Enligt socialkonstruktivister Àr samhÀllet konstruerat av mÀnniskor i inter­aktion med varandra. Med hjÀlp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstÄ och analysera hur manliga sistaÄrselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel pÄ en social konstruktion Àr den form som bestÀmmer samtal mellan mÀnniskor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sÀgs, men ocksÄ den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehÄll formar, omformar, skapar och förkastar förestÀllningar och idéer i det sociala rummet. DÀrför anser socialkonstruktivister att könsskillnader Àr sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehÄll Àr dÀrför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

Socialstyrelsen (2011) skriver att det Àr under de senaste tio Ären som man har börjat uppmÀrksamma barn som bevittnat vÄld och att dessa barn kan reagera pÄ samma sÀtt som barn som sjÀlva har utsatts för vÄld och Àr i behov av stöd och hjÀlp. Syftet med studien Àr att öka kunskapen om SocialtjÀnstens och Polisens arbete med barn som bevittnat vÄld. MÄlet Àr att försöka förstÄ om det finns en skillnad pÄ myndigheternas bemötande med barn som har bevittnat vÄld gentemot barn som sjÀlva har utsatts för vÄld och hur denna skillnad i sÄ fall yttrar sig. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre intervjuer med SocialtjÀnsten och tre med Polisen.

I vÄr kvalitativa undersökning har vi utifrÄn observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. VÄra forskningsfrÄgor gÀllande roller, förhÄllningssÀtt och kommunikativa strategier har varit grunden för vÄr analys. Vi observerade en grupp elever i Ärskurs 4 vid tvÄ tillfÀllen. Under observationerna anvÀnde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur sÄvÀl lÀrar- som barnperspektiv.Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lÀrare pÄ förskolan.I resultatet presenterar vi de svar som vi fick frÄn barn och lÀrare pÄ förskolan. Vi har Àven kategoriserat svaren efter lÀmpliga ÀmnesomrÄden.Barn har vÀldigt livlig fantasi och anvÀnder sig dagligen av den nÀr de leker sina lekar pÄ förskolan. LÀrarna Àr dÀremot vÀldigt koncentrerade pÄ sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara pÄ vilka intressen barnen har.

En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gÄ tillvÀga för att underlÀtta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss pÄ barn i Äldrarna sju till tolv Är för att diagnoser oftast inte stÀlls förrÀn barnen uppnÄtt skolÄlder. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som har Àgt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lÀrare. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt frÄn definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur Àr kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlÀtta skolmiljön för barn med ADHD? Hur vÀljer pedagogerna att underlÀtta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom förÀldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fÄtt fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och belysa hur förÀldrar till barn med skolvÀgransproblematik upplever sin situation nÀr det gÀller bemötande och delaktighet frÄn de aktörer som samverkar kring deras barns skolgÄng. Teori: UtgÄngspunkten för det teoretiska perspektivet Àr systemteori och kommunikationsteori. Kommunikationsteorin Àr en teori som försöker förstÄ mÀnsklig interaktion. Systemteorin inspirerar till att förstÄ samspel mellan individ och miljö. Samspel och interaktion Àr omrÄden som genomsyrar mötet mellan mÀnniskor.

Vi har i denna uppsats haft som syfte att studera butikssÀljare och hur de agerar i sin yrkesroll. Fokus i denna uppsats ligger pÄ hur butikssÀljarna sjÀlva upplever sin yrkesroll och de uppgifter som följer med den. DÄ vi har utfört denna studie utifrÄn en deduktiv ansats har vi anvÀnt oss av Erving Goffmans rollteorier som teoretiska antaganden. Studien har utförts utifrÄn en kvalitativ ansats och vi har till denna undersökning gjort ett strategiskt urval om sex informanter som alla jobbar i olika butiker. Dessa informanter har vi sedan utfört kvalitativa intervjuer med.

MÄnga forskare har under Ärens lopp studerat leken och dess innehÄll. Beroende pÄ vilkenforskare man utgÄr ifrÄn sÄ anvÀnds begreppet lek olika och har ocksÄ getts varierandeinnehÄll. Gemensamt för flera forskare Àr dock att leken Àr ett grundlÀggande behov för barn ialla Äldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag iden nya skolan.Barns lek och sociala samvaro Àr sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt attfokusera pÄ hur jag som pedagog kan vara behjÀlplig med att utveckla sexÄringens socialakompetens med hjÀlp av lek. Pedagogen ska vara nÀrvarande som en ledsagare för berördabarn, in i och ur leken men ocksÄ finnas i bakgrunden som stöd.Jag har valt att anvÀnda mig av metoder som intervju, observation och loggbok.Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro dÀr huvudsyftet har varitatt ÄskÄdliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form ellerbrist pÄ densamma. Att stÀlla sig frÄgan varför vÀljer eller kan en del barn inte leka har varitaktuell men ett entydigt svar pÄ denna frÄga gÄr inte att finna dÄ det ofta Àr en komplexsituation som styrs av flera faktorer.Den cykliska process som finns i aktionslÀrande har varit en vÀg att finna svar som gjort detmöjligt att hitta strategier för mig som pedagog att anvÀnda mig av för att bland annat lotsa?leksvaga? barn in i gruppen.Resultatet har ocksÄ visat att det Àr viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen,uppmuntrar, ger stöd, förslag pÄ lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfÀlletbefinner sig i nÀr de startar sitt första Är i skolan och förskoleklassen..

BAKGRUND:Leken Àr viktig för barns utveckling och vÀlbefinnande. DÄ och dÄ hÀnder det att barn hamnarutanför leken i förskolan ? de fÄr inte tillgÄng till lekens mÄnga positiva kvaliteter. Att barnhamnar utanför kan ha mÄnga olika orsaker. Jag har valt att undersöka vilken rollkommunikationen spelar dÄ förskolebarn hamnar utanför eller bjuds in i leken.SYFTE:Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förskolebarn kommunicerar med varandra i lÀgen dÀrde stÀnger eller stÀngs ute frÄn leken och i lÀgen dÀr de bjuder eller bjuds in i leken.Hur kommunicerar barn sinsemellan i situationer av exkludering eller inkludering av varandrai sociala leksammanhang ?METOD:För att besvara undersökningens syfte har jag anvÀnt mig av observationer.Observationsmaterialet har jag analyserat med hjÀlp av Erving Goffmans teori om deterritorier mÀnniskor gör ansprÄk pÄ, samt William Corsaros teori om tilltrÀdesstrategier.RESULTAT:Barns kommunikation i lÀgen av inneslutning och uteslutning sker genom verbalkommunikation och ickeverbal kommunikation ? sÄsom kroppssprÄk och kommunikativahandlingar.

Denna uppsats Àr en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlÀtta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ insikt i hur det Àr för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det pÄverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjÀlpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjÀrnan pÄverkar DAMP och ADHD, pedagogik gÀllande DAMP och ADHD. Resultatet grundas pÄ vÄra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under mÄnga Är.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsÀttning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende pÄ typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat sprÄk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jÀmte pedagogiska insatser har lett till en allt bÀttre sprÄklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsÀttning och ett minskande glapp till jÀmnÄriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och lÀsförmÄga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

I det hĂ€r examensarbetet var mĂ„let att fĂ„ veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute pĂ„ förskolegĂ„rden. Tanken var ocksĂ„ att lĂ„ta pedagogerna berĂ€tta om sina tankar kring sin uteverksamhet pĂ„ förskolegĂ„rden och om sin roll dĂ€r.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger pĂ„ en förskola. I resultatet framkommer att pedagogerna Ă€r tillsammans med barnen 77 % av tiden de Ă€r ute pĂ„ förskolegĂ„rden. De Ă€r dĂ„ framförallt i sandlĂ„dan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, dĂ„ de framförallt övervakar fungerande pĂ„gĂ„ende lek.Av tiden de Ă€r med barnen fördelar de den pĂ„ ett rĂ€ttvist sĂ€tt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det Ă€r samma flickor resp. pojkar som fĂ„r uppmĂ€rksamheten eller om det Ă€r alla som fĂ„r lika mycket uppmĂ€rksamhet..

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten Àr at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. VÄr undersökning Àr genomförd som observation pÄ tvÄ förskolor och i en förskoleklass.

Att ha ett autismspektrumtillstÄnd innebÀr en omfattande störning i utvecklingen som karaktÀriseras av stora brister i förmÄgan till social interaktion, kommunikation och i hög utstrÀckning ett ritualistiskt och stereotypt beteende. Det finns en stor variation i uppvisade svÄrigheter och hur barn svarar pÄ en intervention, vilket försvÄrar att dra samstÀmmiga slutsatser om vad som Àr effektiv trÀning för barnen. De mest studerade behandlings­programmen Àr de med tidig intensiv hembaserad beteende­intervention (EIBI). I denna studie undersöktes 11 barn före och efter ett Ärs trÀning med beteendeterapeutisk intensiv­trÀning inom rutinvÄrden. Syftet var att se om trÀningen pÄverkade barnens adaptiva förmÄgor och förÀndring av problembeteenden.