stöd. Betydelsen och innebörden av barn i behov av sÀrskilt stöd Àr vÀldigt varierande. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur förskollÀrare resonerar kring behovet av diagnoser av förskolebarn som oroar och utmanar. Genom intervjuer med ett flertal förskollÀrare har vi nÀrmat oss vÄrt syfte med studien.

Till följd av att allt fler barn sondmatas har Àven svÄrigheterna vid övergÄng till oralt Àtande ökat. OmhÀndertagandet av dessa barn görs lÀmpligast i team med exempelvis logoped, dietist, sjuksköterska och lÀkare. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur omhÀndertagande av barn med ÀtsvÄrigheter ser ut med fokus pÄ sondmatning. Datainsamling skedde genom en fokusgruppintervju med vÄrdpersonal som arbetar med barn med ÀtsvÄrigheter. Transkriptionen analyserades, baserad pÄ Grounded Theory, genom meningskodning.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ hur interaktion uppkommer och formas, hur individerna upplever interaktionen samt sitt Jag i en ickeverbal miljö. För att uppnÄ uppsatsens syfte Àr den övergripande frÄgestÀllningen: hur kan vi ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv förstÄ hur interaktionen uppkommer och formas i en ickeverbal retreatmiljö samt hur deltagarna upplever sitt SjÀlv och interaktionen, interaktionens uppkomst och formande i en ickeverbalmiljö pÄ en retreatgÄrd? För att empiriskt besvara dessa frÄgor gjordes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och dÀrtill har tvÄ mindre deskriptiva och i viss mÄn tolkande observationer genomförts. Den empiri som framkom har analyserats med hjÀlp av Mead (1979), Goffman (1959) och Berg (1992). Studienvisar pÄ att individen i den ickeverbala situationen upplever sig gÄ in i sitt SjÀlv och erfara en reflektionsprocess som bidrar till utveckling och nyorientering.

Problem: Which factors affect customer satisfaction in a non-physical bank relation? Purpose: The purpose with this thesis is to study what creates customer satisfaction in a non-physical bank relation. We look at this by conducting a case study in which we studied the opinion of customers who uses the e-bank at FöreningsSparbanken. Method: We have used a qualitative data method through which we have received answers from our respondents, these we have interpreted to form information, which we have used in our analysis. In our empirical study we have used a case study in which we have chosen to interview both customers and co-workers to get an answer to our problem.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det finns risk för utsatthet förbarn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsÀttning och i vilka miljöer utsatthetenkan förekomma. Tre teman upptÀcktes under uppsatsens gÄng och dessa var kroppsfunktion,aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Tidigare forskning visade pÄ de olikariskerna som barn med funktionsnedsÀttning kunde utsÀttas för och i vilken utstrÀckning.Riskerna varierade frÄn psykiska, fysiska och sexuella övergrepp till mobbning och mindredeltagande i olika fritids- och skolaktiviteter. Uppsatsen var en systematisk litteraturöversiktvilket innebar att inom det specifika ÀmnesomrÄdet söka, granska och sammanstÀlla befintliglitteratur. Resultatet av litteraturstudien visade att barn med funktionsnedsÀttning löper enhögre risk för olika typer av utsatthet i jÀmförelse till barn utan funktionsnedsÀttning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur personalen pÄ förskolan arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilken stöd och hjÀlp personalen fÄr i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod anvÀndes och Ätta personer intervjuades. UtifrÄn det förskolepersonalen beskrivit framtrÀder ett arbetssÀtt i förskolan dÀr barnen inkluderas i gruppen och att de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte ska kÀnna sig annorlunda. Miljön Àr en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar dÀrför miljön efter barnens olikheter och mÄngfald. De mest framtrÀdande metoderna som personalen anvÀnder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder.

Sammanfattning:Denna uppsats handlar om barnsexturism och hur spridningen ser ut vÀrlden över. Uppsatsen tar upp ett kÀnsligt Àmne, barnsexhandel dÀr barnsexturism ingÄr. Barnsexturism innefattar nÀr en person reser frÄn ett land till ett annat för att begÄ övergrepp mot barn mot ersÀttning som gÄr till barnen sjÀlva eller till nÄgon annan. Barnsexturister kallas de personer som begÄr dessa brott mot barn och en barnsexturist kan vara vem som helst. En barnsexturist kan innan resan ha som syfte att ha sex med en minderÄrig.

Detta Àr en kvalitativ studie som har sin utgÄngspunkt i problematiken med galleriornas framvÀxt, vilket leder till att mycket mÀnniskor vistats pÄ liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder pÄ att denna konstruktion Àr ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprÀtthÄlls i gallerior förhÄller sig studien till en teoretisk referensram bestÄende av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhÄlla sig till genererades det empiriska materialet bestÄende av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning frÀmst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

Kvinnor har visats vara mer empatiska Àn mÀn vid sjÀlvskattning samt att vita och svarta barn kÀnner mer empati för en mÄlperson med samma hudfÀrg. Denna studies syfte var att undersöka om mÀn och kvinnor kÀnde olika mycket empati beroende pÄ mÄlpersonens etni-citet, om det fanns nÄgra könsskillnader i empati samt om nÄgot av könen vÀckte mer empati. Deltagarna var 208 mÀn och kvinnor med svensk och invandrarbakgrund, majoriteten studerade pÄ MÀlardalens högskola. Resultatet visade en signifikant disordinal interaktion dÀr svenska deltagare visade högre empati för en svensk mÄlperson Àn vad de gjorde för en invandrad och invandrardeltagare visade högre empati för en invandrad mÄlperson Àn vad de gjorde för en svensk. Ingen huvudeffekt för empati och deltagarnas etnicitet fanns.

Vad sÀger litteraturen samt barn sjÀlva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vÀnskap och vilka kÀnslor finns med nÀr barn leker? Vi tycker det Àr intressant och kommer att belysa detta utifrÄn vÄr problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i Äldrarna fyra och fem Är. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken Àr för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna Àr för barn. VÄra teoretiska grunder vilar pÄ Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysaförskollÀrarnas uppfattningar kring understödjandet av lÀsförstÄelse i förskolan. Studien Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ en hermeneutisk ansats. Det innebÀr i denna studie att tolka förskollÀrares uppfattningar kring lÀsförstÄelse i förskolan. Metoden som har anvÀnts för datainsamling Àr halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollÀrare verksamma i förskolan.

Kommunikation och interaktion Àr viktigt för att utveckla bÄde sprÄklig och social kompetens. Barn som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) fÄr dock inte alltid samma möjligheter som talande barn att kommunicera. Speciellt svÄrt kan det vara att interagera och dÀrigenom skapa relationer med jÀmnÄriga. Det övergripande syftet med denna studie var att studera samtal mellan jÀmnÄriga, speciellt hur de bygger upp och upprÀtthÄller gemensam förstÄelse i samtal. Studien innefattade tvÄ unga pojkar som pÄ grund av cerebral pares (CP) saknade talförmÄga och dÀrför anvÀnde bliss som AKK.