Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i grundsÀrskola arbetar Àmnesintegrerat med problemlösningar i matematik. De centrala frÄgestÀllningarna i studien Àr:? Hur arbetar lÀrarna med lÀs-, ord- och begreppsförstÄelse i samband med matematisk problemlösning? ? Hur arbetar lÀrarna med stöd och anpassning vid undervisningssituationer?? Hur upplever lÀrarna betydelsen av interaktion vid problemlösningar i matematik?Teori: Studien har en teoretisk del som kort beskriver det specialpedagogiska- och sociokulturella perspektivet. I litteratur- och forskningsgenomgÄngen lyfts lÀrarens roll och betydelse i undervisningen, samt Àmnesintegrering dÀr lÀrarnas inverkan, interaktion och anpassning ger elever förutsÀttningar att förstÄ matematiska problemlösningar. Studien berör Àven konsekvenser som kan orsakas dÄ brister av förstÄelse i matematik förekommer.

More Than Melody (M.T.M.) Àr ett lÄtskrivningsprojekt med intentionen att integrera musik- och svenskaÀmnet i ett skapandesammanhang. Elevernas uppgift i projektet Àr att tillsammans skriva lÄtar genom att skapa text och musik samt utifrÄn egna förutsÀttningar utveckla egna lösningar genom att prova, utforska och praktiskt tillÀmpa sina kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien Àr att undersöka hur ett lÄtskrivningsprojekt som M.T.M. kan inverka pÄ elevers lÀrande samt hur de deltagande lÀrarna i projektet förhÄller sig till och pÄverkas av detta lÀrandeperspektiv. Projektet har under de tre Är som studien strÀcker sig över (2005/2006, 2006/2007, 2007/2008) involverat elever i Ärskurs fem samt klass- och musiklÀrare frÄn grundskolor i UmeÄ kommun med omnejd.

Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar och lÀgger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrÄn pedagogers perspektiv dÄ pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

Mat har betydelse för barns hÀlsa ur kortsiktigt sÄ vÀl som lÄngsiktigt perspektiv. Förskolan Àr en betydelsefull arena i arbetet att frÀmja god hÀlsa i tidig Älder. I förskolans lÀroplan poÀng-teras att varje barn ska kunna utveckla sin förstÄelse för hÀlsa och vÀlbefinnande genom aktiv delaktighet i frÄgor som pÄverkar deras vardag. DÀremot saknas association till hÀlsans rela-tion till mat och matvanor. Detta motiverar vidare studier om hur förskolebarn kan erbjudas möjligheter till delaktighet i situationer med hÀlsosamma matvanor.

De senaste Ären har statistiken för barn som fÄr diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att fÄ extra resurs i förskolan ocksÄ ökat (Lindgren 2012). Det blir dÀrför en utmaning för pedagoger och lÀrare nÀr dessa extra resurser för barn i behov av sÀrskilt stöd blir svÄrare att fÄ i verksamheten. UtifrÄn denna bakgrund Àr huvudsyftet med studien att undersöka vad som hÀnder i förskoleverksamheten efter att ett barn fÄtt en ADHD-diagnos.

Detta Àr en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv som berör begreppen makt, interaktion och kommunikation. Vi har valt att anvÀnda oss av en abduktiv ansats dÄ vi utgÄtt ifrÄn bÄde teori och empiri för att fÄ fram vÄrt resultat. VÄrt syfte med uppsatsen var att förstÄ hur anstÀllda i kundorienterade yrken pÄverkas av makt frÄn ledning och kunder samtidigt som interaktionen Àr en stor del i arbetet som de anstÀllda inte kan bortse ifrÄn. I studien har vi genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med mÀnniskor frÄn olika kundorienterade yrken. För att analysera vÄr empiri har vi anvÀnt oss av Foucaults teori om makt, Karasek och Theorells kravmodell samt Goffmans teori om rollbyten och interaktion.

Detta arbete handlar om polisens och socialtjÀnstens roll i arbetet med att uppmÀrksamma barn i fara. Denna uppmÀrksamhet har fokuserats pÄ barn som varit vittne till vÄld i hemmet eller som sjÀlva har varit utsatta för brott. Vi har ansett att denna frÄga gÀllande barn i fara Àr sÄ viktig att den behöver lyftas fram i samhÀllet. Vi har valt att Àven studera hur lÄngt arbetet kommit med att uppmÀrksamma barn som brottsoffer och som mÄlsÀgande. För att fÄ en sÄ omfattande bild som möjligt över Àmnet har vi anvÀnt oss av olika kÀllor som litteratur, lagstiftning, förarbeten och samtal med personer som arbetar inom omrÄdet.

Syfte: Studiens syfte Àr att synliggöra nÄgra pedagogers förhÄllningssÀtt, strategier och metoder kring barn som beskrivs ha samspelssvÄrigheter i förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr: ? Vilken förstÄelse och kunskap har pedagogerna nÀr det gÀller barn i samspelssvÄrigheter? ? Hur ger pedagogerna barnen stöd i att bli mer delaktiga i lek och vardagliga aktiviteter i interaktion med andra barn och vuxna? ? Hur beskriver pedagogerna sin samverkan till vÄrdnadshavarna?? Hur beskriver pedagogerna det externa stödet gÀllande arbetet med barn i samspelssvÄrigheter?Teori: Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man ser att den rÄdande kulturen och de sociala miljöförhÄllandena pÄverkar barns inlÀrning ? utvecklingsprocess. Imsen (2006) skriver att Vygotskij anser att den intellektuella utvecklingen och tÀnkandet tar sin utgÄngspunkt i social aktivitet. Han menar att inget lÀrande sker utan att individen samspelar med den sociala omgivningen, bÄde i och utanför skolan (Imsen, 2006).

Att skapa attraktiva program Àr en av TV-producenternas huvuduppgifter. Mycket i detta arbete handlar om att etablera och behÄlla kontakt med TV-tittare genom tilltal, dvs. olika sÀtt att involvera TV-tittare i handlingen i programmen, i vilket studiopublikens skratt spelar en viktig roll. Deras skratt pÄverkar liveness som Àr TV-tittarnas kÀnsla av spontanitet. I denna studie analyseras tilltal i situationer kring studiopublikens skratt i pratshower med kÀndisar som Àr orienterade mot humor och underhÄllning ("Hellenius hörna" och "Robins").

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgÀnglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig pÄ problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet Àr att formge en tillgÀnglig lekplats för rörelsehindrade barn.Teori i uppsatsen innehÄller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna sÄsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strÀvan att uppnÄ examensarbetets mÄl.Uppsatsens slutsats pÄpekar att ingen av de observerade lekplatserna Àr helt tillgÀngliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgÀnglig menas att lekplatsen dels gÄr att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen Àr tillgÀngliga lekmÀssigt för de rörelsehindrade barnen.Designförslaget som Àr framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det Àr en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats dÀr barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har nÄgot funktionshinder..

Bakgrund: Redan pÄ Platons tid ansÄgs det att utbildning bidrog till att mÀnniskan utvecklade sina talanger och begÄvningar för att mÄ bra. Idag har man funnit att sprÄk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan anvÀndas som redskap för vÄr mÀnskliga interaktion. Barns lÀrande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns mÄnga möjligheter och mÄnga olika sÀtt för barn att lÀra sig att göra saker pÄ. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrÄn vissa ramar, som styrdokument och lÀroplaner.

Fetma hos barn i vĂ€stvĂ€rlden Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem som har nĂ„tt epidemiska proportioner. Ökat energiintag och minskad fysisk aktivitet har resulterat i att fetma nu Ă€r den mest vanliga kroniska sjukdomen i barndomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse vid omvĂ„rdnad av barn med fetma i Ă„ldern 7-12 Ă„r inom PrimĂ€rvĂ„rd och Barn- och SkolhĂ€lsovĂ„rd. Litteraturstudien inkluderar nio vetenskapliga artiklar mellan Ă„ren 1996-2006. Artiklarna Ă€r funna i elektroniska databaser sĂ„som PubMed, Cinahl och Elin@Kristianstad.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn pÄverkas av förÀldrar med psykiskt ohÀlsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmÀrksamma barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. DÀremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjÀnsten..