VÄrt problemomrÄde berör TV/filmens inflytande pÄ barn. Anledningen till vÄrt val av problemomrÄde beror pÄ att bÄde vuxna och barn Àgnar mycket tid av sin vardag Ät TV/film. I vÄr framtida roll som lÀrare Àr det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna Àr viktiga för att hjÀlpa barn att sortera, ifrÄgasÀtta och reflektera kring saker som har hÀnt. VÄrt syfte med undersökningen Àr att förstÄ hur TV/film inspirerar barn. VÄr huvudfrÄga Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att TV/film Àr en inspirationskÀlla för barn? Hur yttrar det sig? UnderfrÄgor till denna Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett pÄ TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att fÄ fram resultat i studien har vi anvÀnt oss av metodtriangulering.

Psykosomatiska symtom hos barn Àr mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis pÄ grund av anvÀndning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant frÄga Àr betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jÀmfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen sjÀlva samt rapporterade av deras vÄrdnadshavare. Studien bygger pÄ data om 4548 barn i Ärskurs 4 och 7 som insamlades för elevhÀlsodatabasen ELSA i VÀrmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret frÀmst med avseende pÄ konkret symtom.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare i en specialförskola ser pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Genom intervjuer med en förskollÀrare och en specialpedagog, verksamma pÄ en specialförskola, fick vi svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som lyder: ? Hur ser pedagoger pÄ en specialförskola pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn för frÀmjandet av utveckling och lÀrande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna pÄ specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen sÀger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebÀr svÄrigheter med kommunikation, sprÄkförstÄelse, gestaltförstÄelse, symbolförstÄelse och verbalt sprÄk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 Ärs Älder.

Detta examensarbete Àr ett nedslag mitt i arbetet med ett konstprojekt som i enkla drag innebÀr att jagfilmar en lÀrares interaktion med sina elever och dÀrefter i ett videoverk, med hjÀlp av en skÄdespelarerekonstruerar lÀrarens sociala interaktion fast utan elever som motspelare. Jag vill anta de utmaningarsom denna idé om gestaltningsmetod innebÀr stÀllt i relation till min intention om att i videoverketuttrycka kontrasten: en ensam lÀrare som Àr upprymd av kÀnslan av gemenskap och social interaktionmed sina elever (som inte finns dÀr).UtifrÄn ett utbildningsvetenskapligt perspektiv skulle man kunna jÀmföra min idé omgestaltningsmetod med en livsvÀrldsfenomenologisk metodologi eftersom jag i min rekonstruktion avlÀrarens lektionsarbete tar bort en förutsÀttning i lektionsarbetet - eleverna. Jag har dÀrför valt att itexten relatera arbetsprocessen med mitt videoprojekt utifrÄn ett livsvÀrldsfenomenologiskt perspektivpÄ klassrumsobservation. Jag diskuterar i texten hur vi under arbetet med rekonstruktionen av lÀrarensinteraktion observerade olika förgivettaganden (som lÀrarens rörelsemönster, blickar ellerförhÄllningssÀtt till datorer i klassrummet). Dessa förgivettaganden handlar bl.a.

Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

The purpose of this study is to create an understanding of how parents and preschool teachers experience induction at preschool. The induction creates collaboration between preschool teachers and parents where the interaction and socio-cultural factors have been key theories for the work task.The method used has been of qualitative nature where interviews were made with parents and preschool teachers. In these interviews, they shared their insights of how they experienced the interaction and communication during induction. I asked the parents what they felt was good communication and interaction during the induction. The same question was given to preschool teachers to respond to and also if there was something that worked less good during induction.The results show that parents and preschool teachers feel that induction works well satisfactory and that it is important that the interaction work well between both parts.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke pÄ alla rutiner och resurser dessa barn Àr beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis lÀste vi in oss pÄ omrÄdet och litteraturen har vi sedan anvÀnt vid analyser av vÄr empiri.

Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska kÀnna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser.Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i mÄnga fall kan vara en vÀldigt viktig anhöriggrupp för vÄra soldater och sjömÀn.Undersökningen fokuserar dels pÄ vilka behov av stöd mÄlgruppen har, men ocksÄ pÄ hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska fÄ mammor att se insatsen som meningsfull.Uppsatsen innehÄller information om hur tre mammor har kÀnt sig och upplevt kontakten med FM dÄ deras söner gjort utlandstjÀnst, hur en mamma kÀnner sig inför att hennes son för första gÄngen ska göra utlandstjÀnst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FMŽs anhörigstöd allmÀnt ser ut..

Denna uppsats underso?ker pa? vilka sa?tt fyra professionella blockflo?jtister la?rde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger pa? deras utbildningsva?g fo?re ho?gskolestudier. Det underso?ks vilka olika metoder deras la?rare anva?nder sig av och pa? vilka sa?tt ka?llstudier fra?n 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen fo?r deras undervisning..

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag pÄ sinFacebooksida arbetar med vÀrde, interaktion och teknik för attstÀrka de sociala banden och dÀrmed relationerna till sina kunder.Metod: Metoden för denna uppsats Àr kvalitativ med en ansats avdeduktivt slag. Data samlades in genom semistruktureradeintervjuer med utvalda företag som har en Facebooksida.Slutsats: Företag arbetar idag till viss del med vÀrde, interaktion och teknikutifrÄn vad teorin rekommenderar. Det finns inom alla tre omrÄdenbÄde likheter och skillnader mellan verklighet och teori. Denundersökta modellen syftar till att stÀrka relationerna men det rÄderdelade Äsikter frÄn de undersökta företagen huruvida de uppleveratt relationerna har stÀrkts genom deras nÀrvaro pÄ Facebook..

Sammanfattningvis visar resultaten pÄ att barn och ungdomar Àr och upplevs mer stressade idag. Det finns mÄnga orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö Àr en stor stressfaktor som pÄverkar bÄde yngre och Àldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress Àr det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

I förskolans lÀroplan, Lpfö 98, framgÄr det att pedagogerna ska ha som mÄl att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmÄga att samtala om bilder som de ser samt att anvÀnda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska ocksÄ strÀva efter att barnen utvecklar sin förmÄga att uttrycka tankar, upplevelser och kÀnslor pÄ flera olika sÀtt till exempel genom dans, drama, bild eller sÄng.Syftet med studien Àr att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens sprÄkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. De arbetade pÄ fyra olika avdelningar pÄ tvÄ förskolor i Blekinge.PÄ samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill sÀga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete Àr roligt och pÄ sÄ vis blir det extra givande för barnens sprÄkutveckling. Vidare pÄpekade de ocksÄ att det Àr viktigt att man att anvÀnder ett korrekt sprÄk i arbetet med barn.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser pÄ sin omgivning och dÄ blev valet att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stÀmmer barnets beskrivningar överens med vÄra observationer? I litteraturgenomgÄngen var fokus pÄ tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och pÄverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll pÄ att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonÄrsÄldern. Barnen har Àven tagit bilder pÄ det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.