Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med barn med autism. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med nio informanter undersöks vilken syn pedagoger har pÄ sin egen roll vid mötet med barn med autism samt vilka metoder de anvÀnder i deras arbete.Uppsatsen innefattar ett resonemang om en skola för alla, exempel pÄ vilka pedagogiska metoder och arbetssÀtt som kan anvÀndas i arbetet med barn med autism samt vilka saker som pedagoger bör ta i beaktning vid mötet med dessa barn. De utgÄngspunkterna Àr sociokulturella perspektivet, Bronfenbrenners utvecklings-ekologiska teori samt variationsteorin.Resultatet av undersökningen visar att TEACCH och anvÀndning av tecken Àr de vanligast förekommande arbetsmetoderna. I pedagogers syn pÄ deras möte med barn med autism Àr tydlighet, lyhördhet, stÀndig bekrÀftelse och stöd till barnen vid problem viktiga inslag i arbetet. Det som saknades i arbetet Àr fler alternativ till verbal kommunikation samt arbete med att utveckla kÀnslor hos barn med autism..

NÀr ett barn brÀnnskadas upplever förÀldrarna kaos och som sjukvÄrdspersonal mÄste omvÄrdnaden fokuseras pÄ tvÄ patienter, barnet och förÀldrarna. Bemötandet av förÀldrar i kris Àr avgörande för hur den traumatiska hÀndelsen bearbetas. Litteraturstudiens syfte Àr att beskriva förÀldrars reaktioner nÀr deras barn utsatts för en traumatisk hÀndelse, i form av brÀnnskada. Resultatet visar att nÀr ett barn brÀnnskadas utsÀtts förÀldrarna för akuta stressreaktioner och ett flertal psykiska pÄfrestningar. Oavsett om förÀldrarna varit nÀrvarande vid traumat upplever de skuldkÀnslor gentemot sitt barn.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se om en sprÄkstörning hos barn kan fÄ konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn pÄ förskolan med olika former av sprÄkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med sprÄkstörningar för att fÄ deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, sprÄk och tal (talpedagog), tvÄ specialpedagoger samt tvÄ förskollÀrare. Resultatet av undersökningen stÀmmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen fÄr problem med det sociala samspelet nÀr inte kommunikationen fungerar.

Det hÀr examensarbetet handlar om I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvÄrigheter. Ambitionen var att ta reda pÄ vad I Ur och Skur- pedagogiken innebÀr för barn med koncentrationssvÄrigheter. Studiens syfte var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter (barn utan diagnos).  Som avgrÀnsning av syftet formulerades fyra frÄgestÀllningar: Vad utmÀrker barn med koncentrationssvÄrigheter, vad innebÀr I Ur och Skur- pedagogiken för barn med koncentrationssvÄrigheter, vilken uppfattning har pedagogerna kring utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter, vilket bemötande och förhÄllningssÀtt har pedagoger inom I Ur och Skurverksamheten för barn med koncentrationssvÄrigheter? Studien utfördes med hjÀlp av en ostrukturerad intervjuundersökning.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i för barn med ADHD i skolmiljön. Fjorton stycken artiklar inkluderades i studien och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. UtifrÄn analysen av artiklarna framkom tre kategorier. Kategorierna Àr ?Kompenserande interventioner för att möjliggöra aktivitetsutförandet?, ?Anpassning av miljön för att möjliggöra aktivitetsutförande? samt ?Förebyggande interventioner för att möjliggöra delaktighet?.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?. Studien Àr kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att fÄ en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att mÄnga pedagoger har samma uppfattningar om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbete med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. De stÄr alla pÄ samma grund men arbetar pÄ olika sÀtt.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjÀnsten i en kommun beskriver sitt arbete med barn och förÀldrar dÀr barn upplevt vÄld inom familjen.  FrÄgestÀllningarna handlade om hur barn görs delaktiga i socialtjÀnstens arbete och vilket stöd barn och förÀldrar erhÄller. Fem socialarbetare intervjuades utifrÄn en tematiserad intervjuguide och vinjett. De teoretiska perspektiven som anvÀndes i analysen var systemteori och risk- och skyddsfaktorer.  Resultatet visade pÄ att barn Àr delaktiga i socialtjÀnstens arbete genom att de ges information och erbjuds samtal utifrÄn barnets behov.  Det framkom Àven att det finns ett helhetstÀnk inom socialtjÀnsten dÄ bÄde barn och förÀldrar erbjuds stöd i familjer dÀr barn upplevt vÄld. Dessutom visade resultatet pÄ att socialtjÀnsten kan hjÀlpa till att utveckla det sociala nÀtverket hos familjerna..

I lÀroplanen betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl ska ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunicera pÄ bÄde modersmÄlet och det svenska sprÄket, de ska utveckla en kÀnsla för andra kulturer och kÀnna delaktighet i den egna samt ska de utveckla sin kulturella identitet och uppleva en trygghet i den (Utbildningsdepartementet, 2010).VÄrt syfte med denna studie var att undersöka förskolepersonalens tal och perspektiv angÄende barns modersmÄls-, andrasprÄks- och identitetsutveckling. Dessa tre omrÄden Àr viktiga eftersom vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr det stÀlls ökande krav pÄ hur förskolelÀrarna bemöter barn med olika bakgrund. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med personalen pÄ tre olika förskolor för att fÄ svar pÄ vÄra tre frÄgestÀllningar. Urvalet av de medverkande förskolorna gjorde vi medvetet med utgÄngspunkt att de skulle arbeta aktivt med flersprÄkiga barn.Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visade att all personal betonar vikten av interaktion och samspel för att barnet ska utveckla modersmÄlet och andrasprÄket. ModersmÄlet bidrar till ökad sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende och den vanligaste situationen Àr att hemmet stÄr för utveckling av modersmÄlet.

Syftet med studien Àr att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollÀrares syn pÄ barns samspel och samlÀrande samt vilken syn de har pÄ sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har förskollÀrare om samspel och samlÀrande hos förskolebarn? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska miljöns betydelse för att frÀmja samlÀrande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlÀrande? I studien intervjuas fem verksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Det visar sig att nÀstan alla kÀnner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollÀrare har Àven honom som förebild. Resultatet visar att de pÄ mÄnga sÀtt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

BakgrundFörskolans arena erbjuder stora möjligheter till naturvetenskapliga upptÀckter varje dag. Genom barnens nyfikenhet kan ögonblick fÄngas upp och bli till rika lÀrandemiljöer inom omrÄdet. För att nÄ dit krÀvs ett tillÄtande klimat dÀr barnen uppmuntras att utforska sin nÀrmiljö. Pedagogens roll Àr en viktig faktor dÀr produkt och process kan kopplas samman till en meningsfull helhet och pÄ sÄ sÀtt nÄ det syfte som verksamheten efterstrÀvar.SyfteJag vill studera hur förskolebarn agerar, reagerar och resonerar vid utforskandet av naturvetenskapliga experiment, specifikt inriktade pÄ kemi. Mitt intresse riktar sig mot interaktionen och hur den yttrar sig mellan barnen, mellan barnen och det laborativa materialet samt mellan barnen och mig som deltagande observatör.MetodForskningsmetoden har inspirerats utifrÄn etnografisk ansats, dÀr jag som forskare har valt att vara aktiv pÄ fÀltet genom att inta rollen som deltagande observatör.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer ser pÄ möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att fÄ stöd under sin vistelse pÄ fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder fÄr pÄ fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosÀkra fritidspedagoger med bristande kunskaper Àr ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den bitrÀdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av sÀrskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera instÀllningen till barn med rörelsehinder hos förÀldrar till barn utan rörelsehinder med sÀrskild tonvikt pÄ förÀldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade pÄ en enkÀt, speciellt utvecklad för detta ÀndamÄl. FörÀldrar visade i genomsnitt en positiv instÀllning till barn med rörelsehinder. FörÀldrars instÀllning pÄverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhÀllet och funderingar om samlevnadsfrÄgor med dessa barn.

BAKGRUND: En oarbetad sorg kan leda till svÄrigheter senare i livet. Enligt forskningen sörjer Àven smÄ barn. Det Àr viktigt att förskollÀrare har kunskap om hur barn reagerar i sorg och hur bemötandet bör ske dÄ barn idag vistas en stor del av sin vardag pÄ förskolan.SYFTE: Vi vill genom vÄr studie undersöka vilken beredskap ett antal förskollÀrare i för-skolan har ifall ett eller flera barn drabbas av sorg efter dödsfall och hur man menar att situa-tionen och beredskapen pÄverkar förskollÀrarnas arbetssÀtt.METOD: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 7 verksamma förskollÀrare. Vi har i vÄr undersökning haft hermeneutiken som ansats och som teoretisk utgÄngspunkt har vi valt Piaget och Vygotskijs teorier angÄende barns utveckling.RESULTAT: Det rÄder en viss osÀkerhet kring rutinerna nÀr det gÀller barn i sorg. För-skollÀrarna innehar en viss erfarenhet av barn i sorg och samtliga förskollÀrare har en hand-lingsplan i beredskap om en akut situation intrÀffar.

Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer dÀr en förÀlder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig sjÀlva i dÄ och nutid, hemförhÄllanden och uppvÀxtförhÄllanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och utgörs av en innehÄllsanalys av tre biografier inom detta omrÄde.Genom att lÀsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara pÄ frÄgestÀllningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som nÄgot bra.Uppsatsen har resulterat i förstÄelse för hur viktiga vuxna individer Àr för barn med sÄdan hÀr problematik, samt hur viktigt det Àr att ha fritidsintressen..

Syftet med studien var att undersöka hur Àldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek pÄ olika sÀtt. Detta gav tvÄ stora frÄgestÀllningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som anvÀndes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexÄringar och 12 femÄringar. Intervjuerna gjordes pÄ sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som nÄgonting roligt, dÀr lek förklaras med namnet pÄ en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek Àr. Barn leker för att det Àr roligt och för att fÄ energi och för att kroppen behöver lek.