Syftet med detta examensarbete är att studera tvåspråkiga barns fysiska reaktioner på förskollärarens försök till kommunikation. Det vill säga hur lärarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvåspråkiga barnet. Arbetets frågeställning lyder: Hur reagerar tvåspråkiga, nyligen inskolade barn till synes på förskollärarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mångkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanställts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter på hur en förskollärare tilltalar ett tvåspråkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar på detta försök till kommunikation.

Inom all instutitionsvård är inaktivitet, tristess och ensamhet vanligt förekommande och dessutom är sjukhusavdelningar eller vårdhem en miljö i vilken det är svårt att bli sedd och lyssnad till. Att känna lugn och trygghet är en förutsättning för att kunna upprätthålla välbefinnande och beröring är ett grundläggande basbehov hos alla människor. Djur har sedan urminnes tider tillfredsställt människans behov av trygghet, lugn och närhet och de gör det än idag. Syftet med litteraturstudien var att söka evidens för om sällskapsdjur har effekt på välbefinnandet hos äldre personer i särskilt boende eller inneliggande på vårdavdelning. Metoden som användes var vetenskaplig systematisk litteraturstudie där tio artiklar ingick.

SammanfattningStatens Jordbruksverk ansvarar för den centrala kontrollen av djurskyddet i Sverige. De kontrollerar och säkerställer att samhället fungerar enligt de lagar som riksdagen bestämt. De utövar offentlig kontroll, samordnar kontrollmyndigheterna samt ger dem stöd, råd och vägledning. Sedan 2009 har länsstyrelserna ansvaret för djurskyddskontrollerna i Sverige.Under år 2010 utförde Sveriges länsstyrelser 12 882 kontroller och det skrevs 1541 förelägganden och förbud. Under samma år uppmättes antalet lantbruksdjur- och hästföretag till 21 586 med nötkreatur, 17 509 med häst, 8 657 med får, 1 695 med svin samt 102 med fjäderfän.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrån ett sociokulturellt lärande med utgångspunkt i lek. Under våra besök på förskolan så valde vi att använda oss av videoobservationer men även ta hjälp av fältanteckningar. Denna metod hjälper oss att få en djupare syn på kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men också mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer så utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna påverka deltagarna.

Ett arbete om olika ljudnivåer i kycklingstallar under en uppfödningsperiod. Hur ljudet förandras inne i stallet i tackt med att djur och ströbädd växer.

Parasiter i magtarmkanalen och framför allt nematoder, orsakar världsomfattande produktionsförluster hos lantbrukets djur. För att kontrollera nematodinfektioner används anthelmintika. En överanvändning av anthelmintika har resulterat i att vissa nematoder utvecklat resistens. Därför är det väsentligt att vi tillämpar en sund användning av anthelmintika som inte gynnar vidare resistans utveckling. Makrocykliska laktoner är den substansgrupp som används flitigast.

Denna studie undersöker hur små barn använder sina sinnen för att utforska småkryp, vilken inställning pedagoger i förskolan har till småkryp samt hur barnens intresse för småkryp tas tillvara på i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i åldrarna 1-2 år (toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för småkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjälp av sina sinnen. Pedagogernas förhållningssätt till småkryp är varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas inställning påverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer också att det är vanligt att för stunden ta tillvara på toddlares intresse för småkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ämnesområdet med ett exempelvis temainriktat arbetssätt..

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ?Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?? och ?Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

Sekretessbelagd.

Syftet med denna studie var att utveckla genren vetenskapsradio. Nyfiknare radio om vetenskapliga ämnen för målgruppen 18-35 år och som testämne, djur. Rolig, lättillgänglig och lärorik radio. Studien föregicks av en förstudie där jag gjorde kvalitativa intervjuer med två yrkesverksamma personer inom ämnesområdet. Utifrån det sammanfattade jag ett antal produktionsmetoder och i denna studie har jag producerat radioprogram utifrån dessa tillvägagångssätt.

Domesticeringsprocessen innebär bland annat en beteendemässig förändring hos djur genom avel och skiljer sig från tämjning då tamhet innebär att en individ under sin livstid lär sig beteenden som gör den hanterbar av människan. Syftet med det här arbetet är att ta reda på när, varför och hur renen blev domesticerad och ifall något annat djur hade kunnat ersätta renen som husdjur. Renen (Rangifer tarandus), som lever i världens nordligaste delar, har varit en viktig födokälla för människan sedan stenåldern. Det finns bevis på att renen används som transport- och mjölkdjur sedan åtminstone 5000 år tillbaka, vilket kan vara början till dess domesticering. Vissa författare menar dock att det var först senare, på medeltiden när samerna började övergå till storskalig betesdrift (pastoralism), som domesticeringsprocessen började. Att man övergick till ett pastoralt system berodde främst på ekonomiska förändringar i Skandinavien och Ryssland.

Djurhållning inom livsmedelsindustrin är ett stort problem, både ur miljösynpunkt men även när det kommer till djurvälfärd. I den här studien undersöks hur ekologisk djurhållning och djurrättsaktivism kan fungera tillsammans för att nå en god djurvälfärd utifrån de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda på detta valdes två organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens Rätt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som består av publikationer från respektive organisation, bearbetades med hjälp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Målet för studien har inte varit att nå en definitiv sanning, utan att presentera nya synsätt och bidra med nya perspektiv i frågan.

Sammanfattning Bakgrund: Demenssjukdomar är vanligt förekommande hos äldre, vid 90 års ålder är cirka 50 procent drabbade av demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svårigheter, vilket kan försvåra omvårdnadsarbetet och interaktionen mellan vårdpersonal och personer med demens. Syfte: Belysa faktorer som främjar respektive hindrar en god interaktion mellan vårdpersonal och personer med demens. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Omvårdnaden av personer med demens påverkas av interaktionen mellan dem och vårdpersonalen.

Grön Flagg är en utmärkelse som i Sverige finns på cirka 2000 förskolor/skolor, där syftet är att utveckla och synliggöra arbetet för Hållbar utveckling. I tidigare examensarbeten har det undersökts om förskollärares upplevelser och uppfattningar av vad Grön Flagg är och bör vara i verksamheten. Vi har istället undersökt Grön Flagg-verksamheten utifrån tio barns upplevelser och beskrivningar.Sammanfattningsvis visar resultatet att barnen främst associerar Grön Flagg till sopor och källsortering och de anser att detta är viktigt för att djur och natur inte ska ta skada. De flesta av barnen uttryckte att det är roligt att arbeta utifrån Grön Flagg, och de gav många konkreta exempel på förskolans aktiviteter samt sina egna handlingar i vardagen. Studien visar att barnen överlag diskuterar inom fyra olika teman; kompostering, källsortering, naturruta och omsorg till djur.

Syftet med studien var att beskriva interaktionen mellan vårdare och personer med demens i samband med taktil massage samt att beskriva vårdarnas upplevelse av vad som hände i interaktionen. Studien hade en beskrivande design och omfattade två personer med demens (två fall) samt tre vårdare. Varje fall omfattade fem observationstillfällen. Data samlades in via ostrukturerade observationer av behandlingstillfällen med taktil massage samt efterföljande intervjuer med vårdarna som utförde behandlingen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data.